Infrastruktur

Granskad: 31 maj 2023

Området infrastruktur omfattar transporter, krisberedskap och säkerhet, digital infrastruktur samt energi och energidistribution.

Transporter och infrastruktur

Transportpolitikens övergripande nationella mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet innebär ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Målen presenteras i propositionen Mål för framtidens resor och transporter (jfr prop. 2008/09:93), som godkändes av riksdagen 2009. Riksdagen har även beslutat om ett klimatmål för transportsektorn.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Funktionsmål: Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska också vara jämställt, vilket innebär att det likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet preciseras i sju punkter där samtliga kan vara av särskild relevans för fysisk planering:

  • Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
  • Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
  • Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
  • Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
  • Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
  • Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik­miljöer, ökar.
  • Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.

Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa

Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Dessutom ska det bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Det finns två etappmål under hänsynsmålet som kan vara av särskild relevans för fysisk planering:

  • Växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
  • Antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten respektive luftfarten ska halveras till år 2030. Antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras till år 2030. Antalet allvarligt skadade inom respektive trafikslag ska till år 2030 minska med minst 25 procent.

Klimatmål för transportsektorn

Målet innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Ska klimatmålet nås behöver funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Med detta avses att den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att klimatmålet för transporter nås. Det innebär inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet.

Krisberedskap

Det övergripande målet är att värna om befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målet uttrycks i Nationell säkerhetsstrategi från 2017.

Mål med särskild relevans för fysisk planering

I propositionen Försvar och samhällets krisberedskap (jfr prop. 2019/20:1 Utgiftsområde 6) uttrycker regeringen två mål för krisberedskap som kan vara av särskild relevans för fysisk planering:

  • Minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet.
  • Värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.

Digital infrastruktur

Det övergripande målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet presenteras i propositionen Utgiftsområde 22 Kommunikationer (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 22).

Mål med särskild relevans för fysisk planering

I propositionen Utgiftsområde 22 Kommunikationer (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 22) uttrycks två delmål för digitaliseringspolitiken. Dessa delmål är av särskild relevans för fysisk planering:

  • Elektroniska kommunikationer ska vara effektiva, säkra och robusta samt tillgodose användarnas behov. Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden
  • Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Energi och energidistribution

Det övergripande målet för energipolitiken uttrycks i propositionen Utgiftsområde 21 Energi (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 21) och bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Målet syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det övergripande målet för energipolitiken är beslutat av riksdagen. Riksdagen har även beslutat om energipolitiska mål kopplade till specifika årtal. Dessa mål är baserade på den energiöverenskommelse som slöts 2016.

Det övergripande målet för forskning och innovation kring energiområdet är att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Detta mål uttrycks i propositionen Utgiftsområde 21 Energi (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 21).

Mål med särskild relevans för fysisk planering

Riksdagen har beslutat om dessa mål som en följd av energiöverenskommelsen. Dessa uttrycks i propositionen Utgiftsområde 21 Energi (jfr prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 21):

  • År 2020 ska andelen förnybar energi utgöra minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent och energianvändningen ska vara 20 procent effektivare. En nationell planeringsram för vindkraft fastställs motsvarande en årlig produktionskapacitet på 20 terawattimmar (TWh) från vindkraft på land och 10 TWh till havs. Den förnybara elproduktionen i den med Norge gemensamma elcertifikatsmarknaden ska öka med 28,4 TWh.
  • År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning. Målet inom det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet ökar med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • År 2040 är målet 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Riksdagen har även konkretiserat tre delmål och angett att forskning och innovation på energiområdet ska:

  • Bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, karaktäriserat av att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.
  • Utveckla teknik och tjänster som kan kommersialiseras genom svenskt näringsliv och därmed bidra till hållbar tillväxt och energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.
  • Bidra till och dra nytta av internationellt samarbete på energiområdet.
Boverket (2023). Infrastruktur. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/nationella-mal/infrastruktur/ Hämtad 2024-12-22