Kartlägg risker i planläggning

Svep för att se hela
Granskad: 7 mars 2024

Att kartlägga risker innebär att identifiera tänkbara riskkällor, riskobjekt och riskområden inom det aktuella planområdet och att kartlägga var de finns. Det är viktigt att riskfrågor lyfts tidigt och här är regionplanen och översiktsplanen bra verktyg. Det som skiljer riskkartläggning i områdesbestämmelser och detaljplan från regionplan och översiktsplan är skalan och detaljeringsgraden. Ju mer kända riskobjekt och skyddsvärda intressen är, ju större möjligheter finns det att förfina riskkartläggningen.

Det är viktigt att riskfrågor lyfts tidigt

Det är viktigt att riskfrågor lyfts tidigt och här är regionplanen och översiktsplanen bra verktyg. Genom den kartläggning av mark- och vattenanvändningen som sker genom regionplaneringen  och översiktsplanläggning har regionen respektive kommunen möjligheter att kartlägga och kanske även förebygga risker på ett tidigt stadium. Det arbete som då görs med att övergripande kartlägga och bedöma risker utifrån ett helhetsperspektiv är sedan till nytta i den efterföljande planläggningen. Men även vid lovprövning och andra beslut enligt PBL och miljöbalken. Den viktigaste riskkartläggningen som görs är därför den som görs i arbetet med att ta fram eller ändra regionplan och översiktsplanen.

Riskkartläggning kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Riskkartläggning

Riskfrågor som kan vara aktuella i all planläggning

Det viktigt att inte bara se till riskfrågor som berör själva planområdet utan även till de områden som kan påverkas av eller påverkar föreslagen användning av planområdet. Det kan exempelvis handla om

  • trafikleder och farligt godsleder
  • handelsområden
  • vårdcentraler, sjukhus
  • miljöstörande verksamhet som till exempel Sevesoverksamhet
  • vattendrag och deras avrinningsområden
  • områden med risk för ras, skred, erosion eller översvämning
  • vattenförsörjning och vattenförekomster
  • reningsverk
  • hantering av dagvatten
  • energiförsörjning
  • kollektivtrafik
  • framkomlighet för utryckningsfordon.

Det är även av vikt att redovisa hur planförslaget kan påverka omgivningen oavsett om det är angränsande län, kommuner eller planområden.

Redovisa vissa delar av översiktsplanen och detaljplanen i geografisk form

För översiktsplan och detaljplan finns krav att viss redovisning ska göras på en karta.

Enligt PBL ska översiktsplanen redovisa grunddragen av mark- och vattenanvändningen på en karta för hela kommunen, det vill säga ge en samlad bild av hela kommunens yta, men detaljeringsgraden kan vara högre eller lägre för en viss del av kommunen.

3 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) .

En detaljplan ska bestå av en plankarta över det område som planen omfattar och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

30 §
  En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

Motsvarande krav finns inte för regionplan. Men det är att rekommendera att det ändå görs för att ge en samlad bild av risksituationen inom det aktuella området.

Av kartan kan det exempelvis framgå att det finns områden där det föreligger klimatrelaterade risker för den byggda miljön och var dessa är. Om de översiktliga underlagen inte är tillräckliga, är det lämpligt att peka ut dessa som områden där Av kartan kan det exempelvis framgå att det finns områden där det föreligger klimatrelaterade risker för den byggda miljön och var dessa är. Om de översiktliga underlagen inte är tillräckliga är det lämpligt att peka ut dessa som områden där kommunen behöver göra fördjupade undersökningar i efterföljande planering.

Det är lämpligt att utforma redovisningen med hänsyn till planens geografiska förutsättningar samt befintlig och planerad bebyggelsestruktur. Redovisningen behöver inte avse enskilda byggnader eller anläggningar. I redovisningen är det lämpligt att behandla såväl användning och utveckling som bevarande av den byggda miljön.

Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på vissa klimatrelaterade risker

I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Boverket har tagit fram en vägledning om klimatrisker i översiktsplanering. I den finns exempel på redovisning i geografisk form.

Princip för riskbedömning

Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län har tillsammans med SMHI och MSB tagit fram metodstöd för kommuner som ska integrera sin syn på klimatrelaterade risker i översiktsplanen.

Klimatrelaterade risker i översiktsplanering – metodstöd (på länsstyrelsens webbplats)

Underlag till kartläggning av risker

Underlag till kartläggning av risker kan vara sådana som allmänt berör markanvändning, jord-, berg- och vattenförhållanden, eller olika risker. Det kan även vara specificerade underlag för näringsutveckling, transportinfrastruktur, kollektivtrafik, riksintressen och deras påverkansområden, tillväxt och bostäder. Underlagen kan vara på nationell, regional eller kommunal nivå.

Planeringskatalogen

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som statliga myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen. Underlagen finns i planeringskatalogen som är en plattform för att samla kunskapsunderlag för samhällsplaneringen. I katalogen finns geodata, rapporter, kunskapsunderlag och vägledningar samlade på ett och samma ställe.

Dessa underlag kan även vara till nytta för regionen när en regionplan ska tas fram.

Planeringskatalogen

Tidigare planer är viktiga underlag till kartläggning av risker

Ett viktigt underlag vid kartläggning av risker i planläggning är tidigare eller närliggande planer.

Andra underlag till riskhanteringen kan även vara redan framtagna utredningar och inventeringar om

  • dagsljus och skugga
  • dagvatten
  • handelsetablering
  • naturintressen
  • geoteknik
  • förorenad mark
  • buller
  • trafik
  • miljökonsekvenser.
Boverket (2024). Kartlägg risker i planläggning. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/Kartlagg/planlaggning/ Hämtad 2024-09-27