Varför satsa på utökad medborgardialog

Medborgardialogen ska ge ökat medborgarinflytande och därmed ökad hänsyn till den lokala miljön. Dialogen blir ett viktigt komplement till den representativa demokratin, och medborgarnas kunskaper och erfarenheter kan bidra till ett bättre beslutsunderlag.

Stärka demokratin

Medborgarnas engagemang i samhällsutvecklingen och delaktighet i planeringen kan vitalisera den kommunala demokratin. Deltagandet kan väcka nyfikenhet och intresse, som kan leda till ett bredare engagemang i samhället såväl som i politiken.

Forskning visar att deltagande i olika sammanhang stärker sammanhållningen i samhället. Genom medborgardialogen skapas också ett förtroende mellan medborgare och kommun; mellan å ena sidan planerare och beslutsfattare och å andra sidan dem som bor och verkar i en viss del av kommunen.

Medborgarnas deltagande och engagemang ökar planeringens legitimitet. Det kan till exempel gälla placeringen av nya bostäder eller lokaliseringen av nya bostadsområden, i förhållande till befintlig bebyggelse. En god dialog skapar ett ömsesidigt förtroende mellan kommunen och dem som bor och verkar i området. En väl genomförd dialogprocess ger större förståelse för olika ställningstaganden, även om alla inte är överens.

Stärka demokratin – eller ge röst åt de redan röststarka?

En god medborgardialog kan stärka den lokala demokratin genom att fler röster får höras, besluten blir mer välgrundade och tilliten mellan väljarna och de folkvalda ökar. Samtidigt finns det en uppenbar risk att de personer som deltar i dialogen får oproportionerligt mycket inflytande, jämfört med dem som inte deltar, men som också berörs av frågan.

Det gäller därför att få en blandad skara att delta i möten och andra dialogformer. Det kan behövas särskilda insatser för att locka personer som representerar andra intressen än dem som bor närmast. Det är också en konst att fördela taletiden någorlunda rättvist och få alla som deltar att våga uttrycka sin mening.

En god medborgardialog ger invånarna möjlighet att komma till tals och utöva inflytande på ett mer konkret sätt än annars. Men dialogen får inte kullkasta spelreglerna för den representativa demokratin, där valda ombud har rätt att fatta beslut å medborgarnas vägnar.

Generella tips

Få bättre underlag och därmed bättre resultat

Allmänheten har ofta bättre kunskap om lokala förhållanden än vad planerare och beslutsfattare har. Människor som rör sig på en plats dagligen ser saker på ett annat sätt än vad du som planerare kanske gör.

Det lönar sig att börja i tid!

Det gäller att fånga upp den kunskapen och använda den som underlag i planeringen och för konsekvensbedömningar av olika alternativ.

Men det räcker inte att följa den formella processen för medborgardialog, för då kommer dialogen in för sent. Förutsättningarna att få till en bra dialog och ett bra resultat är betydligt bättre om att påbörja dialogen redan innan planprocessen startar. Det innebär att gå utöver vad lagen kräver.

Det arbete ni lägger ner på dialog och förankring i ett tidigt skede har ni igen senare i den formella planprocessen. En bred medborgardialog kring den översiktliga fysiska planeringen gör att översiktsplanen ger bättre vägledning för den fortsatta fysiska planeringen. En del av de frågor som rör kommande detaljplaner har ju då redan behandlats. Det kan till exempel handla om var nya bostadskvarter ska ligga.

När det gäller detaljplan så är det många gånger byggherren själv som står för planarbetet, ofta efter ingående diskussioner med kommunen. Även i detta fall är det bra att genomföra en medborgardialog innan planprocessen inletts, medan det ännu finns förutsättningar att ta vara på synpunkter och idéer som kommer fram i dialogen. När väl planarbetet påbörjats finns ofta låsningar och när det formella samrådet ska genomföras är det i praktiken bara sakägarna som kan ha något inflytande.

Kommunen bär ansvaret

Om en privat initiativtagare har en medborgardialog i ett tidigt skede i planprocessen, så kan resultatet av den dialogen vara en utgångspunkt för kommunens samråd. Men det är alltid kommunen som ansvarar för och analyserar innehållet i underlaget inför samrådet.

Bostadsbyggande är ett allmänt intresse

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse enligt PBL. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bygga på en analys av bland annat efterfrågan på bostäder och bostadsbehov för särskilda grupper, och det är något som medborgarna kan ha en god uppfattning om.

Bättre resultat

Resultatet av medborgardialogen ska ge ett underlag som medverkar till en kvalitativt bättre planering. Det saknas ännu forskning och utvärdering som visar på att det verkligen blir så. Planeringens kvalitet hänger på hur kommunen hanterar den kunskap man hämtar in via dialogen, och hur den förs in i planerna.

Olika intressen

Uppfylla lagstiftarens avsikter

Kommunen har skyldighet att samråda med olika intressenter i samband med den fysiska planeringen, vilka preciseras i PBL.

Det finns alltså ett formellt krav på dialog, men syftet med att satsa på en utökad medborgardialog, som går utöver de formella lagkraven, är att uppfylla lagstiftarens avsikter. Det handlar om att få fram ett bra planeringsunderlag genom en dialog där sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser analyseras. Planens konsekvenser ska inte komma som en obehaglig överraskning i ett senare läge. Och ska kommunen lyckas med det behöver man vända sig till en bredare grupp och påbörja dialogen i ett tidigare skede.

Det är en självklar medborgerlig rätt att vara med och påverka den egna närmiljön.

Prop. 1994/95:230.

I dialogen vid det formella samrådet utgår man från ett redan framtaget förslag och från kommunens analyser av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna. Under samrådet ska kommunen redovisa vad förslaget till ny översiktsplan betyder för användningen av mark- och vattenområden, anledningen till kommunens ställningstaganden, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. När det gäller en detaljplan ska kommunen redovisa planförslaget, skälen för förslaget och planeringsunderlaget. Om dialogen med medborgarna verkligen ska bidra till bättre beslut behöver den påbörjas innan alla dessa underlag är framtagna.

Bidra till sex nationella mål med koppling till inflytande

Översiktsplanen ska ta hänsyn till och samordnas med de nationella mål som är relevanta för en hållbar utveckling i kommunen. Sex av de nationella målen har en uttalad koppling till medborgarinflytande:

Barnkonventionen manar oss att lyssna på barn och unga

Den 1 januari 2020 trädde lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter i kraft. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och skapar en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör barnet. Läs mer om barnkonventionen som lag under "Relaterad information".

Mål för ungdomspolitiken

Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Läs mer om regeringens ungdomspolitik under "Relaterad information".

Erfarenheter från personer med funktionsnedsättning är viktiga för planeringen

En av fem personer som lever i Sverige har någon form av funktionsvariation. Det kan till exempel handla om nedsatt rörelseförmåga, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt syn, hörsel eller funktionsnedsättning till följd av psykisk ohälsa.

Funktionshinderspolitiken syftar till ett jämlikt samhälle med mångfald som grund där alla har möjlighet att vara fullt delaktiga oavsett funktionsförmåga.

Hänsyn till jämställdhet ger bättre planunderlag

Jämställdhet innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är "Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv".

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken.

Ha alltid ett jämställdhetsperspektiv i planeringen. Det innebär bland annat att den fysiska miljön ska utformas så att kvinnor och män ska kunna använda den på lika villkor. Män och kvinnor kan ha olika behov när det gäller hur de rör sig i den fysiska miljön. Analysera i medborgardialogen vilka konsekvenser olika alternativ i planeringen får för kvinnor respektive män. Till det övergripande målet finns sex delmål, varav delmål 1 tar upp en jämn fördelning av makt och inflytande. Läs mer om regeringens inriktning för jämställdhetspolitiken och om jämställdhetsmyndigheten under "Relaterad information".

Att få ingå i ett sammanhang stärker hälsan

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Tillit mellan människor har betydelse för den sociala sammanhållningen. Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter, till exempel i medborgardialoger. Att känna sig delaktig och få sin röst hörd främjar också folkhälsan. Läs mer om de folkhälsopolitiska målen under "Relaterad information".

Lokal dialog om miljökvalitetsmålen främjar en god livsmiljö

Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål, som sammantagna ska leda till en god livsmiljö. En lokal medborgardialog kring den fysiska planeringen är en förutsättning för att utveckla arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen lokalt, i kommunerna, och att förankra det hos medborgarna. Läs mer om Sveriges miljömål under "Relaterad information".