Därför behövs grönplanering

Samhället står inför stora utmaningar. Ojämlik hälsa, klimatförändringar och utarmning av biologisk mångfald är några av dem. Grönstrukturen är mångfunktionell och har stor potential att bidra till att hantera flera av dessa samhällsutmaningar samtidigt. Genom grönplanering kan grönstrukturens värden och potential utvecklas. Här har vi samlat argument och fakta om dessa värden under temana hälsa och välbefinnande, klimatanpassning samt biologisk mångfald och resiliens.

Grönstrukturen är mångfunktionell och bidrar till att hantera flera av samhällets utmaningar samtidigt. Dessa utmaningar handlar om människors hälsa och välbefinnande, klimatanpassning och förlust av biologisk mångfald. Illustration: Boverket

Grönska och natur främjar människors hälsa

Att vistas i gröna miljöer som parker, grönområden och natur främjar hälsa och välbefinnande. Tillräcklig och rättvis tillgång till grönområden kan utjämna skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper, och därmed bidra till ett mer jämlikt samhälle. Tillgång till rent vatten, råvaror och hälsosam mat är avgörande för vår överlevnad. Parker, trädgårdar, kyrkogårdar, alléer och kulturlandskapet i stort är en del av vårt kulturarv. Stadens grönska är även ett viktigt stadsbyggnadselement.

Genom grönplanering kan olika människors behov av grönska och natur tillgodoses och parkers och grönområdens natur- och kulturvärden tas tillvara.

Parker och grönområden är viktiga platser för rekreation, fysisk aktivitet och social samvaro. Foto: Rebecka Rynefelt/Scandinav

Klimatanpassning genom naturbaserade lösningar

I takt med klimatförändringarna behövs åtgärder i den byggda miljön och i hela landskapet för att lindra effekter av ett mer extremt klimat. Grönstrukturen kan bidra med så kallade naturbaserade lösningar som under rätt förutsättningar och planering har förmågan att möta flertalet av de klimatrelaterade samhällsutmaningar som samhället står inför. I den byggda miljön kan parker och tätortsnära skogsområden bidra till att förbättra mikroklimatet genom att minska solinstrålning, ge skugga, reglera lufttemperatur och minska urban värme-ö-effekt. Träd och andra typer av vegetation i staden spelar också en stor roll för hantering av regnmassor och toppflöden vid extrema skyfall, dels genom att ta upp, lagra, fördröja och avdunsta vatten, dels genom att göra marken mer porös och mottaglig för infiltration. Naturbaserade lösningar i tätbebyggda områden och landskapet skapar också en rad andra nyttor utöver temperatur- och dagvattenhantering, inte minst för människors hälsa och välbefinnande.

Genom grönplanering kan naturbaserade lösningar för klimatanpassning uppmärksammas, planeras och genomföras.

Parker, grönområden och landskapet i stort kan bidra med naturbaserade lösningar för klimatanpassning genom att ta hand om dagvatten och reglera lokalklimatet. I bostadsområdet Augustenborg i Malmö har gröna lösningar tillämpats för att minska risken för översvämning och samtidigt stärka attraktiviteten i området. Foto: Boverket/Ulrika Åkerlund

En grön infrastruktur som stärker biologisk mångfald

En mångfald av arter och livsmiljöer är en grundförutsättning för ekosystemtjänster och människors hälsa och välfärd. Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids stora utmaningar. Trots att många åtgärder genomförs går utvecklingen åt fel håll för bevarandet av biologisk mångfald på land och i vatten.

Djur och växter behöver kunna röra sig mellan olika livsmiljöer av tillräcklig storlek och kvalitet. En fungerande grön infrastruktur behövs för att bevara och stärka biologisk mångfald och för att naturen ska kunna leverera nyttor för oss människor och våra samhällen, nu och i framtiden.

Genom grönplanering kan biologisk mångfald hanteras i samhällsplaneringen och den fysiska planeringen på ett tydligare sätt.

Genom att kartlägga och ta fram strategier för biologisk mångfald i grönplanen kan viktiga områden och stråk som behöver utvecklas identifieras och hanteras. Foto: Jonathan Malmberg