Kommunens roll och ansvar

Kommunen har flera olika roller i plan- och bygglagstiftningen. Den är både myndighet och fastighetsägare. Kommunen är även ansvarig för viss service som vatten och avlopp och avfall.

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret för planläggningen av mark och vatten

Kommunens planläggning och i förekommande fall lovprövning utanför detaljplanelagt område, innehåller avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen, men också mellan olika allmänna intressen. Människors hälsa och säkerhet samt hänsyn till risk för olyckor, översvämning och erosion är exempel på allmänna intressen vid denna avvägning. Det är också kommunen som ansvarar för detaljplaneläggning och bygglovsprövning som avser – och aktualiseras av – regionens verksamhet.

Kommunen ansvarar för att det finns en översiktsplan

Kommunen ansvarar för att det finns en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Kommunen tar fram detaljplan och områdesbestämmelser

Kommunen tar fram detaljplaner och områdesbestämmelser, där användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse får regleras på ett bindande sätt.

Kommunens olika roller i detaljplanering kan du läsa mer om på sidan Kommunens olika roller.

Kommunens olika roller

Byggnadsnämnden ansvarar för ett antal uppgifter inom lov- och byggprocessen

Enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ansvarar byggnadsnämnden för ett antal uppgifter inom lov- och byggprocessen. Byggnadsnämnden har ansvar för prövning och hantering av lov och förhandsbesked. Byggnadsnämnden ansvarar även för frågor om startbesked, slutbesked, att fastställa kontrollplaner, besluta om kontrollansvariga samt anordna tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under byggprocessen.

I många kommuner ansvarar också byggnadsnämnden för att anta detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Annars ansvarar kommunfullmäktiges för att anta översiktsplaner,  områdesbestämmelser och detaljplaner.

Enligt PBL är byggnadsnämnden även tillsynsmyndighet. Byggnadsnämnden ska genom tillsyn se till att lagstiftningen följs och att felaktigheter och brister åtgärdas.

Byggnadsnämndens roll i detaljplanering kan du läsa mer om på sidan Byggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämndens roll i handläggning av lovärenden kan du läsa mer om på sidan Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter.

Byggnadsnämndens ansvar och uppgifter

Räddningstjänsten

Den kommunala räddningstjänsten har lednings- och samordningsansvar vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Det kan till exempel gälla brandbekämpning, trafikolyckor, dykolyckor, storskalig oljebrandsläckning, släckning av skogsbrand och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer.

Det är främst när risk för liv föreligger eller en större egendomsskada riskeras, som kriterierna för räddningstjänst uppfylls.

Plan för räddningsinsatser för Sevesoverksamheter kan du läsa om på sidan Roller och ansvar kopplade till Sevesoverksamhet.

Roller och ansvar kopplade till Sevesoverksamhet

Kommunal riskhanteringsgrupp

För att underlätta diskussionen om riskhanteringsfrågorna i samhällsplaneringen och de åtgärder som denna föranleder, och även för att underlätta samråd i olika processer, kan kommunen tillsätta en riskhanteringsgrupp. En sådan grupp kan bestå av representanter från olika kommunala ansvarsområden, både tjänstepersoner och politiker, men även andra intressenter. Exempelvis kan samhällsbyggnadskontor, räddningstjänst, miljö- och hälsoskyddsförvaltning, teknisk förvaltning och socialförvaltning vara representerade.

Om att bygga upp en intern riskhanteringsgrupp kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL på sidan Planering och organisation.

Planering och organisation

Ansvar och skadestånd

Om det visar sig att kommunen fattat beslut om att till exempel anta detaljplaner eller ge lov på oriktiga grunder eller förvägra ett bygglov kan kommunen bli skadeståndsansvarig.

Vid myndighetsutövning kan skadeståndsansvar för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada föreligga om skadan vållats genom fel eller försummelse. Det kan handla om felaktiga upplysningar eller råd. För beslut om detaljplan och vid lovgivning är det sakskada eller ren förmögenhetsskada som kan bli aktuellt. Alla fel som sker i samband med myndighetsutövning är inte skadeståndsgrundande. Det krävs att myndighetsutövningen är uppenbart felaktig och att det finns ett orsakssamband mellan myndighetsutövning och skada.

Den allmänna preskriptionstiden för fordran om ersättning med anledning av kommunala beslut är tio år räknat från beslutet om den skadegörande handlingen. Det innebär att om det har gått mer än tio från det att detaljplanen antogs eller beslut om lov fattades kan inte kommunen ställas till svars.

Skadestånd kan du läsa mer om på sidan Skadestånd.

Skadestånd

Exempel: Kommunens ansvar för att undersöka markföroreningar

I en hovrättsdom (Svea hovrätt 2013-09-20, mål nr T 7240–12) konstaterade domstolen att en kommun är skadeståndsskyldig om dess bedömning av de allmänna intressena avviker från de faktiska omständigheterna och att dessa borde varit kända för kommunen. Kommunen hade antagit en detaljplan som medgav bebyggelse av bostäder och beviljat bygglov i enlighet med planen. Det framkom senare att marken inte var lämplig för bostäder på grund av kemikalieföroreningar från tidigare verksamhet.

Kommunen visste att det fanns risk för att marken var förorenad men hade inte utrett detta närmare. Kommunen hade enligt domstolen därmed inte i tillräcklig utsträckning förvissat sig om markens lämplighet för bebyggelse innan detaljplanen antogs. Domstolen ansåg att kommunens utredning angående eventuella föroreningar i marken inte hade varit tillräcklig. Kommunen ansågs därför vara skadeståndspliktig. (Svea hovrätt 2013-09-20, mål nr T 7240–12).