Grönplanera! – En vägledning om kommunal grönplanering

Grönstrukturen i den byggda miljön och landskapet omfattar både mark- och vattenområden. Foto: Mikael Svensson /Scandinav

Den här vägledningen handlar om varför och hur kommunen kan arbeta med grönplaneringen och ta fram en grönplan. En grönplan är ett strategiskt dokument som visar hur kommunen och andra aktörer kan bevara och utveckla grönstrukturen och dess ekosystemtjänster i städer, samhällen och landskapet som helhet. Vägledningen har tagits fram gemensamt av Boverket och Naturvårdsverket.

Vägledningens målgrupper

Syftet med vägledningen är att stödja arbetet med grönplanering och riktar sig därför i första hand till dig som arbetar på kommun eller som konsult med planeringsfrågor inom park, miljö, naturvård, stadsbyggnad, kulturmiljö och friluftsliv eller mer övergripande strategisk planering.

Vägledningen kan också vara intressant för dig som beslutsfattare i egenskap av förtroendevald eller chef, eller tjänsteperson på Länsstyrelsen och region och som vill veta mer om kommunal grönplanering.

Vad du kan få ut av att använda vägledningen

Den här vägledningen ger dig stöd i arbetet med grönplanering genom att samla argument, visa på inspirerande exempel och ge förslag till ett arbetssätt för hur en grönplan kan tas fram. Vägledningen svarar på frågorna varför, vad och hur och lyfter processens betydelse för dialog, förankring och kunskapsuppbyggnad. Den syftar också till att förenkla kartläggningsprocesserna.

Läs mer om vägledningens innehåll under läsanvisning.

Läsanvisning

Nyttan med grönplanering och grönplanen som verktyg

Grönstrukturen har en nyckelroll för att möta en rad olika utmaningar som samhället står inför. Förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och folkhälsa är utmaningar där grönområden kan göra stor skillnad på ett mångfunktionellt, kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Genom grönplanen kan grönstrukturens många värden, funktioner och ekosystemtjänster synliggöras och analyseras samt behov av utveckling och bevarande kan identifieras. Kommunen kan i grönplanen fatta beslut om målsättningar, strategier, ställningstaganden och riktlinjer för arbetet med grönplaneringen. Grönplanen är också ett viktigt underlag för översiktsplanen och fysisk planering i stort. Grönplanens underlag, strukturbilder och förslag på åtgärder ger arbetet med grönplanering en tydlig riktning där grönstrukturens värden bättre tas tillvara och integreras i fysisk planering, byggande och förvaltning. Grönplanen är därför en viktig pusselbit i en hållbar samhällsplanering och ett verktyg för att arbeta med miljömålen och Agenda 2030.

Grönstrukturen med sina ekosystemtjänster bidrar till att uppnå till flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Illustration: The New Division/Boverket

Grönstrukturens värden

Gröna miljöer, i såväl byggd miljö som i landskapet i stort, är mångfunktionella och bidrar med många olika värden och ekosystemtjänster. Biologisk mångfald är grunden för en robust grönstruktur och för ekosystemtjänsterna. Flera av våra gröna miljöer som äldre parker, kyrkogårdar och kulturlandskap, har stora kulturmiljövärden och är en självklar del av vår historia.

Gröna miljöer – både bostadsnära och tätortsnära, är viktiga för vår hälsa och vårt välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och sänker stressnivåer. Gröna och blå miljöer bidrar också till att anpassa bebyggelse och landskap till ett förändrat klimat som är både varmare och blötare. I den byggda miljön utgör parker, grönområden, alléer och vattendrag dessutom viktiga rumsskapande element som strukturerar och organiserar bebyggelsen.

Vad är grönplanering?

Grönplanering handlar om att ta tillvara och utveckla grönstrukturens olika värden. Det är en kontinuerlig process som handlar om park- och naturförvaltning, men också om strategiska frågor som vilka områden som behöver skyddas eller restaureras, eller hur gröna värden ska tas omhand i stadsutvecklingen. Att ta fram en grönplan är en viktig del av grönplaneringen, se figuren nedan.

Grönstrukturen formas av många olika aktörer och intressenter som äger, bygger, förvaltar och använder den. Att ta fram och arbeta med en grönplan kan underlätta samordning och samverkan mellan olika aktörer och sätta igång, driva och följa upp ett tillväxtarbete för ekosystemtjänster i våra städer, samhällen och landskap. Det blir ett kontinuerligt arbete utan slut, men med årliga skördar, i form av större biologisk mångfald, bättre klimatanpassade miljöer, välbefinnande, hälsa, omhändertagna kulturvärden och positiva klimatavtryck.

Grönplanering är en kontinuerlig process där arbetet att ta fram en grönplan är en del. Processen att ta fram en grönplan (den högra delen av bilden) består i ett antal moment. När planen är antagen går arbetet med grönplanering in i genomförande av planen (den vänstra delen av bilden). Planen behöver också följas upp och ajourhållas. Efter ett tag kan behovet uppstå av att ta fram en ny grönplan eller revidera den grönplan kommunen har och grönplaneringen går då in i en ny fas av att ta fram en grönplan. Illustration: Boverket/Altefur Development

Vad är en grönplan?

Grönstrukturen kan hanteras i flera olika typer av kommunala styrdokument – från friluftsliv och ekologisk planering till klimatanpassning och landskapsplanering. Från det mest urbana med offentliga rum till det mest rurala med landskapsstrategi och viltvård. Från vattenresursplanering till lekplatser. Det finns många namn som används för planer, program eller strategier för att tillvarata och utveckla gröna värden. I den här vägledningen använder vi begreppet grönplan som ett samlingsbegrepp. Grönplanen kan utgöra en plattform för flera av ovan nämnda dokument. Dessa kan också, i den utsträckning de finns, utgöra ett viktigt underlag för en kommunomfattande grönplan.

Många kommuner har flera styrdokument och underlag som på olika sätt lyfter grönstrukturens värden i olika skalor och med olika fokus. Grönplanen kan ses som ett paraply för flera av dessa styrdokument. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Grönplanens status

Grönplanen är ett styrdokument för kommunens arbete med grönplanering. Beroende på inriktning, ambitionsnivå och omfattning kan grönplanen antas av en nämnd, av kommunstyrelse eller av kommunfullmäktige. Grönplanens status beror på vilken instans som fattar beslut om planen och om den antas av kommunfullmäktiga gäller den oftast för flera av kommunens förvaltningar.

Grönplanen är oftast ett fristående dokument som kan tas fram inför eller parallellt med arbetet med översiktsplanen. Vissa kommuner väljer att ta fram grönplanen som en ändring av översiktsplanen genom tematiskt tillägg enligt PBL. Detta påverkar i så fall innehåll, process och vilka som måste involveras i arbetet. Framtagandet av grönplanen följer då den formella processen med samråd och granskning enligt PBL och grönplanen antas av kommunfullmäktige.

Grönplanens roll i fysisk planering. Grönplanen kan tas fram som ett fristående dokument eller som en ändring av översiktsplanen genom tillägg. Hur grönplanen tas fram kan påverka grönplanens innehåll och process. Oavsett vilket behöver grönplanen utformas så att den blir ett relevant underlag för den fysiska planeringen. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Grönplanens omfattning och fokus

Beroende på kommunens behov och förutsättningar kan grönplanen se ut på olika sätt och ha olika inriktning. Till exempel kan en kommun med högt exploateringstryck behöva ha ett större fokus på att värdera och prioritera grönområdena och tillgång till dessa jämfört med en kommun med ett lägre exploateringstryck som kan fokusera mer på att utveckla önskade värden. I en kommun med mycket kust, sjöar och vattendrag kan grönplanen behöva fokusera på de grönblå värdena längs stränder, medan en kommun med mycket skogsmark kan vilja titta på skogens mångfald, friluftsliv och turism.

Grönplanens funktioner

Beroende på innehåll och status kan grönplanen kan ha olika funktioner, men den har en viktig roll som:

• planeringsunderlag för fysisk planering, det vill säga att det finns kartor, analyser, strukturbilder, riktlinjer och ställningstaganden som kan användas i översiktsplaneringen och detaljplaneringen.
• strategiskt dokument med visioner, mål och riktlinjer som visar en långsiktig politisk viljeriktning med grönstrukturen.
• handlingsplan som preciserar åtgärder och ger styrfart åt kommunens konkreta utvecklingsarbete med grönstrukturen som kan handla om skötsel, formellt skydd, utveckla befintliga eller anlägga nya grönområden.

Grönplanen har en viktig funktion som planeringsunderlag till översiktsplanen då grönstrukturen är en bärande struktur i fysisk planering enligt PBL. Grönplanering, bebyggelseplanering och trafikplanering pågår parallellt och arbetet styrs av grönplan respektive bebyggelsestrategi och bostadsförsörjningsprogram och trafikstrategi eller trafikplan. Alla dessa tre planer är viktiga underlag till översiktsplanen där de olika intressena ska vägas samman. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket