Grönska och vatten reglerar temperaturen vid värmeböljor

Klimatförändringarna kommer att medföra ett varmare klimat med fler och längre värmeböljor, vilket kan få negativa effekter på vår hälsa. Särskilt små barn, äldre och sjuka människor kan fara illa av hög värme. I den byggda miljön förstärks det varmare klimatet ytterligare på grund av den så kallade urbana värmeöeffekten. Denna effekt gör att skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd ibland kan vara så stor som upp till tio grader Celsius. Även inom en stad kan temperaturskillnaderna vara stora beroende på ytmaterial och närhet till träd och grönska.

För att minska negativa konsekvenser av ett varmare klimat behöver urbana områden därför planeras och utformas så att de gynnar en komfortabel stadsmiljö. Grönska och natur kan bidra med att reglera temperaturen både lokalt i kvarteret, men också på stadsdels- och stadsnivå.

Vegetation sänker temperaturen omkring sig genom att ge skugga till närliggande områden samt genom avdunstning av vatten från mark och vegetation (evapotranspirationen). Avdunstningen höjer luftfuktigheten. Vegetation i flera skikt, det vill säga med gräs, olika stora buskar och träd ger en större volym på vegetationen, vilket leder till mer avdunstning och därmed en större temperaturminskning. Även på landskapsnivå kan större skogsområden ha en nedkylande effekt på närliggande städer.

Reglering av lokalklimat 

Den urbana värmeöeffekten innebär att tättbebyggda områden är varmare än sitt omland. Effekten uppstår på grund av den byggda miljöns fysiska struktur och byggnadsmaterial som lagrar värme under dagen och avger värme under natten. På natten fungerar materialen som element som avger värme vilket gör att städer inte kyls ner lika snabbt som dess omland. Då de svala nätterna uteblir får svaga grupper såsom sjuka, äldre och barn svårt att återhämta sig från värmen. Skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan ibland vara så stor som upp till tio grader Celsius. Grönska, parker, vatten och natur sänker temperaturen lokalt och kan bidra till att dämpa den urbana värmeöeffekten. Bild: Boverket

Exempel: Uppsala kommuns arbete med grönska och värme

Att ta tillvara naturen och dess ekosystemtjänster är en av översiktsplanens fem prioriterade frågor i Uppsala kommun. I översiktsplanen konstaterar kommunen att ett gott mikroklimat ska beaktas i utformningen av staden, särskilt genom att möjliggöra svalkande vegetation, och att studier för att främja detta skall tas fram vid behov. I översiktsplanen fastslår kommunen vidare att förutsättningar för ekosystemtjänster ska säkerställas, att ett generellt behov av vegetation alltid ska beaktas i bebyggelsen samt att en mångfunktionalitet ska eftersträvas.

Som ett underlag till översiktsplanen har kommunen tagit fram en systemstudie för översiktsplan 2016 Planering för en varmare stad - klimatanpassning av den fysiska miljön, se under "Relaterad information".

Hanteringen av värme i detaljplan sker främst genom en begränsning av exploatering av gröna ytor för att behålla vegetation i lägen där det finns behov. Dagvattenhanteringen brukar också försöka lösas i kombination med grönska.

Karta över temperaturreglerande ekosystem från en ekosystemtjänstanalys av vegetationens temperaturreglerande effekter för Stockholm (ur Kartläggning och analys av ekosystemtjänster i Stockholms stad 2015). De mörkblå och blå områdena har mycket stor eller stor kapacitet för temperaturreglering. I de gula områdena ingen eller ringa tjänster för temperaturreglering. Bild: Stockholm stad Boverket