Vattenrening

Vattenrening. Illustration: The New Division/Boverket

Föroreningar i dagvattnet kan minskas av naturbaserade lösningar genom att föroreningarna tas upp av växter, bryts ned eller samlas i sedimentet. Detta kan ske i vattendrag, men också genom att vatten rinner över och genom marken. Dessa funktioner bidrar till att minska till exempel effekter av övergödning genom att fosfor och kväve tas upp.

Om naturbaserade lösningar för vattenrening

Biologisk rening av vatten är idag en välanvänd metod för att reducera föroreningar av såväl dagvatten som avloppsvatten. Idag är regnbäddar (rain gardens) allmängods och implementeras allt mer i den hårdgjorda staden. Dagvatten som normalt skulle gå från en gallerbrunn orenat ut till hav eller vattendrag passerar idag allt oftare någon typ av biofilter.

Hur väl vatten renas av naturbaserade lösningar beror bland annat på jordarten i området, hur lång uppehållstiden är för vattnet samt utformningen och växtvalet i lösningarna. Generellt kan man säga att ju långsammare vattnet flödar desto bättre kan reningen bli, förutsatt att marken inte innehåller mer föroreningar och att både marken och vattnet har fungerande ekosystem.

Reningsgraden för anläggningar av en viss typ varierar, bland annat beroende på anläggningens dimensionering, utformning, ålder och underhåll. I underhållet ingår skötsel av vegetation, kontroll och rengöring av in- och utlopp samt kontroll av bibehållen infiltrationskapacitet.

Reningseffekt

Undersökningar om föroreningarna för dagvatten har sin tyngdpunkt på metallföreningar av bly, zink och koppar samt näringsämnena fosfor- och kväveföreningar. Reningseffekten för olika föroreningar har undersökts med både fältförsök och laboratorieförsök med olika typer av biologiska filter, vanligen uppbyggda av genomsläppliga sandjordar, mullhaltigt ytskikt och vegetation av buskar och perenner.

Tabellen visar exempel på föroreningsminskning i olika typer av försök med biologiska filter för dagvatten.

Tänk på att: Vattenrening

Endast 2–5 % av den hårdgjorda ytan som bidrar med dagvatten räcker för att anlägga ett biofilter [6].

Goda exempel

Du hittar länkarna till exemplen under Relaterad information på andra webbplatser.

• Kunskapssammanställning av dagvattenrening, publicerat av Svensk Vatten Utveckling. Sammanfattar det aktuella kunskapsläget om dammar och andra sedimenteringsanläggningar, våtmarker, filtertekniker, diken, infiltrationssystem och gröna tak. Anläggningarnas funktion, reningseffekt, skötselbehov och förslag på dimensioneringskriterier behandlas.
• Hemsida med goda exempel på dagvattenlösningar, publicerad av dagvattenguiden.
• Beskrivning av åtgärdskategorin biofilter med bland annat schabloner för kostnad och åtgärdseffekt, databasen VISS (utvecklad av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten)