Grönytefaktor för kvartersmark

Grönytefaktorn för kvartersmark utvecklades i Malmö stad i samband med bomässan Bo01 i Malmö. Idag arbetar flera kommuner med grönytefaktorn och varje kommun har sin egen modell formad utifrån kommunens behov. Här presenteras kort tre olika varianter som har lite olika inriktning.

Nyttan med grönytefaktorn på kvartersmark

Det finns ett par olika modeller för grönytefaktor som räknas på lite olika sätt. Det gemensamma målet är dock att garantera en viss mängd grönyta i ett område som exploateras. Nivån kan sättas olika för olika typer av bebyggelseområden och behov. Det kan inrymma kompensationsåtgärder men även kvalitetsförbättringar. Både kvantitet och kvalitet räknas. En fördel med grönytefaktorn är att exploatören kan välja vilka ytor och åtgärder som denne vill satsa på. På så sätt undviks en alltför stor detaljstyrning.

Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg som behöver anpassas till de behov som finns på platsen. Om behovet av att fördröja dagvatten är stort på den specifika platsen kan åtgärder som bidrar till att ta hand om vatten viktas högre i grönytefaktorn.

Malmös grönytefaktor

Malmö var först i Sverige med att utveckla grönytefaktorn. Då var syftet att tillskapa grönska på kvartersmark i Västra hamnen, området som skulle bli bomässa och som då bara var ruderatmark. Förutom andel grön mark fanns också två kompletterande faktorer som "Träd i tid" och "Gröna punkter". Det innebar att exploatören fick höga poäng för stora träd och åtgärder som gynnade biologisk mångfald såsom fågelholkar, nektargivande buskar med mera.

Ekosystemtjänster och grönytefaktor (på Malmö stads webbplats)

Stockholms grönytefaktor

I Stockholm har grönytefaktorn utvecklats till en balanserad grönytefaktormodell utifrån fyra funktioner för ekosystemtjänster. Dessa är biologisk mångfald, sociala och rekreativa värden, klimatanpassning där dagvattenhantering ingår samt ljudkvalitet. En eftersträvad balansering är att det för varje funktionsgrupp uppnås 60 procent av möjliga faktorer.

Minst 60 procent av möjliga faktorer inom biologisk mångfald (B), sociala värden (S), klimatanpassning (K) och ljudkvalitet (L) ska uppnås för att balanseringen ska bli godkänd. Illustration: Boverket

Stockholms grönytefaktor (på Stockholms stads webbplats)

Göteborgs grönytefaktor – en kontextanpassad modell

I Göteborg är devisen "Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad". Göteborg har utvecklat modell för grönytefaktor som ska användas både på allmän plats och på kvartersmark. Modellen innehåller en differentierad skala beroende på markanvändning och kontext i staden. Ett nytt bostadsområde i stadens utkant ska hålla en högre grönytefaktor än inne i den täta stadskärnan eller i industriområden. Den innehåller flera miljöfaktorer och ekosystemtjänster.

Grönytefaktorer och kompensationsåtgärder (på Göteborgs stads webbplats)