Startsida / PBL kunskapsbanken – en handbok / Teman / Riskhantering och PBL / Om riskhantering och PBL / Hälsa, säkerhet och risk
Om riskhantering och PBL

Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen

Granskad: 5 mars 2024

Det finns regler både i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och andra bestämmelser som sätter gränser för hur mark och vattenområden kan användas i regionen eller kommunen. Reglerna förstärker kraven på att regionen eller kommunen har att uppmärksamma och ta hänsyn till skydd för människors hälsa och säkerhet, och för att minska sannolikheten för olyckor vid planläggning och i prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked. Detta gäller ömsesidigt när både störande och störningskänsliga verksamheter lokaliseras. Kommuner har ett vidare åtagande genom dess bindande beslut om områdesbestämmelser, detaljplan och lov.

Regionen och kommunen ska ta hänsyn till allmänna intressen

PBL är en avvägningslag. Vid planering och byggande har regionen och kommunen att ta hänsyn till, och göra avvägningar mellan, olika intressen. Dessa intressen kan vara såväl allmänna som enskilda.

Avvägningarna blir bindande genom kommunala beslut om planer och lov.

1 §
   Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Med allmänna intressen menas våra gemensamma intressen, dels nu, dels för kommande generationer. Ofta väger allmänna intressen tyngre än enskilda men i många fall kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller jämkas på ett tillfredsställande sätt.

Regionen eller kommunen kan också behöva göra avvägningar mellan flera allmänna intressen då det kan finnas målkonflikter mellan intressena. Regionen ska emellertid bara redovisa hur de har tagit hänsyn till de allmänna intressena enligt 2 kapitlet då regionen, till skillnad från kommunen, inte har möjlighet att klä dessa allmänna intressen med bindande rättsverkan genom detaljplaner och områdesbestämmelser, eller för den delen bygglov utanför planlagt område.

Utslagsgivande för all form av lokalisering och bebyggelse är dock att platsen (marken) är lämplig för ändamålet från allmän synpunkt, det vill säga utifrån hänsynstagande till de allmänna intressena i det 2 kapitlet PBL. Med bebyggelse menas en samling byggnadsverk som inte bara består av andra anläggningar.

4 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

De allmänna intressen som på detta sätt särskilt ansluter till lämplighetsbedömningen för bebyggelse återfinns i 2 kapitlet 5 §.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Hur vet man vilka hälso- och säkerhetsfrågor som man måste beakta?

PBL innehåller ingen uttömmande lista på de risker för hälsa och säkerhet som behöver beaktas vid planläggning. Vid planläggning av ett område är det därför viktigt att med ett brett perspektiv göra en första bedömning över vilka risker som kan komma att bli nödvändiga att hantera.

Ofta har regionen och kommunen underlag och god kännedom om vilka risker som de behöver hantera i olika områden. Ett vanligt förekommande problem är dock att underlag och kunskap är fördelad mellan olika förvaltningar med ansvar för olika sakområden. Det är därför viktigt att tidigt i planläggningsprocesser involvera flera förvaltningar för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas.

Kommunikation och samverkan kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Kommunikation och samverkan.

Kommunikation och samverkan

Att bygga upp en organisation för arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.

Planering och organisation

Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen varierar i omfattning

Regionen och kommunen gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen i olika omfattning i olika skeden i planläggning enligt PBL.

Den vägledande regionplanen

I PBL är det angivet att regional fysisk planering ska ske i regionerna i Stockholm, Skåne och Halland.

1 §
   Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i Skåne län och i Hallands län. Regionen ansvarar för denna planering.

Regionen ska
   1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
   2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
   3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
   4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
   5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
   6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
   7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2022:929) .

Andra regioner kan frivilligt ta fram en regionplan.

Regionplanen är ett bra underlag för kommunernas beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser även om regionplanen inte är bindande i sig.

2 §
   En regionplan ska ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Lag (2018:1732) .

Regionplanen är inte bindande.

Regionplanen anger först och främst grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och ger därmed riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Därmed ska regionplanen kunna ge vägledning för efterföljande beslut om kommunala översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.

2 §
   En regionplan ska ange de grunddrag för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Lag (2018:1732) .

Regionplanen är inte bindande.

Regionplanen ska också beskriva hur genomförandet av regionplanen ska ske.

3 §
   Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Av regionplanen ska det framgå hur regionen har tagit hänsyn till och samordnat regionplanen med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet,

3 §
   Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Regionen ska ta hänsyn till allmänna intressen när de tar fram en regionplanen och säkerställa dessa.

1 §
   Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

2 §
   Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Den vägledande men viktiga översiktsplanen

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 §
   Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden  samt den byggda miljön överlag ska användas, utvecklas och bevaras. Inte heller översiktsplanen är bindande.

2 §
   Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Planen ska även ge vägledning för beslut om
   1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
   2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Planen är inte bindande. Lag (2020:76) .

Kommunen ska redovisa de förhållanden, som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kapitlet PBL, kan ha en väsentlig betydelse för beslut hur mark- och vattenområden ska användas, och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

4 §
   Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Kommunen kan upprätta områdesbestämmelser i vissa fall

Kommunen kan upprätta områdesbestämmelser inom begränsade områden som inte är detaljplanelagda och där detaljplanekravet inte heller aktualiseras. Kommunen kan exempelvis reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen i områdesbestämmelser för att säkerställa syftet i översiktsplanen. Dessutom finns ett antal andra frågor som kan regleras genom områdesbestämmelser.

41 §
   Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.

42 §
   Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
   1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
   2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
   3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
   4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
   5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
      a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
      b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .

43 §
   Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt.

Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling.

Även här gäller att kommunen ska ta hänsyn till allmänna intressen när de upprättar områdesbestämmelser och säkerställa dessa.

1 §
   Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

2 §
   Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Områdesbestämmelser får liksom detaljplan rättsverkan, men ger ingen garanterad byggrätt.

Kommunen har också möjligheter att planlägga för åtgärder för att hantera risker med områdesbestämmelser, exempelvis skyddsanordningar för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. I praktiken är dock möjligheterna begränsade. I de allra flesta fall där åtgärder krävs är planläggning med detaljplan att föredra eftersom en detaljplan ger fler möjligheter att reglera området.

42 §
   Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
   1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
   2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
   3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
   4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
   5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
      a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
      b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .

Kommunen har befogenhet att bestämma om och när ett område ska detaljplaneläggas – det vill säga planmonopol

Kommunen har befogenhet att bestämma om och när ett område ska detaljplaneläggas.

1 §
   Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från kommunen om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .

Det är alltid kommunen som antar detaljplaner. Detta brukar kallas det kommunala planmonopolet. Detaljplaner är, till skillnad från regionplan och översiktsplan, bindande för efterföljande beslut enligt PBL. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan, det vill säga de är juridiskt bindande och får konsekvenser för efterföljande lovprövning. Rättsföljden blir då att bedömning i detaljplanen blir styrande och ger ramarna för prövning av framtida lovärenden. Därmed blir lovhanteringen mer förutsägbar.

Även i detaljplaneläggning har kommunen att ta hänsyn till de allmänna intressena enligt 2 kapitlet vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

1 §
   Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

2 §
   Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Vad är allmänna intressen?

Det som enligt PBL räknas som allmänna intressen beskrivs i 2 kapitlet PBL och är en uttömmande uttolkning av den så kallade portalparagrafen i 1 kapitlet 1 § PBL om den goda livsmiljön för nuvarande och kommande generationer.

1 §
   I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

De allmänna intressena utgör sådana krav som staten anser att kommunen har att ta hänsyn till, eller främja, vid beslut om användning av mark och vatten. Det är allmänna principer och utgångspunkter för lokalisering av bebyggelse och bebyggelsemiljöns utformning.

De allmänna intressena kan sägas utgöra de överordnade hänsynstaganden som riksdagen har angett för regionerna och kommunerna när det kommer till att planlägga och sanktionera användningen av mark och vatten. För länsstyrelsen är de allmänna intressena avgörande när det gäller tillsynen och vidare för domstolarna när de dömer och formar praxis. Tillämpningen av bestämmelserna är i hög grad en regional och kommunal angelägenhet och det ska finnas ett brett spelrum för lokala bedömningar (jämför propositionen 1985/86:1 sidan 96), men med den reservationen att besluten ska utgå från gemensamma och nationellt övergripande värderingar. Regionen och kommunen kan därför inte välja att göra avvägningar som åsidosätter vissa särskilt utpekade allmänna intressen, som hälsa, säkerhet och hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Bindande åtaganden i planläggning och i lovprövning kan bara kommunerna besluta om. Det gäller inte minst krav på utförande av åtgärder eller villkorade bygglov för att åstadkomma störningsskydd i detaljplan.

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Enskilda intressen är inte specificerade i PBL utan blir aktuella först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut. Det kan endera handla om etablering av bebyggelse och verksamheter för bostäder eller företag, men också krav på reglering av omgivningspåverkan som drabbar enskilda, som buller, lukt, damm, trafikbelastning med mera.

Vilka är de allmänna intressena?

De allmänna intressena i 2 kapitlet PBL hanteras på olika nivåer. För att öka förståelsen för vilka de allmänna intressena är har vi här delat in dem i tre nivåer beroende på när de aktualiseras: mark- och vattenanvändning, mark för bebyggelse och bebyggelse och byggnadsverk.

Mark och vattenanvändning

Mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för. Lämpligheten ska bedömas med hänsyn till mark- och vattenområdets beskaffenhet, läge och behov.

Figur 1 illustrerar ett samhälle vid en kust och hur bebyggelsen är planerad med hamn, industriområde, bostadsområden och områden för rekreation som exempel på markanvändning. Illustration: Tictac

Allmänna intressen och miljöbalken 2 kapitlet 2 § PBL

PBL anger att bestämmelserna i miljöbalken om hushållning med mark- och vattenområden ska tillämpas. Dessa är bland annat bestämmelser om områden av riksintresse. Plan- och bygglagen anger också att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs.

2 §
   Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Mellankommunala och regionala frågor 2 kapitlet 3 § PBL

Många frågor måste hanteras och lösas gemensamt över större geografiska områden. Energifrågor, transporter och infrastruktur, hantering av över- eller underskott av bostäder, miljö-, klimat- och vattenfrågor samt hantering av avfall är exempel på faktorer som kan påverka förutsättningarna för utvecklingen i andra kommuner.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Natur- och kulturvärden 2 kapitlet 6 § första stycket 1 och tredje stycket PBL

Hänsyn till natur- och kulturvärden handlar om att förvalta värden och förstå hur nya inslag kan påverka dem. Natur- och kulturvärden kan till exempel vara en förutsättning för turistverksamhet, ge möjlighet till ekosystemtjänster samt skapa identitet och tillhörighet.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 2 kapitlet 3 § första stycket 5 PBL

Det handlar om att bygga nya bostäder, både genom att förtäta befintlig bebyggelse och genom att tillskapa nya områden. Det handlar också om att använda och utveckla det befintliga beståndet av bostäder.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Miljö- och klimataspekter 2 kapitlet 3 § PBL

Hänsyn till miljö- och klimataspekter kan bland annat innebära att utveckla strukturer som gynnar resurssnåla transporter, minimerar utsläpp av föroreningar och växthusgaser samt minskar energianvändningen. Det kan också handla om att anpassa lokaliseringen av bebyggelse i förhållande till klimatförändringar som kan medföra översvämningar, ökad nederbörd, högre temperaturer och ökad risk för ras och skred. 

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Socialt god livsmiljö 2 kapitlet 3 § första stycket 2 PBL

En ur social synpunkt god livsmiljö är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Detta handlar bland annat om god tillgång till service, arbetsplatser, utbildning, kollektivtrafik, rekreationsområden, kultur, fritidsaktiviteter och mötesplatser. En sådan miljö ger goda förutsättningar för social sammanhållning, integration, trygghet, rekreation och fysisk aktivitet.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Långsiktigt god hushållning med resurser samt goda miljöförhållanden i övrigt 2 kapitlet 3 § första stycket 3 PBL

Hushållning med resurser som mark, vatten, energi och råvaror kan exempelvis handla om att värna jordbruksmarken för framtida jordbruksbehov, skapa utrymme för anläggningar för hållbar energiproduktion samt återbruk och återvinning av råvaror. Det kan även innebära att skydda opåverkade och ekologiskt känsliga områden från exploatering.

Goda miljöförhållanden handlar om att skapa goda livsmiljöer, till exempel att minska risken för negativ påverkan från buller, markradon och förorenad mark.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

God ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens 2 kapitlet 3 § första stycket 4 PBL

För att bidra till god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens ska kommunen ta hänsyn till grundläggande förutsättningar för etablering och utveckling av näringslivet och kommersiell service, för byggande av behövlig infrastruktur, för tekniska försörjning samt för bostadsbyggande.

Det kan till exempel handla om långsiktig planering för mark och strukturer som tillgodoser olika verksamheter och företags behov av tillgång till infrastruktur, närhet till stadskärnan, skyddsavstånd med mera.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Struktur och utformning 2 kapitlet 3 § första stycket 1 PBL

Ändamålsenlig struktur kan bland annat handla om hur bostäder, arbetsplatser, service och allmänna platser lokaliseras i förhållande till varandra, hur tät och sammanhållen bebyggelsen är samt vilken ortsstruktur regionen har. Infrastruktur ger förutsättningarna för att bebyggelse och anläggningar lokaliseras så att transportbehov minimeras.

En estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder handlar om att ta hänsyn till landskapets och bebyggelsens karaktär och ta ställning till hur exempelvis ny bebyggelse ska förhålla sig till dessa. Det kan exempelvis vara fråga om skala, rumsbildning och hur ny bebyggelse samspelar med omgivningen.

3 §
   Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Mark för bebyggelse 

Mark får bara bebyggas om den är lämplig ur allmän synpunkt, utifrån flera olika aspekter.

Figur 2 illustrerar ett samhälle med dess olika beståndsdelar: områden för rekreation, vägar och järnvägar, byggnader med mera. Illustration: Tictac

Människors hälsa och säkerhet 2 kapitlet 5 § första stycket 1 PBL

Hänsyn ska tas till människors hälsa och säkerhet. Detta gäller både när störande och störningskänsliga verksamheter lokaliseras.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Möjlighet att ordna viss infrastruktur 2 kapitlet 5 § första stycket 3 PBL

Hänsyn ska tas till möjligheterna att ordna förutsättningar för trafik, vägar, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation och samhällsservice i övrigt.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Förebygga förorening och bullerstörning 2 kapitlet 5 § första stycket 4 PBL

Hänsyn ska tas till möjligheten att förebygga förorening av vatten och luft samt bullerstörningar.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Risk för olyckor, översvämning och erosion 2 kapitlet 5 § första stycket 5 PBL

Hänsyn ska tas till risken för olyckor, översvämning och erosion. Hänsyn ska också tas till jord-, berg- och vattenförhållandena, exempelvis grundvatten.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Behov gator, vägar, torg etcetera 2 kapitlet 7 § PBL

Vid sammanhållen bebyggelse ska hänsyn tas till behovet av gator, vägar, torg, parker, andra grönområden, lämpliga platser för lek, motion, och annan utevistelse samt möjligheten att ordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

7 §
   Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
   1. gator och vägar,
   2. torg,
   3. parker och andra grönområden,
   4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
   5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

Bebyggelse och byggnadsverk

Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till olika allmänna intressena.

Figur 3 visar ett samhälle med planerad bebyggelse i anslutning till den befintliga och inte på jordbruksmarken som finns i bakgrunden på bilden. Illustration: TicTac

Stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden 2 kapitlet 6 § första stycket 1 PBL

Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden, vilket ska ge en god helhetsverkan.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Brand, trafikolyckor, stridshandlingar med mera 2 kapitlet 6 § första stycket 2 och 3 PBL

Hänsyn ska tas till skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser samt till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Trafikförsörjning och trafiksäkerhet 2 kapitlet 6 § första stycket 6 PBL

Hänsyn ska tas till behovet av trafikförsörjning och god trafikmiljö (trafiksäkerhet).

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Möjlighet att använda området 2 kapitlet 6 § första stycket 7 PBL

Hänsyn ska tas till möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Framtida förändringar 2 kapitlet 6 § första stycket 8 PBL

Hänsyn ska tas till möjligheten att göra framtida förändringar och kompletteringar av bebyggelse.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Särskilda värden ska skyddas 2 kapitlet 6 § tredje stycket PBL

Bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Ändringar och tillägg ska göras varsamt.

6 §
   Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Inte försvåra markanvändning ovan mark 2 kapitlet 8 § PBL

Byggnadsverk under markytan ska så långt det är möjligt inte försvåra användningen av marken ovanför.

8 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

Omgivningsbuller 2 kapitlet 6 a § första stycket PBL

För bostäder ska hänsyn tas till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Mark ska bara bebyggas om den är lämplig ur allmän synpunkt

Enligt PBL får mark bara bebyggas om den är lämplig ur allmän synpunkt, utifrån flera olika aspekter.

2 §
   Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Hänsyn till hälsa, säkerhet, risk för olyckor är sådana allmänna intressen som lyfts fram i PBL genom 2 kapitlet 5 § första stycket 1 och 5.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Regionen och kommunen ska därför ta hänsyn till risken för olyckor och till människors hälsa och säkerhet vid planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked. Detta gäller både när störande och störningskänsliga verksamheter lokaliseras. I praktiken blir det dock så att kommunen granskar regionens förslag och tillhörande risknivåer och tar det vidare i översiktsplanen och ner till detaljplanen, som har rättsverkan, och in i handläggning av lovärenden.

Vid planläggning och i beslut om bygglov och förhandsbesked ska kommunen tolka de allmänna intressena med stöd av översiktsplanens beskrivningar. För lovprövning inom områden med detaljplan har prövning av de allmänna intressena i vissa delar redan skett i detaljplanen. I lovprövning utanför detaljplan kan kommunen däremot behöva pröva samtliga krav i andra kapitlet PBL.

Staten kan ingripa med hänsyn till de allmänna intressena

Även om det är kommunen som i första hand är ansvarig för att hänsyn tas till de allmänna intressena har staten en möjlighet att ingripa. Länsstyrelsen prövar kommunernas antagande av rättsverkande planer och upphäver beslut som kan befaras innebära att bland annat en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckor. Länsstyrelsen prövar också överklagade lov i första instans.

10 §
   När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
   1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
   2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
   3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2022:929) .

10 a §
   Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.

Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .

11 §
   Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet upphävas i en viss del.

Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424) .

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Länsstyrelsen har också en viktig roll med att tillhandahålla underlag och vara rådgivande kring de allmänna intressena vid samråd om planer.

10 §
   Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

14 §
   Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
   3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

12 §
   Länsstyrelsen ska ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen ska på begäran tillhandahålla planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa denna balk och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. Lag (2017:955) .

Kommunens och länsstyrelsens roll kan du läsa mer om på sidan Roller och ansvar.

Roller och ansvar

Andra regler än PBL sätter gränser för markanvändningen

Det finns regler som parallellt med PBL kan sätta gränser för hur mark och vattenområden kan användas i regionen eller kommunen. Dessa bestämmelser förstärker kraven på att kommunen, och i viss mån regionen, ska tillgodose skyddet för människors hälsa och säkerhet och minska sannolikheten för olyckor, samt hur ansvaret för detta uppdrag fördelas. Exempel på sådana lagar och förordningar är:

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor (på Sveriges riksdags webbplats

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljöbalk (1998:808) (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljöprövningsförordning (2013:251) (på Sveriges riksdags webbplats)

Miljötillsynsförordning (2011:13) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2006:263) om transport av farligt gods (på Sveriges riksdags webbplats)

Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (på Sveriges riksdags webbplats)

LBE, LSO och miljöbalken kan du läsa mer om på sidan Mer om vissa lagar.

Mer om vissa lagar

Miljöbalken och PBL gäller parallellt

I både miljöbalken och PBL finns bestämmelser om att kommunen ska ta hänsyn till miljöfrågor vid lokalisering av byggnader, byggnadsverk och verksamheter.

Av PBL:s portalparagraf framgår att lagen syftar till att främja en god samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

1 §
   I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Miljöbalken har ett liknande sikte och i miljöbalkens portalparagraf står det att bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god milj.

1 §
   Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Miljöbalken skall tillämpas så att
   1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
   2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
   3. den biologiska mångfalden bevaras,
   4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
   5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

PBL gäller alltså parallellt med miljöbalken och planmyndigheten och den tillståndsprövande myndigheten behöver göra två parallella prövningar: en enligt PBL och en enligt miljöbalken. En åtgärd kan anses vara förenligt med PBL men den kanske inte uppfyller de krav som miljöbalken ställer

Det finns en koppling mellan tillstånd enligt miljöbalken och detaljplan

Vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken ska den miljöprövande myndigheten pröva den enskilda specifika verksamheten som ska etableras med dess störningar till omgivningen.

Den miljöprövande myndigheten får normalt inte meddela tillstånd eller dispens i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser.

6 §
   För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 6 a och 6 b §§, 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.

Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2013:758) .

Beslut enligt PBL begränsar i allmänhet inte den prövning som ska göras enligt miljöbalken. Även om till exempel ett område i en detaljplan avsatts för industriändamål kan den myndighet som prövar miljöfarlig verksamhet inom området enligt miljöbalken, vägra tillståndet med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Det finns heller inget som prövar den miljöprövande myndigheten från att ställa krav på fabriken med stöd av miljöbalken även om kommunen har lämnat bygglov för en fabriksbyggnad.

Det är därför viktigt att detaljplanen inte bara reglerar vilken typ av markanvändning som får finnas, utan även skapar förutsättningar för att hantera störningar till omgivningen. Annars är det inte säkert att exempelvis en industri, som genererar mycket störningar till omgivningen, kommer att klara en prövning enligt miljöbalken, trots att verksamheten inte strider mot detaljplanen. Det är därför bra att redan i arbetet med detaljplanen känna till verksamhetens förutsättningar och behov, samt vilka krav som kan komma att ställas på en sådan typ av verksamhet enligt miljöbalken.

Samordning mellan PBL och andra lagar

Kommunens handlingsfrihet när det gäller planläggning eller annan prövning enligt PBL kan begränsas av fysiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Annan lagstiftning kan också innebära begränsningar, eller till och med omöjliggöra kommunens planer för markanvändning. Därför ska prövning av mark- eller vattenområde som ska ändras genom planläggning, eller annan prövning enligt PBL, samordnas med prövning enligt annan lag om det är lämpligt.

11 §
   Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

Samordnat förfarande enligt PBL och miljöbalken i detaljplaneläggning

När kommunen ska göra en detaljplan för ett ärende som även prövas enligt miljöbalken kan förfarandena enligt PBL respektive miljöbalken samordnas. Syftet med samordningen är att undvika dubbelarbete och dubbla prövningar.

Samordnat förfarande

Underlag som stöd vid planläggning för att bedöma allmänna intressen

Flera risker kan tillsammans bidra till en olämplig miljö

Många vägledningar och underlag som regioner och kommuner använder vid planläggning hanterar en specifik hälso-, säkerhets- eller riskfråga åt gången. I praktiken är det inte ovanligt att flera olika risker för hälsa och säkerhet sammanfaller i ett och samma område.

Att risker kan påverka eller påverkas av andra risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Riskkartläggning.

Riskkartläggning

Underlag från länsstyrelsen

Länsstyrelsen har en viktig roll att bistå med underlag till regionen och kommunen. Länsstyrelsen bör även verka för att det underlag som statliga myndigheter tillhandahåller kommer till användning i planläggningen.

Under samrådet om regionens regionplan eller kommunens översiktsplan ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om tillämpningen av plan- och bygglagens allmänna intressen. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla nationella eller regionala underlag som berör jord, berg- och vattenförhållanden och underlag för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion med mera.

10 §
   Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

1 §
   Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.

Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
   1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
   2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.

Utöver det formella samrådet ska länsstyrelsen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för regionplanens eller översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige.

26 §
   Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige.

I underlaget ska länsstyrelsen ange
   1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och
   2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller.

Länsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen när kommunen begär det. Lag (2020:76) .

7 §
   När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §, ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange
   1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och
   2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller. Lag (2020:76) .

Nya underlag som gäller risker för hälsa och säkerhet och hur de förhåller sig till översiktsplanen kan vara en del av en sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsens redovisning kan också ge vägledning i vilka risker som kan vara aktuella att hantera i planläggningen inom olika områden i kommunen.

Länsstyrelsens roll kan du läsa mer om på sidan Roller och ansvar under rubriken Länsstyrelsen.

Roller och ansvar

Du kan också läsa mer om länsstyrelsens roll under Process för riskhantering på sidan Samråd i planläggning.

Kommunicera och samverka i planläggning

Risk- och sårbarhetsanalys enligt LEH och handlingsplan enligt LSO är bra underlag

Det finns olika typer av regionala och kommunala underlag som redovisar risker inom regionen eller kommunen, bland annat den risk- och sårbarhetsanalys som både regionen och kommunen ska göra enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH. Regioner och kommuner ska nämligen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Denna analys kan utgöra ett underlag för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas i den fysiska planeringen.

1 §
   Kommuner och regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommuner och regioner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Lag (2019:925) .

Ett annat bra underlag är den handlingsplan som kommunen ska ta fram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. I handlingsplanen ska kommunen ange de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, och hur verksamheten är ordnad och hur den planeras.

3 §
   En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska kommunen ange
   1. målen för verksamheten,
   2. de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, och
   3. hur verksamheten är ordnad och hur den planeras.

Innan kommunen antar ett handlingsprogram eller beslutar om betydande förändringar i programmet ska den samråda med de myndigheter som särskilt berörs av förändringarna. Lag (2020:882) .

Information om underlag som kan vara relevanta i kartläggning av risker kopplade till vissa risker kan du läsa mer om på sidan Underlag till riskhantering kopplad till Sevesoverksamhet.

Underlag till riskhantering kopplad till Sevesoverksamhet

Boverket (2024). Hälsa, säkerhet och risk. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/om-riskhantering/halsa/ Hämtad 2024-12-23