Urbana öppna vegetationsytor - ängar

Med öppna vegetationsytor menas en låg, markbaserad vegetation som kan användas att vistas på. Det kan vara en klippt gräsmatta, oklippt gräsmatta, en urban äng eller en perenn örtmatta. De har potential att bidra med mycket ekosystemtjänster och här beskrivs hur detta kan göras.

Tjänster och nyttor med öppna urbana vegetationsytor

I början av 2000-talet var mer än hälften av alla öppna gräsytor i Sveriges städer konventionella gräsmattor och ca en tiondel var ängar. Andelen ängar har troligen endast ökat marginellt sedan dess. Klippta gräsmattor är ensartade och skötselintensiva ytor som har mycket lägre potential för att leverera ekosystemtjänster än högt gräs och urbana ängar. Alla typer av öppna gräsytor kan ha rekreativa värden, även om det kan bli svårare att använda ytan om vegetationen är hög och den trampas ned. Öppna gräsytor kan med fördel anläggas så att dagvatten uppehålls, infiltrerar och renas.

En urban äng har många fördelar jämfört med en klippt gräsyta, bland annat uppfattar många människor den positivt, den bidrar med biologisk mångfald och den kan stödja pollinatörer som humlor, bin och fjärilar. En stor variation av insekter ger en näringsväv som även innehåller rovinsekter, vilka kan vara viktiga för att hålla nere utbrott av skadeinsekter. En äng är en del av vårt kulturarv som varit vanligt förekommande i landskapet under lång tid.

Öppna urbana vegetationsytor. Klippt gräsyta, oklippt gräsyta samt oklippt gräsyta med ängsvegetation. Illustration: Lisa Erséus

Gräsmattor

Traditionella klippta gräsmattor finns i många olika varianter beroende på funktion och lokalisering. Det finns allt från relativt slittåliga bruksgräsmattor till enhetliga paradgräsmattor, fotbollsplaner och golfgreener. De kan innehålla olika sorters gräs, men oftast inte många arter. Med åren kommer andra arter vandra in och artrikedomen ökar. Oklippt eller med endast årlig klippning kommer ännu fler arter sprida sig till en gräsmatta, eftersom gräs tål att klippas bättre än många andra örter. Gödsling gynnar också gräs mer än många andra örter.

Urbana ängar

En urban äng kan se väldigt olika ut. Eftersom de anläggs kan arterna som ska ingå väljas och urbana ängar kan därför få väldigt olika uttryck. Urbana ängar är oftast anlagda med arter som är vanliga på ängar. Det tar tid för en oklippt gräsmatta att utvecklas till en äng i stadsmiljö. Gräsmattan behöver först utarmas på näring under lång tid. Ängsarter behöver också ha möjlighet att sprida sig dit. Generellt kan sägas att vilka arter som finns på platsen bestäms av närvaron av arter i närheten och i fröbanken och spridningen av arter. Antalet arter styrs mer av miljöförhållanden som näringshalt och stressnivå.

Lämnas en jordyta utan vegetation kommer växter snabbt att etablera sig på den. De arter som finns i fröbanken, de frön som redan finns i jorden, kommer först. Sedan sker en succession där allt fler långlivade arter tar sig in. Oftast blir det ett övergångsstadium med en kombination av gräs/ört- och buskvegetation under ganska lång tid där fler och fler träd vandrar in successivt, eftersom jorden i städer ofta är torr och många träd har begränsade möjligheter att sprida sig in i städerna naturligt.

En tillfällig blomsteräng är ett blickfång. Illustration: Lisa Erséus

Perenna örtmattor

En ny typ av öppen vegetationsyta som skulle kunna ersätta gräsmattor är perenna örtmattor, tapestry lawns. De består av lågvuxna härdiga perenner som tål ett visst slitage. De kan användas för lättare typer av rekreation och tål att gå och vistas på. Perenna örtmattor har testats utomlands i flera länder och nu även i Sverige.

Perenn örtmatta kan vara ett alternativ till gräsmatta. Illustration: Lisa Erséus

Annuell äng

Annuell äng är som namnet antyder, en ettårig plantering med kortlivade arter. Den kan uppstå spontant om det finns mycket ettåriga arter i fröbanken, men kan också sås in regelbundet. Om tvååriga och några fleråriga arter blandas in kan nyetableringen förskjutas och upprepas med tre till fyra års mellanrum. En alltmer vanlig strategi är att ha ettåriga arter i långlivade ängsfröblandningar för att en vacker vegetation ska skapas snabbt.

Kostnader för gräsmattor och ängar

Gräsmattorna står för den största enskilda delen av kommunernas skötselkostnader (ca 25 procent år 2001) och dubbelt så mycket som för häckar och buskar. Att sköta en äng kostade däremot bara 28 procent av kostnaden för att sköta prydnadsgräs och 38 procent av kostnaderna för gräsmattor. Högvuxna gräsytor kostade minst. Variationen i skötselkostnaderna var dock mycket stor mellan olika städer.

En öppen vegetationsyta som är relativt orörd kommer att dra till sig mycket insekter. Det leder ofta till att rovinsekter kan etablera sig och kan hålla nere mängden oönskade insekter. En risk finns dock att människor inte uppskattar hög gräsvegetation på grund av de insekter som kan finnas där. En klippt kant runt det orörda gör att ytan inte ser glömd ut och vegetationen lägger sig inte heller över hårdgjorda ytor och andra konstruktioner.

Du kan läsa mer om kostnader för skötsel av gräsmattor och ängar i publikationen "Kommunernas väghållning 2003" som finns på SKR:s webbplats, ta del av länken under "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Anlägga en urban äng

Det finns flera sätt att anlägga en äng. I naturliga system finns ängar oftast på de näringsfattigare markerna. En av de svåraste sakerna när en öppen vegetationsyta med ängsvegetation ska anläggas är att hitta jord som är näringsfattig. Att hålla ängen näringsfattig är också ett mål för skötseln. Det betyder att den skördade vegetationen ska tas bort så inte näringen återförs till marken, utan jorden utarmas gradvis.

Nästa sak att tänka på är att man inte vill ha en eller få växtarter som kommer att ta över platsen. Detta hänger ihop med näringshalten i jorden. Mycket näring i jorden gynnar få arter som då kommer att få ett övertag och konkurrera ut de övriga. Gräs är ofta bra på att konkurrera om näring och att anlägga ytor utan gräs går alldeles utmärkt. Ett sätt att reducera näringshalterna är att så en annuell art som har stort näringsupptag och sedan ta bort detta, som till exempel vete eller någon annan gröda.

Man kan även anlägga ängar på befintliga gräsytor, men även här är konkurrensen från gräs och andra arter det stora hindret. Vegetationen som finns på ytan behöver störas på något sätt. Man kan riva upp den mekaniskt och täcka den så växterna inte får ljus och dör. Ett sätt är att täcka vegetationen med hö. Väljer man hö från en plats med mycket örter, får man även med de fröer som kan behövas för att etablera ängen.

Sköta en urban äng

En äng ska inte klippas lika ofta som en konventionell gräsmatta, så den blir alltså billigare att sköta. Om man räknar med att kapaciteten är häften så stor som när man klipper en vanlig gräsmatta blir det 7-8 gånger billigare med en urban äng enligt beräkningar från Bulltofta rekreationsområde i Malmö. Kostnaderna beror naturligtvis på vilka maskiner man använder och kommer att variera på grund av detta. Högt gräs samlar mer skräp än en kortklippt yta och detta kan göra att skötselkostnaderna blir högre på vissa ställen där mycket skräp blåser runt.

För att maximera den biologiska mångfalden hos öppna urbana vegetationsytor är det bra om det finns flera olika typer av vegetationsytor. De bör dock inte bli för små, eftersom de då inte kan försörja de organismer som finns där.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tagit fram en publikation med tips för anläggandet och skötsel av artrika urbana ängar. Ta del av publikationen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".