Nationella mål lyfter grönstrukturen

Nationellt finns det flera målsättningar som är relevanta för grönplanering. Dessa är miljökvalitetsmålen, inklusive flera etappmål, friluftslivsmålen, folkhälsopolitiska målet, kulturmiljömålen samt målen för gestaltad livsmiljö. Kommunen ska också redovisa i sin översiktsplan hur man tar hänsyn till nationella mål. Om målen har tagits upp i grönplanen underlättar det arbetet med översiktsplaneringen.

Miljökvalitetsmålen

Grönplanering kan bidra till arbetet med flera av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Inte minst mål 15 om god bebyggd miljö och mål 16 om ett rikt växt- och djurliv. Illustration: Tobias Flygar

Grönplanen och grönplaneringen kan ta stöd i och bidra till arbetet med Sveriges nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta är det så kallade generationsmålet för miljöpolitiken. Två av strecksatserna som hör till generationsmålet handlar om ekosystemtjänster och biologisk mångfald:

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Grönplanering kan bidra till arbetet med att nå flera av de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen, men behovet av grönplanering lyfts framför allt i mål 15 och 16:

• Mål 15. God bebyggd miljö lyfter bland annat att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Under preciseringarna av målet lyfts att det ska finnas natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
• Mål 16. Ett rikt växt- och djurliv lyfter vikten av att människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I preciseringen lyfts grön infrastruktur, biologisk mångfald och den tätortsnära naturen.

Etappmål om ekosystemtjänster och stadsgrönska

I miljömålssystemet finns också flera etappmål som handlar om ekosystemtjänster. Etappmålen är beslutade av regeringen och ett av dem är särskilt viktiga för arbetet med grönplanering:

En majoritet av kommunerna ska senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Mål för hållbar stadsutveckling

Sedan 2017 har Sverige ett nationellt mål för hållbara städer. Hållbara städer är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Målet lyfter också att en helhetssyn i planeringen, tillsammans med smarta lösningar, bidrar till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt.

Friluftspolitiska mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. (Prop. 2009/10:238) Sveriges friluftslivspolitik omfattar tio mål, varav flera handlar om tillgång till tillgänglig och attraktiv natur för friluftsliv – både tätortsnära och längre bort. Grönplanen är ett viktigt verktyg för att arbeta med de nationella målen för friluftsliv, särskilt målen:

• Mål 1. Tillgänglig natur för alla
• Mål. 4. Tillgång till natur för friluftsliv
• Mål 5. Attraktiv tätortsnära natur och
• Mål 9. Friluftsliv för god folkhälsa.

Folkhälsopolitiskt mål

Det övergripande folkhälsopolitiska målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet omfattar insatser inom åtta områden varav boende och närmiljö är ett område. Tillgången till parker och grönområden för människors hälsa och välbefinnande lyfts här särskilt. Därutöver finns regeringens delmål om ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

I grönplaneringen kan kommunen utveckla människors tillgång till grönska och natur i anslutning till boende- och närmiljöer för att främja fysisk aktivitet, bidra till rekreation, vila och återhämtning. En tillräcklig och rättvis tillgång till grönområden för alla, oavsett socioekonomi bidrar till en jämlik hälsa.

Folkhälsopolitikens 8 målområden: 1. Det tidiga livets villkor; 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning; 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö; 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter; 5. Boende och närmiljö; 6. Levnadsvanor; 7. Kontroll, inflytande och delaktighet; 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Illustration: Folkhälsomyndigheten

Kulturmiljömålen

De nationella målen för kulturmiljöarbetet ska styra statliga aktörer samt inspirera och vägleda kommuner och regioner. Målen handlar om kulturmiljöer i stort och inkluderar även gröna miljöer i både byggd miljö och landskapet i stort. Enligt de nationella kulturmiljömålen ska det statliga kulturmiljöarbetet bland annat främja:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.

Grönplaneringen kan bidra till arbetet med kulturmiljömålen genom att bevara och utveckla gröna kulturmiljöer och kulturlandskapet som ofta har både höga biologiska värden och upplevelsevärden samt har stor betydelse för vår identitet. Kunskapen om de gröna miljöernas värden utifrån ett historiskt, socialt och kulturellt perspektiv behöver bygga på delaktighet och inkludering.

Målen för gestaltad livsmiljö

År 2018 antog riksdagen målet som säger att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Grönplaneringen kan bidra till detta mål genom att lyfta vikten av att omsorgsfullt utforma gröna miljöer och offentliga rum som bidrar både till en inkluderande och upplevelserik livsmiljö för människor, men också till biologisk mångfald och ekosystemtjänster.