Genomför och följ upp översiktsplanen
Här visas hur genomförandet och uppföljning av målsättningar och ställningstaganden i översiktsplanen underlättas genom att de preciseras i en grönplan och genom dialog och förankring. Uppföljningen av översiktsplanens inriktningar för ekosystemtjänster sker via indikatorer och blir ett av underlagen för planeringsstrategin.
Om genomförandet
När översiktsplanen är antagen påbörjas processen för att genomföra den. Detta görs genom kommunens sektorsprogram och genom att följa översiktsplanen i detaljplanering, tillsyns- och lovärenden samt miljöprövningar.
Genomförandet av översiktsplanens ställningstaganden angående ekosystemtjänster kan främjas genom tydliga ställningstaganden, dialog och förankring, strategiska markinköp, genomförandeavtal och uppföljning.
Andra planer och program som preciserar översiktsplanens intentioner
Översiktsplanens strategier och ställningstaganden för ekosystemtjänster är i regel formulerade på en övergripande nivå och en precisering av dessa underlättar arbetet i efterföljande planerings- och förvaltningsskeden.
Preciseringar sker lämpligast med hjälp av grönplaner, hållbarhetsprogram, klimatanpassningsplan, friluftsprogram med mera. Här kan övergripande målsättningar och ställningstaganden förtydligas och åtgärder föreslås för att nå dem. Oftast är det en genomförandeinriktad plan eller ett program för grönstruktur som innehåller förslag på prioritering av konkreta åtgärder, ansvarsfördelning för genomförandet och budgetbehov. Den kan också innehålla uppföljningsindikatorer och ett uppföljningsprogram för att följa upp översiktsplanens övergripande inriktningsmål för ekosystemtjänster.
Dialog och förankring
Det behövs en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och dialog kring ekosystemtjänster. I dialoger väcks förståelse, överförs värdefull kunskap och skapas legitimitet för ekosystemtjänster. En sektorsövergripande dialog mellan förvaltningarna inom kommunen, men även med externa aktörer, ökar kunskapen om ekosystemtjänster.
Ett kontinuerligt dialogforum med byggsektorn, näringslivet och andra aktörer kan vara ett sätt att skapa en plattform för att diskutera ekosystemtjänsternas nyttor och värden för samhället och fånga upp nya idéer för naturbaserade lösningar.
Strategiska markinköp
Strategiska markinköp kan vara ett verktyg för att ge kommunen rådighet över områden med stora värden för ekosystemtjänster. På kommunal mark kan kommunen i ett långsiktigt perspektiv bevara, utveckla och skapa förutsättningar för ekosystemtjänster och mångfunktionalitet. Genom tillgång till kommunal mark har kommunen också möjligheter att möta framtida behov av ekosystemtjänster under en pågående stadsutveckling.
Genomförandeavtal
Översiktsplanens strategier och ställningstaganden för ekosystemtjänster kan preciseras och till en viss del vara ett mål i markanvisnings- och exploateringsavtal mellan kommunen och byggherren eller fastighetsägaren. Detta är särskilt viktigt om markanvisningsavtalet görs innan detaljplaneläggningen för att förtydliga förutsättningar och grundläggande villkor angående mark- och vattenanvändningen för området.
Markanvisnings- och exploateringsavtal är civilrättsliga avtal och får inte reglera mer än vad som är nödvändigt för genomförandet av detaljplanen. Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av parker och naturområden på allmän platsmark. Kostnaderna ska vara rimliga i förhållande till byggherrens eller fastighetsägarens nytta av planen. Det är inte heller tillåtet att ställa egna tekniska egenskapskrav på byggnader i samband med genomförandet av detaljplaner.
40 §
Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.
Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.
Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om riktlinjer för kommunala markanvisningar.
Med markanvisning avses i denna lag en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande.
2 §
En kommun ska anta riktlinjer för markanvisningar.
Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning.
Genomföra och följa upp planen
Uppföljning av strategier och ställningstaganden för ekosystemtjänster i översiktsplanen
Under varje mandatperiod ska kommunen ta fram en planeringsstrategi som ett sätt att följa upp översiktsplanens aktualitet. Uppföljning av strategier och mål för ekosystemtjänster och en hållbar planering bör vara ett av underlagen för planeringsstrategin. Här kan kommunen bland annat följa upp om strategierna och ställningstaganden angående ekosystemtjänster har efterföljts och gett önskad effekt.
27 §
En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett visst allmänt intresse. Om inte annat följer av 28 §, ska 1-22 §§ tillämpas när planen ändras.
När planen ändras ska sambanden med och konsekvenserna för den som helhet redovisas. Lag (2020:76) .
Planeringsstrategi – en del av den kontinuerliga översiktsplaneringen
Genomföra och följa upp planen
Framtagandet av uppföljningsindikatorer för ekosystemtjänster
Indikatorer för att följa upp effekten av en aktiv planering för ekosystemtjänster underlättar arbetet med och kommunikationen av uppföljningen.
Lämpliga indikatorer kan vara till exempel:
- andelen hårdgjorda ytor i tätbebyggda områden
- andelen boende som har tillgång till parker och naturmiljöer inom ett visst avstånd till boendet
- andelen mark avsedd för ekosystemtjänster som har exploaterats för annan markanvändning
- effektmål för genomförda naturbaserade lösningar som vattenfördröjning, buller, lokalklimat med mera.
Exempel: Långsiktig uppföljning av ekosystemtjänster i Stockholm
Stockholm stad har utvecklat en långsiktig uppföljning av ekosystemtjänster inom ramen för stadens miljöbarometer. Läs mer under "Relaterad information".
- Använd olika sektorsprogram som grönplan, dagvattenstrategi, friluftslivsprogram för att precisera och genomföra översiktsplanens intentioner.
- Använd dialog och samverkan som ett verktyg för att hämta hem och sprida kunskap om ekosystemtjänster samt finna innovativa lösningar.
- Ta fram lämpliga indikatorer för ekosystemtjänster för ett långsiktigt uppföljningsprogram, glöm inte att se till att data till indikatorerna kan samlas in regelbundet.
- Var uppmärksam på avsteg från översiktsplanens målsättningar angående ekosystemtjänster och ange varför i förekommande fall.
- Integrera ny kunskap om ekosystemtjänster som kan leda till en översyn av ställningstaganden för mark- och vattenanvändningen.
- Använd dataunderlag som kan underlätta uppföljningen, som till exempel en biotopdatabas.
Läs mer om biotopdatabas nedan.
Vad är en biotopdatabas?
En biotop är ett område med enhetlig ekologisk struktur som avgränsas av lokalklimat, mark, växt- och djurliv. Biotopen kan vara en helt naturlig miljö, eller en av människan mer eller mindre påverkad miljö som till exempel hårdgjorda ytor, vägar och bebyggelse.
Biotopdatabasen ingår i ett geografiskt informationssystem (GIS) med information om olika biotoper och var de finns. Den är ett kunskapsunderlag som möjliggör kvantitativa analyser för att effektivisera hållbar planering och uppföljning.
Umeå kommun har tagit fram en biotopdatabas för en del av Umeå tätort. Läs mer om den under "Relaterad information".