Riskhantering i detaljplaneläggning

Under vissa omständigheter, och beroende på de krav som omständigheterna aktualiserar, upprättar kommunen en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för den mark- och vattenanvändning som planen avser. Målet med riskhanteringen i detaljplaneskedet är att så långt det är möjligt säkerställa att marken används till det den är bäst lämpad för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I prövningen av markens lämplighet ingår bland annat att pröva lokalisering, placering, utformning, omgivningspåverkan, buller, miljökvalitetsnormer och betydande miljöpåverkan.

Kommunen visar sin syn på risker i detaljplanen

Riskhantering i detaljplanen handlar om att på ett systematiskt sätt arbeta med risker. Resultaten från riskhanteringen kan kunna ligga till grund för riskhanteringen i den efterföljande lovprövningen eftersom kommunen visar sin syn på risker i detaljplanen, dels från den tänkta bebyggelsen och dess påverkan på omgivningen, dels omgivningens påverkan på den tänkta bebyggelsen.

Att planera arbetet med riskhantering kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.

Planering och organisation

Bedömning av de allmänna intressena i detaljplanen

Vid planläggning med detaljplan ska kommunen lokalisera bebyggelse till mark som är lämplig med hänsyn till bland annat människors hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion med mera.

I PBL anges de allmänna intressena på en vid skala. Viktigast är hänsyn till människors hälsa och säkerhet som är två olika begrepp men ofta används som ett par. Sveriges grundlag, regeringsformen, klargör att det allmänna, således alla offentliga myndigheter, måste verka för goda förutsättningar för hälsa.

De allmänna intressena hälsa, säkerhet, och risken för olyckor kan du läsa mer om på sidan Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen.

Hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen

Risker får inte byggas in i samhället. PBL klargör därför att viss verksamhet som riskerar att förorsaka skador på människors hälsa och miljön, har försetts med ett så kallat detaljplanekrav. Tillkomsten av en detaljplan medför krav på procedur samt granskning och tillsyn, som medför att de allmänna intressena får genomslag. Det är viktigt att tydliggöra det allmänna intresset hälsa och säkerhet i detaljplanen och att utforma planen så att planområdet blir lämpligt att använda för sitt ändamål.

Under arbetet med detaljplanen gör kommunen bedömningar om hur detaljplanen behandlar allmänna intressen som exempelvis risker för människors hälsa och säkerhet och risker för olyckor, översvämning och erosion.

Under planarbetet behandlar kommunen bland annat frågan om eventuella behov av åtgärder för att hantera risker, både för att hantera störningar från omgivningen och för att hantera störningar från den markanvändning som planeras.

I ett planläggningsskede är det dock ofta oklart vilken typ av störande verksamhet som kommer att etableras inom ett område med en viss markanvändning, detaljplanen styr dessutom inte heller exakt vilken verksamhet som kommer att etableras inom en viss del av planområdet.

Vilken verksamheten som etableras styrs inte av detaljplanen

Även om en detaljplan tas fram särskilt för att möjliggöra etableringen av en viss specifik verksamhet eller verksamhetsutövare är det inte säkert att det verkligen blir samma verksamhet som kommer att etableras inom detaljplanen, eller att det kommer att vara samma verksamhetsutövare inom detaljplanen för all framtid. I en detaljplan går det inte att bestämma exakt vilken verksamhet som ska bedrivas, eller vilken verksamhetsutövare som ska få etablera sig. Därför går det inte heller att i detaljplaneskedet avgöra exakt vilka störningar som ska hanteras. Genom att redan i detaljplaneskedet skapa förutsättningar för att det ska kunna vara möjligt med olika typer av störningar till omgivningen skapar kommunen förutsättningar för vissa typer av miljöfarliga verksamheter att etablera sig inom detaljplanen.

De flesta miljöfarliga verksamheter ska även tillståndsprövas enligt miljöbalken och det räcker inte med att en viss typ av verksamhet är förenlig med den gällande detaljplanen för att tillstånd ska kunna ges till verksamheten enligt miljöbalken. Vid en prövning enligt miljöbalken prövas den enskilda specifika verksamheten som ska etableras med dess störningar till omgivningen.

Mer om Sevesoverksamheter i detaljplaner kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

All planläggning utgår från en lokaliseringsprövning

PBL ställer ett grundläggande krav på att den mark som tas i anspråk för bebyggelse från allmän synpunkt ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom ett förfarande med detaljplan, bygglov eller förhandsbesked. Beroende på omfattningen på det som kommunen ska pröva, och omständigheter i det enskilda fallet, kan det ställas krav på att kommunen avgör lämpligheten genom att frågan prövas i en detaljplaneläggningsprocess, innan byggnadsnämnden kan ge bygglov.

All kommunal planläggning ska utgå från en lokaliseringsprövning varvid markens lämplighet prövas för just de ändamål som platsen är föreslagen att inrymma. Utgångspunkten är till att börja med att ändamålet överensstämmer med en bedömning om vad platsen är mest lämpad för.

Under vissa omständigheter, och beroende på de krav som omständigheterna aktualiserar, upprättar kommunen en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för den mark- och vattenanvändning som planen avser.

I prövningen av markens lämplighet ingår bland annat att pröva lokalisering, placering, utformning, omgivningspåverkan, buller, miljökvalitetsnormer och betydande miljöpåverkan. Målet med riskhanteringen i detaljplaneskedet är att så långt det är möjligt säkerställa att marken används till det den är lämpad för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Lokaliseringsprövningen kan förutsätta att marken och den planerade markanvändningen förses med planbestämmelser för att tillgodose och upprätthålla lämpligheten, och att ändamålet föregås av olika åtgärder, som tar hänsyn till de grundläggande allmänna intressena. Sådana lokala regler eller planbestämmelser kan bara antas i en detaljplan. Planbestämmelserna utgår från allmänna intressen i 2 kapitlet PBL, och de bestämmelser i 4 kapitlet i PBL som ger dem deras specifika innehåll och normativa lagstöd.

Risker kan påverka detaljplanekravet

Det är kommunen som avgör om, när och för vilket område en detaljplan ska tas fram. I vissa fall finns det även krav i PBL på detaljplaneläggning, det så kallade detaljplanekravet eller plankravet, i syfte att pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse. Prövningen av om marken behöver detaljplaneläggas kan exempelvis blir aktuellt vid prövning av ny byggnad eller byggnadsverk, eller ändring av befintlig användning av byggnad eller byggnadsverk som kräver bygglov.

Att risker kan påverka detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Riskhantering i handläggning av lovärende under rubriken Risker kan påverka detaljplanekravet.

Riskhantering i handläggning av lovärende

Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.

Detaljplanekravet

Sevesoverksamhet och detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning under rubriken Sevesoverksamhet och detaljplanekravet.

Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning

Ändring av detaljplan

En ändring av en detaljplan kan göras om ändringen uppfyller PBL:s krav på tydlighet, är förenlig med planens syfte och övriga planbestämmelser samt i övrigt inte innebär några olägenheter. Kommunen kan använda sig av ändring när det finns en plan där syftet fortfarande är aktuellt, men där kommunen behöver göra justeringar av planen för att den ska bli mer användbar och funktionell. Äldre planer kan till exempel behöva ändras för att föra in bestämmelser för klimatanpassning, exempelvis att införa källarförbud på grund av översvämningsrisk (jämför proposition 1990/91:146 sidan 48).

om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), m.m. Prop. 1990/91:146 (på Sveriges riksdags webbplats)

Begränsade möjligheter i utbyggda områden

När kommunen gör en ändring av detaljplan i ett redan utbyggt område är möjligheterna begränsade för vad som kan ändras. Enligt PBL ska en detaljplan vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Det innebär exempelvis att en detaljplan inte kan ändras så att befintlig bebyggelse blir planstridig mot fastighetsägarens vilja.

Notera att det finns en principiell skillnad mellan de fall då genomförandetiden är avslutad eller inte. Efter att genomförandetiden har gått ut och en fastighet är bebyggd har fastighetsägaren rätt till pågående markanvändning även om kommunen gör en ändring av detaljplanen. Om fastigheten däremot inte har bebyggts under genomförandetiden kan det vara enklare för kommunen att göra en ändring av detaljplanen.

Begränsning av markens utnyttjande kan du läsa mer om på sidan Begränsning av markens utnyttjande.

Begränsning av markens utnyttjande

Det är bara ändrade planbestämmelser som prövas

Vid all planläggning är utgångspunkten en inledande lämplighetsprövning enligt 2 kapitlet PBL. Vid en ändring av detaljplan gör kommunen dock inte någon fullständig lämplighetsbedömning och lokaliseringsprövning eftersom prövningen enbart ska omfatta den eller de planbestämmelser som läggs till, justeras eller upphör.

Övriga delar av planen är redan prövade i samband med den ursprungliga planläggningen och behöver därför inte prövas på nytt. Om det som avses med ändringen kräver en mer omfattande prövning kan kommunen inte tillämpa ändring av detaljplan, utan detta får prövas genom ny planläggning.

Länsstyrelsens prövning vid ändring

Vid en ändring av detaljplan är länsstyrelsens prövning avgränsad till att omfatta enbart det som ändringen avser. Den ursprungliga planen kan inte upphävas utan det är endast ändringen som kan överprövas och upphävas.

Länsstyrelsens roll kan du läsa mer om på sidan Roller och ansvar under rubriken Länsstyrelsen.

Roller och ansvar

Ändring av detaljplan kan du läsa mer om på sidan.

Ändring av detaljplan