Andra styrmedel för kulturvärden

Kulturmiljön omfattas förutom av lagstiftning även av internationella konventioner och nationella mål. Ekonomiska styrmedel kan också ha stor påverkan på kulturarvet.

Konventioner

Två för kulturmiljön betydelsefulla konventioner är den europeiska landskapskonventionen (ELC) och den så kallade Världsarvskonventionen. En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Konventioner utarbetas vanligen av internationella organisationer som exempelvis FN och Europarådet. Oftast sker anslutningen i två steg. Det första steget är att signera konventionen, vilket innebär att ett land ställer sig bakom skrivningarna i den. Det andra steget är att ratificera, vilket innebär att landet åtar sig att följa konventionens åtaganden och avsikter. Ibland görs detta genom att konventionens åtaganden införs i nationell lagstiftning, men långt ifrån alltid.

Nationella mål

Riksdag och regering har fastslagit nationella mål inom många olika politikområden. Flertalet berör kulturmiljön med dess inneboende kulturvärden. Målen är oftast styrande för statlig verksamhet och vägledande för kommuner och regioner. Inom det så kallade miljömålssystemet har kulturmiljön en betydelsefull roll och majoriteten av de sexton miljökvalitetsmålen berör kulturmiljön. I politikområdet för gestaltad livsmiljö är värnandet och utvecklandet av befintliga värden centralt. Kulturmiljö utgör - tillsammans med arkitektur, form, design och konst – basen i detta politikområde. Målen inom politikområdet som rör kulturmiljöarbetet lyfter bland annat fram betydelsen av mångfald, delaktighet och hållbar förvaltning.

Bidrag

Genom länsstyrelserna fördelar Riksantikvarieämbetet årligen medel till vård av byggnader, fornlämningar och landskap samt till information, arkeologi och kunskapsunderlag. Bidraget är centralt för möjligheterna att förvalta många av landets mest värdefulla kulturmiljöer. Insatserna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra många kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. Bidragsgivningen till förbättrade kunskapsunderlag har inneburit att kulturmiljön i högre utsträckning tas till vara i samhällsutvecklingen.

Svenska kyrkan får ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhållet av kyrkliga kulturminnen. Ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras, användas och utvecklas långsiktigt och hållbart. I arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen samråder och samarbetar Svenska kyrkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.