Värdering av ekosystemtjänster

Väl fungerande ekosystem kan leverera stora samhällsvinster genom att bidra med många ekosystemtjänster och därmed minska behoven av tekniska investeringar. För att ekosystemtjänster och ekosystem ska värderas på ett likvärdigt sätt som andra intressen under planerings- och byggprocessen kan det vara bra att kunna sätta ett värde på dem.

Olika typer av värdering

Värderingen måste göras utifrån den specifika platsen och situationen. Det finns inga schablonmässiga lösningar eller prissättningar. Det är även viktigt att ta hänsyn till hur värdefull naturen är för olika användare, så kallade användarvärden.

Ett lagom stort grönområde med en liten damm kan höja värdet på de närliggande fastigheterna, ha ett konkret monetärt värde för kommunen som "gratis" dagvattenmagasin, vara en "grön lunga" för stadsdelen, en hälsosam träningsmiljö för lokala motionärer eller en ovärderlig upptäcktsvärld för ett barn. Vissa värden går det bra att uttrycka i kronor, medan andra kan beskrivas i ord, poäng eller med fysiska enheter.

Värderingen kan vara:

• Kvalitativ – i ord
• Semi-kvantitativ – poäng eller betygsskala
• Kvantitativ – fysisk enhet, som antal besökare, mängd av producerad vara, osv.
• Monetär – i kronor

Guide för värdering

Naturvårdsverket har tagit fram en Guide för värdering av ekosystemtjänster (2015) som beskriver hur man kan göra en värdering i sex steg. Ta del av guiden under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Guide för vägledning. Illustration: Naturvårdsverket

Värdering av urban grönska

Göteborgs universitet har tagit fram en metod för bedömning och värdering av ekosystemtjänster i staden. Handboken med tillhörande mallar och exempel guidar användaren genom metodens fem steg. Ta del av metoden under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".