Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Ekosystemtjänster i den byggda miljön / Underlag och verktyg i arbetet med ekosystemtjänster / Räkna med ekosystemtjänster / Luftrening
Räkna med ekosystemtjänster

Luftrening

Granskad: 26 juni 2023
Luftrening Luftrening. Illustration: The New Division/Boverket

Vegetation har en väldokumenterad förmåga att binda skadliga partiklar till bladen och på så sätt minska halten av partiklar i stadsluften. Vegetation kan även bidra till att späda ut föroreningar i luften genom att skapa turbulens runt bladen. Växterna syresätter även luften och gör den på det viset mer hälsosam.

Olika arter har olika förmåga att rena luften

Vilka växter ska man då välja för en effektiv luftrening? Sett över hela året är städsegröna växter effektivast då de behåller bladverket året om, medan lövfällande växter är avsevärt mer effektiva under sommarhalvåret. Förmågan att fånga upp partiklar varierar stort mellan olika växtarter och är mycket beroende av lokala förutsättningar. Det är främst partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) som binds till bladen. Några exempel på träd som har visat förmåga att fånga PM10 och bryta ned skadliga gaser som svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och ozon (SO2, NOx, CO och O3) är bok, hästkastanj och gran. Även buskar längs gator och gröna väggar kan binda små partiklar.

Amerikanska forskare har utvecklat verktyget UFORE[2] som beräknar hur mycket partiklar som all vegetation i en stad har förmågan att fånga och hur mycket koldioxid och ozon som den kan spjälka. Forskningen om vegetationens fördelar är emellertid inte oemotsagd. En finsk studie visar att vegetationsperioden är för kort för att lövfällande växter i Norden ska ge signifikant skillnad i luftkvalitet[3]. En brittisk rapport visar att gröna lösningar för att signifikant reducera luftföroreningar i städer knappast är realistiska[4]. En studie från Göteborg under 2015 påvisade bland annat lägre halter av luftföroreningen NO2 i grönområden än utanför dem och konstaterade att urban grönska kan bidra till förbättrad luftkvalitet, men inte ersätta minskade utsläpp [9].

Luftrening

30 stadsträd (i medel) krävs för produktion av årskonsumtionen av syre för en stadsbo [5]. I listan nedan ses olika sätt att räkna på effekten av ekosystemtjänsten luftrening.

Reduktion av PM10 Vegetationstyp Källor
34% Klippt häck [6]
10 000 partiklar Ett blad [7]
7 000 partiklar/liter luft Trädrad på gata [8]
10-15% Trädrad på gata [9]

Tänk på att: Luftrening

  • Träd ska väljas med hänsyn till platsen.
  • Det är även viktigt att tänka på att luftcirkulation är den enskilt största faktorn för luftkvalitet på lokal nivå. Därför ska träd inte planteras så att de hämmar luftcirkulation och genomströmmande vindar på platsen.

Referenser

  1. E. Johansson, "Utvärdering av ramverk för värdering av tätortsnära ekosystemtjänster-Värdering av ekosystemtjänster i Södra Skanstull, Stockholm Examensarbete 2014 Miljö-och Energisystem Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola", Lund, 2014.
  2. D. J. Nowak, D. E. Crane, J. C. Stevens, and R. E. Hoehn III, "Urban Forest Effects Model - UFORE - Online Tools - Tools and Applications - Northern Research Station - USDA Forest Service".
  3. H. Setälä, V. Viippola, A.-L. Rantalainen, A. Pennanen, and V. Yli-Pelkonen, "Does urban vegetation mitigate air pollution in northern conditions?", Environ. Pollut., vol. 183, pp. 104–112, Dec. 2013.
  4. P. Monks, "Impacts of Vegetation on Urban Air Pollution", 2018.
  5. D. J. Nowak, R. Hoehn, and D. E. Crane, "Oxygen Production by Urban Trees in the United States".
  6. A. Tiwary, A. Reff, and J. J. Colls, "Collection of ambient particulate matter by porous vegetation barriers: Sampling and characterization methods", J. Aerosol Sci., vol. 39, no. 1, pp. 40–47, Jan. 2008.
  7. M. Ottelé, H. D. van Bohemen, and A. L. A. Fraaij, "Quantifying the deposition of particulate matter on climber vegetation on living walls", Ecol. Eng., vol. 36, no. 2, pp. 154–162, Feb. 2010.
  8. H. Akbari, "EPA Cooling Our Communities A Guidebook On Tree Planting And Light-Colored Surfacing", 2009.
  9. J. Johnston and J. Newton, "Building Green A guide to using plants on roofs, walls and pavements", 2004.
Boverket (2023). Luftrening. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/ekosystemtjanster/verktyg/rakna/luftrening/ Hämtad 2024-12-22