Ekosystemtjänster i översiktsplan
Översiktsplanen är det viktigaste planinstrumentet för att styra en mark- och vattenanvändning som främjar ekosystemtjänster. Ställningstagandena i översiktsplanen blir vägledande för detaljplaneläggning, planbesked, förhandsbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. På den här sidan beskriver vi översiktsplanens centrala vägledande roll för att implementera ekosystemtjänster i plan- och byggprocesser.
Metod för arbetet med ekosystemtjänster i översiktsplaneringen
Följande undersidor visar en metod för hur ekosystemtjänster kan identifieras, bedömas och integreras med allmänna intressen i en översiktsplan, ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunens yta eller ett tillägg till översiktsplan. Metoden kan användas i samband med den formella översiktsplaneprocessen och ger praktiska råd för att integrera ekosystemtjänster till exempel i ett samrådsförslag. Efter sammanställningen av synpunkter från samrådet kan det framkomma nya förutsättningar som kan hanteras enligt metoden fram till granskningsversionen.
Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning
Boverkets förslag till ÖP-modell
Vägledningen för integrering av ekosystemtjänster i översiktsplanering utgår från Boverkets förslag till ÖP-modell. Enligt denna modell innehåller översiktsplanen:
- en karta över den långsiktiga och övergripande utvecklingsinriktningen
- en markanvändningskarta med områdesvisa ställningstaganden
- en karta över riksintressen, landsbygdsutveckling i strandnära läge samt andra värden enligt miljöbalken.
I områdesvisa ställningstaganden till markanvisningskartan kan kommunen ta fram övergripande principer och målsättningar för till exempel andel grönska i staden eller tillgång till park och natur.
Översiktsplanens centrala vägledande roll
Översiktsplanen visar inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ger vägledning om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska kommunen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena kan ha en väsentlig betydelse vid beslut om användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Av planen ska det också framgå hur kommunen i sin fysiska planering avser att ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.
I översiktsplanen ska kommunen också redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.
4 §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
1. riksintressen ska tillgodoses,
2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .
5 §
Av översiktsplanen ska även följande framgå
1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .
Ekosystemtjänster och allmänna intressen
Ekosystemtjänster ur ett regionalt perspektiv
Kommunernas grönstruktur är en del av ett större ekologiskt samband på regional nivå. För att främja biologisk mångfald och en gynnsam populationsutveckling av hotade arter behövs goda möjligheter till artutbyten mellan livsmiljöer. Detta sker via gröna spridningskorridorer och mellan livsmiljöer som ligger inom rimliga avstånd till varandra. Översiktsplanen är ett viktigt planinstrument att bevara fungerande regionala och mellankommunala samband för grönstruktur. Länsstyrelserna har ansvar för att ta fram regionala handlingsplaner för en grön infrastruktur som visar på viktiga ekologiska samband.
Det är viktigt med en bra mellankommunal samordning eftersom många kommuner delar på större grönområden och gröna kilar och tar gemensamt del av deras ekosystemtjänster som till exempel rekreation, friluftsliv, dricksvattentäkter, areella näringar, vattenavrinning, med mera.
9 §
Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76) .
9 a §
Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) .
Regional och mellankommunal samordning
Exempel från Stockholms län angående regionala gröna samband (på Region Stockholms webbplats)
Grönplan
Grönplanen är ett viktigt kompletterande dokument till översiktsplanen som preciserar och konkretiserar översiktsplanens övergripande strategier och målsättningar för kommunens arbete med grönstruktur och ekosystemtjänster. Den kan också vara en handlingsplan med åtgärdsförslag för hur grönstrukturen bör utvecklas och förvaltas samt hur målsättningar ska följas upp. Det finns inget lagkrav på att det ska finnas en grönplan.
Kunskapsuppbyggnad och dialog – en viktig framgångsfaktor
För att lyckas med att synliggöra och integrera ekosystemtjänster i planeringen är det viktig med tvärsektoriell samverkan under planeringsprocessen. Genom att arbeta med ekosystemtjänster på ett koordinerat sätt längs hela planeringsprocessen ökas kunskapen för ekosystemtjänster och deras betydelse i planeringssammanhang.
Kunskapen och kompetensen om ekosystemtjänster kan variera. En gemensam vision som följer med under hela processen underlättar integreringen av ekosystemtjänster i planarbetet. Begrepp som används i sammanhanget kan ha olika betydelse för människor med olika bakgrund. En diskussion och förståelse av begreppens innebörd är grundläggande för en bra och konstruktiv dialog och beslut.
Ekosystemtjänster i plan- och bygglagen
Medborgardialog
Om kommunen tar initiativ till en medborgardialog långt innan alla ställningstaganden är gjorda, kan medborgarnas kunskap, erfarenheter och behov ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget. Den formella samrådsskyldigheten enligt plan- och bygglagen (PBL) är en del av medborgardialogen och dialogen med medborgarna behöver påbörjas tidigt under samrådet. En medborgardialog är ett utmärkt tillfälle att förklara vad ekosystemtjänster är för något och vilka nyttor och värden de kan ge oss. I gengäld kan kommunen få en bred kunskap om vilka ekosystemtjänster det finns. Det kan finnas traditionell och lokal kunskap om ekosystemtjänster och erfarenheter kring dessa. Uppgifter om hur olika ekosystemtjänster används och värderas av närboende eller vilka brister det finns inom planområdet är värdefulla underlag för planeringen.
Exempel Upplands Väsby
Exempel på en tidig medborgardialog inför översiktsplanearbete från Väsby. Under dialogen har ett flertal Väsbybor framhävt att närhet till naturen är viktigt. På medborgarkartan har det pekats ut vilka grönområden som anses vara attraktiva mötesplatser.
Medborgardialog om grönområden i Upplands Väsby (på Docplayer)
Film: Allmänna intressen och ekosystemtjänster
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.