Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Ekosystemtjänster i den byggda miljön / Underlag och verktyg i arbetet med ekosystemtjänster / Räkna med ekosystemtjänster / Dagvattenhantering
Räkna med ekosystemtjänster

Fördröjning och minskning av dagvatten

Granskad: 14 juli 2021
Skydd mot extremt väder samt rening och reglering av vatten Skydd mot extremt väder samt rening och reglering av vatten. Illustration: Boverket

När det regnar i naturen stoppas flödet av vatten upp av lövverk, vattnet samlas i den porösa jorden och rinner långsammare vidare till bäckar med slingrande lopp och våtmarker innan det når sjöar och hav. En del av vattnet tas även upp av växter och mark och kan därifrån transpireras och avdunstas till atmosfären. I staden å andra sidan leder de hårdgjorda ytorna till snabbare och större dagvattenflöden med större mängd föroreningar, som hanteras via ofta begränsade dagvattenrör. Genom att planera in lösningar baserade på naturens eget sätt att hantera dagvatten kan vi minska översvämningsrisker i staden samtidigt som flera ekosystemtjänster genereras.

Naturbaserade lösningar och verktyg för dagvattenhantering

Lösningar som används för dagvattenfördröjning är till exempel svackdiken, regnbäddar, regnträdgårdar, dagvattendammar, artificiella våtmarker och infiltrationsmagasin. Även gröna tak har en fördröjande effekt och minskar daggvattenmängd. Beroende på takets vegetation och beskaffenhet kan grön takbeklädnad minska utgående dagvattenmängd med 40 till 90 procent över året.

Ett verktyg som används i stor omfattning i samband med beräkningar av dagvattenflöden och föreningsbelastningar är den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac. Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändig indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning med tillhörande avrinningskoefficient, se tabellen nedan.

Övergripande beräkningar

Avrinningskoefficienter för olika markanvändningar, från Svenskt vattens publikation P110:

Markanvändning Avrinningskoefficient, årsbasis
Flack tätbevuxen skogsmark 0-0,1
Odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. 0-0,1
Park med rik vegetation samt kuperad bergig skogsmark 0,1
Grusplan och grusad gång, obebyggd kvartersmark 0,2
Berg i dagen i inte alltför stark lutning 0,3
Grusväg, starkt lutande bergigt parkområde utan nämnvärd vegetation 0,4
Stensatt yta med grusfogar 0,7
Betong- och asfaltsyta, berg i dagen med stark lutning 0,8
Tak 0,9

Infiltration i mark

Tabellen nedan visar nyckelvärden för generell infiltration av vatten i några typjordarter. Lätta, grovkorniga jordarter har högre förmåga att infiltrera vatten än tunga, finkorniga jordarter [1].

Jordart Permeabilitet meter/sekund Tätvärde
Grusig morän 10-5 – 10-7 5 – 7
Sandig morän 10-6 – 10-8 6 – 8
Siltig morän 10-7 – 10-9 7 – 9
Lerig morän 10-8 – 10-10 8 – 10
Moränlera 10-9 – 10-11 9 – 11

Gröna tak

Platser med tunna jordlager kan vara planteringar på betongbjälklag, sedumtak eller andra gröna taklösningar. De tyska[2] och brittiska[3] branschorganisationerna för gröna tak redovisar nyckelvärden för dagvattenfördröjning enligt följande tabell, där substratdjup relaterar till relativ fördröjning:

Type of Green Roof Depth [mm] Vegetation Water Retention Annual Average [%] Coefficient
Extensive 20–40 Moss/sedum 40 0,6
  40–60 Sedum/Moss 45 0,55
  60–100 Sedum/Moss/Herbs 50 0,5
  100–150 Sedum/Moss/Grass 55 0,45
  150–200 Grass/Herbs 60 0,4
Intensive 150–250 Lawns/Shrubs 60 0,4
  250–500 Lawns/Shrubs 70 0,3
  500+ Lawns/Shrubs/Trees 90+ 0,1

Tänk på att: Fördröjning och minskning av dagvatten

  • Dagvattenfördröjning och minskning av översvämningsrisker till stor del handlar om höjdsättningen i området, alltså vart vattnet rinner när det regnar.
  • Vid stora skyfall hinner vattnet inte infiltreras, då behöver det finnas uppsamlingsytor för större volymer

Goda exempel

  • Handbok for projektering av växtbädd och vegetation (överbyggnad) på bjälklag.
  • Tåsinge Plads, Köpenhamns första klimatanpassade stadsrum.
  • Bostadsområdet Augustenborg i Malmö där hållbar dagvattenhantering har implementerats som översvämningsskydd.

Du hittar länkar till exemplen under "På andra webbplatser" i  "Relaterad information".

Referenser

  1. R. Larsson, "Jords egenskaper," Linköping, 2008.
  2. "FLL." [Online]. Available: https://www.fll.de/. [Accessed: 04-Dec-2018].
  3. "Livingroofs.org." [Online]. Available: https://livingroofs.org/. [Accessed: 04-Dec-2018].
  4. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag- drän och spillvatten. Svenskt Vatten AB.
Boverket (2021). Dagvattenhantering. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/rakna/dagvattenhantering/ Hämtad 2024-12-22