Kartlägg risker

Att kartlägga risker innebär att identifiera tänkbara riskkällor, riskobjekt och riskområden inom det aktuella planområdet och att kartlägga var de finns.

Kartlägg risker i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande

Denna sida kompletterar den grundläggande informationen om att kartlägga risker i vägledning om riskhantering i planläggning och byggande med information inriktad på planläggning intill transportleder för farligt gods.

Riskkartläggning

Kartlägg risker

Kartlägg risker i planläggning

Målet med att kartlägga risker

Målet med att kartlägga risker är att identifiera vilka risker som kan förekomma kopplade till transporter av farligt gods och var de geografiskt kan förekomma. Förutom riskkällorna behöver regionen respektive kommunen identifiera om det finns andra aspekter som har betydelse för riskbilden vid planläggningen, som till exempel topografiska förhållanden och befolkningstäthet. Det är också bra att kartlägga den befintliga mark- eller vattenanvändningen och hur känslig den är. Vissa funktioner, viss bebyggelse och vissa naturområden kan vara särskilt skyddsvärda. Dessa behöver vara med i kartläggningen.

Det som skiljer riskkartläggning i detaljplan från regionplan och översiktsplan är skalan och detaljeringsgraden. Ju mer kända riskobjekt och skyddsvärda intressen är, desto större möjligheter finns det att förfina riskkartläggningen.

Börja inte med det ni inte vet utan med det ni vet

Riskbedömning, och framför allt momentet att kartlägga risker, handlar om att vara nyfiken och att ställa många frågor, Till exempel:

Figur 1. Utred i ett tidigt skede vilka riskkällor som finns och vad som kan innebära risk kopplat till farligt gods. Utred även hur de lokala förhållandena ser ut och om det finns alternativa lokaliseringar för planläggning. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jörgen Svensson/WSP

• Vad vill vi göra inom området, vad är det för mark- eller vattenanvändning vi planlägger för?
• Är det någon väg eller järnväg som går nära eller igenom området där det kan komma att gå farligt gods?
• Vilka befintliga företag, eller företag som kan tillkomma, i närområdet eller i området som kan leverera eller ta emot farligt gods tar vägar igenom området?
• Vad kan hända? Vilka risker kan vara kopplade till det farliga godset?
• Var kan det hända?
• Vilka blir konsekvenserna dels för den planerade markanvändningen, dels transportleden?
• Hur säker är vi på vår kunskap?

Många frågor kan regionen respektive kommunen aldrig få konkreta eller absoluta svar på. Det finns exempelvis inte nationell tillgång till vilka typer av farligt gods som transporteras på våra vägar. Det kan vara svårt att börja med att reda ut vad som kan komma att hända och vad sannolikheten är. Det kan vara lättare att börja med det som ska planläggas.

Det finns frågor regionen respektive kommunen redan vet svaret på eller kan hämta hem svar på, som exempelvis:

• Var det ska planläggas och hur det området ser ut, vilken bebyggelse som finns där, befolkningstäthet, hur planområdet och omgivningen ser ut, hur sårbar området är för olika störningar, rådande väderförhållanden med mera.
• Vad det ska planläggas för.
• Väg- och järnvägsnät och utpekade vägar för farligt gods.
• Vilka verksamheter som finns i eller i närheten av området. Regionen respektive kommunen kan kontakta dem för att höra om de är avsändare eller mottagare av farligt gods.
• Information om olyckor och tillbud som inträffar i samband med lastning, lossning eller transport av farligt gods på väg och järnväg. Uppgifter kan hämtas in från MSB och Trafikanalys. Transportstyrelsen är förvaltningsansvariga för olycksdatabaserna, det vill säga grunddata till statistiken och kan eventuellt lämna ut mer detaljer och data med högre geografisk upplösning än vad Trafikanalys kan.
• Vilka risker som är kopplade till transporter av farligt gods. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har viss information som kan vara till hjälp. Via MSB RIB kan regionen respektive kommunen hämta in information om cirka 5 000 ämnen. Finns inte kompetensen inom regionen respektive kommunen kan konsulter vara till hjälp.

På sidan Underlag till riskhantering kopplad till Sevesoverksamhet kan du hitta information som kan vara till hjälp vid analysering av risker under rubriken Riskhantering som metodik vid planering för och i närheten av Sevesoverksamhet

Underlag till riskhantering kopplad till Sevesoverksamhet

Trafikanalys (Trafikanalys webbplats)

Farligt gods (på MSB:s webbsida)

Rapportera olyckor och tillbud vid transport av farligt gods (på MSB:s webbplats)

Utredningsrapporter efter olyckor och räddningsinsatser (på MSB:s webbplats)

MSB RIB – beslutstöd till räddningstjänst (på MSB:s webbplats)

Figur 1. Utred i ett tidigt skede vilka riskkällor som finns och vad som kan innebära risk kopplat till farligt gods. Utred även hur de lokala förhållandena ser ut och om det finns alternativa lokaliseringar för planläggning. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Jörgen Svensson/WSP

Använd data och statistik men se dem som en början. Det finns viss statistik att hämta hem (vanligt förekommande olyckstyper och de skador de medfört, tänkbara ämnen och de risker som kan uppkomma, vanliga vägval, utpekade primära och sekundära vägar för farligt gods etc.). Statistik och data om farligt gods kan du läsa mer om på sidan Om farligt gods.

Om farligt gods

Faktorer som kan vara av intresse i kartläggning för att kunna räkna fram avstånd mellan riskkälla och viss mark- eller vattenanvändning kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Beräkningsgrunder för avstånd

Frågeställningar som kan vara aktuella

Här är några exempel på frågeställningar som kan vara aktuella i kartläggning av risk kopplad till farligt gods:

• Transportleder: Transportleder (vägar och järnvägar) som finns inom eller in närheten av planområdet där det kan förekomma transporter av farligt gods samt målpunkter. Här är det bra att även redovisa om det finns vägar som inte tas med i riskbedömningen. Frågeställningar kan vara:
  • Finns det utpekade farligt godsleder i eller i närheten av planområdet?
  • Vilka målpunkter finns det kring planområdet och vilka transporter kan passera förbi planområdet på väg till målpunkterna? Det kan vara bensinstationer, större företag som använder sig av till exempel farliga ämnen med mera.
  • Vilka verksamheter som regionen respektive kommunen vill värna om. Det kan handla om verksamheter som både är samhällsviktiga och riskfyllda i sig själva eller genom att de genererar transporter med farligt gods.
  • Används lokalgatan som passerar förbi planområdet mellan utpekad primär eller sekundär väg och målpunkten?
  • Går vägen eller järnvägen igenom en tunnel, över eller under en bro, förekommer överdäckning?
  • Typ av transport: Vilka typer av transporter som kan förekomma beroende på kända målpunkter och kända framtida och, inom rimliga gränser, tänkbara framtida målpunkter. Vilka transporter förekommer samt hur ofta och vilka volymer rör det sig om? Här är det bra att beskriva vilka typer av transporter som tas med i kartläggningen, exempelvis om kartläggningen begränsas till tankbilar, bulktransporter eller styckegodstransporter med explosiva ämnen. Eftersom dessa förutsättningar kan ändras, exempelvis att företag går mot mer bulktransporter, är det bra att ange att det kan förekomma osäkerheter i kartläggningen. Beskriv även vilka typer av transporter som inte tas med i kartläggningen.
• Kända verksamheter: Kända verksamheter som genererar transporter av farligt gods som planerar att utöka sin verksamhet. En sådan utökning kan till exempel påverka utvecklingsområden för bostäder i närheten av en sådan expansiv verksamhet genom att expansionen av verksamheten även medför ökade transporter av farligt gods.
• Risker kopplade till typ av farligt gods: Vilka risker som är kopplade till olika typer av farligt gods. Här är det bra att även redovisa om det finns typer av farligt gods som inte tas med i riskbedömningen.
• Åtgärder för att hantera risker: Vilka åtgärder är lämpliga för att hantera olika typer av risker?
• Skyddsvärda intressen: Vilka skyddsvärda intressen finns i eller i närheten av planområdet som kan påverkas om det sker en olycka med farligt gods? Det kan exempelvis vara
  • bostadsområden och områden med sammanhållen bebyggelse
  • grundvattenförekomster, ytvatten som används som vattentäkter, vattenskyddsområden och anläggningar för försörjning och distribution av dricksvatten
  • offentliga verksamheter som skola, vård och omsorg
  • tekniska försörjningssystem som elförsörjning, energiförsörjning, vattenförsörjning, avloppsreningsverk, deponier, avfallsanläggningar, informations- och kommunikationsteknik
  • natur-, kultur- och rekreationsområden, områden med omistliga värden som kulturhistorisk bebyggelse.
• Tänkbara olycksscenarier: Det kan exempelvis vara avåkning eller urspårning, sammanstötningar eller krockar. Finns det ställen där olyckor är vanliga? Här är det bra att även redovisa om det finns olycksscenarier som inte tas med i riskbedömningen.
• Lokala förutsättningar: Oavsett om det finns riktlinjer eller inte behöver regionen respektive kommunen utreda planområdets lokala förhållanden.
  • Vilken är den pågående mark- eller vattenanvändningen?
  • Vad är de rådande väderförhållanden? Om det exempelvis finns risk för isbildning vid vissa väderförhållanden, vilken som är den förhärskande vindriktningen med mera.
  • Ligger planområdet högre eller lägre i förhållande till potentiell riskkälla?
  • Finns det andra riskkällor som kan påverka planområdet? Om ja, vad kan bli den kumulativa effekten?
  • Vilka andra intressen finns på platsen som regionen respektive kommunen behöver beakta?

• Likvärdiga planer: Har planläggning skett längs samma trafikled eller riskkälla med samma eller liknande risker? Hur har den egna eller andra kommuner hanterat, bedömt och åtgärdat dessa risker? Kontakta angränsande grannkommun eller grannkommuner för att höra om de har genomfört planläggning intill samma transportled med liknande förhållanden.
• Alternativ lokalisering: Finns alternativ lokalisering eller utformning som förbättrar riskbilden? Förbättras riskbilden för befintlig omgivning eller bebyggelse? Är det möjligt att genomföra större åtgärder längs med en längre sträcka?

Riskfrågor som kan vara aktuella i all planläggning och exempel på riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Riskkartläggning

Kartlägg risker i planläggning

Kartlägg risker i regionplanering

Kartlägg risker i översiktsplanering

Kartlägg risker i detaljplaneläggning

Olycksscenarier kopplade till transport av farligt gods

De huvudsakliga olycksscenarierna vid transport av farligt gods är de som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser

• brand
• explosion
• utsläpp av giftiga och frätande kemikalier.

Människor och bebyggelse kan påverkas på olika avstånd från olyckan beroende på hur olycksförloppet ser ut. Olycksförloppet beror i sin tur bland annat på

• vad det är för typ av olycka
• mängd och typ av farligt gods som är involverat i olyckan
• väderförhållanden
• hur långt från väg eller järnväg som fordonet avviker
• faktorer i omgivningen.

Observera att under mycket ogynnsamma väderförhållanden kan konsekvenserna bli omfattande.

Konsekvenser av olika typer av risker och kombinationer av risker kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL samt i Vägledning om Sevesoverksamhet riskhantering.

Riskkartläggning

Kartlägg risker

Kartlägg risker i regionplanering

Regioner och regionplaner utgår ifrån den regionala skalan. Det som är relevant för regionplanen är att inkludera en övergripande redovisning av risker i länet, varav transporter av farligt gods är en, och en bedömning av vilka risker som regionen anser bör hanteras i regionplanen. I regionplanering är det rimligt att ha kännedom om de största distributörerna och tillverkarna samt mottagarna. Regionplanen kan också innehålla ställningstaganden om hur regionen ser på hur risker ska beaktas i den efterföljande planeringen.

Riskfrågor som kan vara aktuella i regionplan kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Kartlägg risker i regionplanering

Exempel på riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen i regionplan kan du också läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Kartlägg risker i regionplanering

Kartlägg risker i den kommunala planeringen

Inför den kommunala planläggningen är det bra att ha god kännedom om de transporter av farligt gods som passerar genom kommunen och som har målpunkter inom kommunen.

Det underlättar planeringen om kommunen har god kännedom kring vilka vägar som transportörer använder inom tätorter i kommunen för att transportera farligt gods för att nå företag eller verksamhet som tar emot farligt godsleveranser. Ett sätt att åstadkomma detta är att ha ett rekommenderat vägnät för farligt gods.

Frågor som rör trafiksäkerhet är av särskild betydelse för riskerna med transporter av farligt gods eftersom det påverkar risken för olyckor med sådana transporter.

Kartlägg risker i översiktsplanering

I kartläggning av risker i översiktsplanering kan det handla om att:

• Inventera större verksamheter som kan generera transporter av farligt gods eller vara mottagare av farligt godstransporter.
• Inventera vägar och järnvägar där det kan gå farligt gods, framför allt det så kallade rekommenderade vägnätet för farligt gods.
• Inventera uppställningsplatser för fordon som transporterar farligt gods samt rangerbangårdar.
• Bedöma om tilltänkt bebyggelse inom kommunen kan ge upphov till transport av farligt gods. Vilka områden som är utpekade för verksamheter och vilka som är utpekade för enbart bostäder.
• Inventera grund- och ytvattentäkter.
• Inventera känsliga och eller sårbara naturområden.

Viktiga underlag till kartläggningen är tidigare översiktsplan, regionplan om sådan finns, program till detaljplaner och detaljplaner. Riktlinjer och sårbarhetsanalyser är också värdefulla underlag eftersom de kan ge underlag om andra riskkällor i området. Finns det befintliga riktlinjer som regionen, kommunen eller länsstyrelsen tagit fram? Finns det framtagna sårbarhetsanalyser?

Att hantera risker kopplade till farligt gods i översiktsplaneringen kan du läsa mer om på sidan Farligt gods i översiktsplaneringen.

Farligt gods i översiktsplaneringen

Riskfrågor som kan vara aktuella i översiktsplan kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Kartlägg risker i översiktsplanering

Kartlägg risker i detaljplaneläggning

Vid detaljplaneläggning är det lämpligt att kommunen utreder eventuella risker kopplade till transporter av farligt gods för att kunna konstatera om området är lämpligt för den tänkta användningen eller inte.

På denna nivå är det dags att kartlägga hur planområdet och de närmaste omgivningarna ser ut, till exempelvis hur marken lutar, naturliga hinder för eventuellt spill och befintlig bebyggelse.

Att hantera risker kopplade till farligt gods i detaljplaneläggning kan du läsa mer om på sidan Farligt gods i detaljplaneläggning.

Farligt gods i detaljplaneläggning

Att kartlägga risker i detaljplaneläggning och att den kartläggningen utgår från översiktsplanen kan du läsa mer om i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Kartlägg risker i detaljplaneläggning