Analysera risker i handläggning av lovärende och genomförandet

Svep för att se hela
Granskad: 6 mars 2024

Riskanalys vid lovprövning påverkas av om lokaliseringsprövning är gjord eller inte. Det vill säga, vid lovprövning utanför områdesbestämmelser och detaljplan blir riskanalysen mer omfattande. Ett moment i riskanalysen vid byggnadsnämndens kontroll av genomförandet är att bedöma sannolikhet för att fel, brister och skador uppstår under byggprocessen.

Lokaliseringsprövning påverkar riskanalysen vid prövning av lov utanför detaljplan och områdesbestämmelser

Enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska byggnadsnämnden göra en lokaliseringsprövning vid lovgivning utanför detaljplan och områdesbestämmelser. Detta gäller för alla åtgärder förutom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Lokaliseringsprövning är en prövning om en åtgärd är lämplig på en viss plats. Prövningen ska inte enbart omfatta den aktuella platsen, utan hela det område som åtgärden kan påverka. Vid prövning om marken ur allmän synvinkel är lämplig att bebygga ska hänsyn tas till bland annat följande intressen

  • människors hälsa och säkerhet
  • jord-, berg- och vattenförhållandena
  • möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, exempelvis skolor, förskolor och äldreomsorg
  • möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar
  • möjligheterna att förebygga bullerstörningar
  • risken för olyckor, översvämning och erosion.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

4 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Utgångspunkten i prövningen är att marken ska ha naturliga förutsättningar för åtgärden som ansökan avser. Extraordinära åtgärder ska inte behöva utföras. Det kan till exempel vara att extrema fyllnadsarbeten inte ska behövas för att klara hänsynskraven avseende risken för översvämning. (Jämför propositionen 1985/86:1 sidan 472).

med förslag till ny plan- och bygglag, Prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

För att pröva om det är lämpligt att lokalisera en åtgärd på en viss plats med hänsyn till olyckor, översvämning och erosion behövs vägledande underlag. När det gäller risken för översvämningar kan det till exempel handla om bedömningar av hur ändrade klimatförhållanden kan påverka lågt belägna områdens lämplighet för bebyggelse. Exempelvis kan de översvämningskarteringar som tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utgöra underlag. För ras, skred och erosion kan det kartunderlag m.m. som Statens geotekniska institut, SGI, tagit fram tillsammans med flera andra myndigheter utgöra underlag. (Jämför propositionen 2006/2007:122 sidan 35)

Ett första steg för en enklare plan- och bygglag. Prop. 2006/07:122 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vid bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan har ingen lokaliseringsprövning utifrån till exempel frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion gjorts i tidigare detaljplaneläggning. Denna lokaliseringsprövning görs då vid prövning av bygglovet eller förhandsbeskedet. Om det finns ett förhandsbesked för den tänkta åtgärden ska någon lokaliseringsprövning dock inte göras vid bygglovet.

Om det finns ett gällande förhandsbesked är lokaliseringsprövningen redan gjord. Det betyder att platsen har prövats lämplig för åtgärden och att detta inte ska prövas i bygglovet. Det innebär att frågor som exempelvis markens lämplighet för bebyggelse, möjligheten att ordna trafik eller vatten och avlopp på platsen, möjligheten att förebygga bullerstörning och risk för översvämning eller erosion inte ska prövas i sådana ärenden. En förutsättning är att åtgärden i lovansökan överensstämmer med förhandsbeskedet.

Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser

Lokaliseringsprövning utanför dp och områdesbestämmelser

Prövning av förhandsbesked

Lokaliseringsprövning kan du läsa mer om på sidan Analysera risker i planläggning under rubriken Riskanalys i detaljplan och krav i PBL.

Analysera risker i planläggning

Riskanalys kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.

Riskanalys

Lokaliseringsprövning vid förhandsbesked

Om ett förhandsbesked begärs för en bygglovspliktig åtgärd så ska en lokaliseringsprövning göras. I förhandsbeskedet prövas då om åtgärden är lämplig på den avsedda platsen, men omgivningen ska också vägas in. Däremot prövas inte byggnadens utformning eller exakta placering i förhandsbeskedet.

Ett positivt förhandsbesked innebär att åtgärden kan tillåtas på platsen och är sedan bindande vid kommande lovprövning, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft och ansökan överensstämmer med förhandsbeskedet.

17 §
  Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.

18 §
  Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.

Anordnande av tomter och andra områden

Vid lovgivning utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om tomter och andra områden för andra anläggningar än byggnader anordnas på ett lämpligt sätt. Till exempel ska tomten ordnas så att risken för olycksfall begränsas.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Anordnande av tomter och andra områden kan du läsa om på sidan Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser.

Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser   

Riskanalys och kraven på placering och utformning vid prövning av lov utanför detaljplan och såväl utanför som inom områdesbestämmelser

Vid handläggning av lov utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till

  • stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
  • skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
  • åtgärder för att skydda befolkningen mot - och begränsa verkningarna av -stridshandlingar,
  • behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
  • möjligheterna att hantera avfall,
  • trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
  • möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
  • behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Om det inte prövats i områdesbestämmelserna ska byggnadsnämnden vid lov inom områdesbestämmelser även pröva om åtgärden placeras och utformas på ett lämpligt sätt med hänsyn till krav på hänsyn och god helhetsverkan.

En prövning ska göras om den föreslagna åtgärden är placerad och utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat skydd mot uppkomst och spridning av brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser. Detta innebär att möjligheterna att förebygga uppkomsten av bränder, anordna trygga utrymningsvägar, förhindra spridning och underlätta släckning av bränder ska beaktas. Det kan även innebära krav på avstånd och lämpliga husavstånd. Det innebär dock inte att en byggnads brandskydd ska prövas i bygglovet, utan det ska hanteras i samband med startbeskedet. (Jämför propositionen 1985/86:1 sidan 475).

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

En åtgärd ska placeras och utformas med hänsyn till skydd mot trafikolyckor. Detta innebär att åtgärdens placering i förhållande till gator, vägar och spår samt hur utfarter anordnas ska beaktas. (Jämför propositionen 1985/86:1 sidan 475).

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Vid placering och utformning av en åtgärd ska hänsyn tas till möjligheterna att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar.

Vid prövningen om en åtgärd placeras och utformas med hänsyn till behovet av goda klimatförhållanden bör bebyggelsemiljöns utformning med hänsyn till det lokala klimatet i fråga om temperatur, sol, vind och nederbörd beaktas. (Jämför propositionen 1985/86:1 sidan 476).

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Att en åtgärd ska placeras och utformas med hänsyn till behovet av goda hygieniska förhållanden innebär att åtgärden inte får placeras eller utformas så att det uppkommer obehag för människor i form av fysiska eller psykiska besvär. Det kan till exempel vara ljud-, ljus- och luftförhållandena.

Prövningen av en åtgärds lämplighet med hänsyn till trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, kan exempelvis innebära att befintliga - eller nya - vägar är ändamålsenligt utformade så att avfallshantering och räddningsinsatser fungerar.

Placering och utformning utanför detaljplan och områdesbestämmelser kan du läsa mer om i vägledningen om lov och byggprocessen.

Placering och utformning utanför detaljplan och områdesbestämmelser

Placering, utformning och förhandsbesked

Om det finns villkor i förhandsbeskedet om exempelvis viss placering eller utformning prövas lovet även mot dessa villkor. Det kan exempelvis vara ett villkor om minsta avstånd från väg på grund av trafiksäkerhet eller buller.

39 §
  Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla
   1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft,
   2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas, och
   3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.

Prövning av förhandsbesked kan du läsa mer om på sidan Prövning av förhandsbesked.

Prövning av förhandsbesked

Bullerprövning

Vid lovprövning inom detaljplan görs ingen bedömning av om platsen är lämplig med hänsyn till buller. Den frågan anses vara prövad i detaljplanen. Vid prövning av lov utanför detaljplan ska det däremot göras en bedömning om platsen som ska bebyggas är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörning. Prövningen av bullerstörningar ska göras för all typ av bebyggelse och för alla sorters bullerkällor.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

För att lov ska kunna ges måste åtgärden vara lämplig på platsen med hänsyn till platsens bullersituation och hur bullret inverkar på de människor som förvänts befinna sig på platsen med anledning av den planerade åtgärden. Prövningen ska utgå från den befintliga bullersituationen på platsen men även framtida buller ska beaktas.

I vissa fall kan en åtgärd vara lämplig under förutsättning att bullerskyddande åtgärder utförs, exempelvis att anordna ett bullerplank. I sådana fall ska lovet villkoras med att - och när - en bullerskyddande åtgärd måste utföras. (Jämför propositionen 1985/86:1 sidan 473).

med förslag till ny plan- och bygglag. Proposition 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

40 §
  Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
   1. vilken giltighetstid lovet har,
   2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
   3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
   4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.

Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .

40 a §
  Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .

Omgivningsbuller kan du läsa om på sidan Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser under rubriken Omgivningsbuller vid bostäder.

Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser

För bostadsbebyggelse finns det mer detaljerade regleringar för omgivningsbuller i PBL och förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För andra typer av åtgärder än trafikbuller vid bostadsbyggnader och vid annat buller än omgivningsbuller finns det inga juridiskt bindande riktvärden att utgå från vid lokaliseringsprövningen. Prövningen får då göras mot det grundläggande kravet på hänsyn till människors hälsa och säkerhet och möjligheten att förebygga bullerstörning enligt PBL och hur detta krav har tolkats i allmänna råd, vägledningar och i praxis.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

1 §
  I denna förordning finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Denna förordning är meddelad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.

Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen (2010:900) är uppfyllt
   1. vid planläggning,
   2. i ärenden om bygglov, och
   3. i ärenden om förhandsbesked.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även tillämpas i ärenden om prövning av tillstånd för flygplatser enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte buller från militära luftfartyg som utför flygningar för militära ändamål.

8 §
  Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen.

I beslut om bygglov för nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför områden med detaljplan ska det, om det inte bedöms vara obehövligt med hänsyn till bullersituationen, framgå beräknade värden för omgivningsbuller.

40 §
  Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
   1. vilken giltighetstid lovet har,
   2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
   3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 10 kap., och
   4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a § innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.

Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, även framgå beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2022:909) .

40 a §
  Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136) .

Bullerprövning i bygglov kan du läsa om på sidan Bullerprövning i bygglov.

Bullerprövning i bygglov

Industribuller kan du läsa mer om i vägledningen Industribuller.

Industribuller

Buller från idrottsplatser kan du läsa mer om i vägledningen Buller från idrottsplatser.

Buller från idrottsplatser - en vägledning

Omgivningspåverkan

I alla lovärenden ska det göras en prövning av åtgärdens omgivningspåverkan. Åtgärder ska lokaliseras, placeras och utformas så att de inte medför påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa eller säkerhet. De får inte heller innebära en betydande olägenhet för omgivningen på annat sätt. Sådana olägenheter kan bland annat vara skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Även den tilltänkta användningen ska beaktas vid bedömningen om kravet är uppfyllt. Olägenheter som orsakas av användningen kan vara exempelvis luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Vid bedömningen om det är en betydande olägenhet ska hänsyn tas till områdets karaktär och förhållandena på orten. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Att pröva bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser mot hänsynskravet kan du läsa om på sidan Placering och utformning inom områdesbestämmelser.

Placering och utformning utanför detaljplan och områdesbestämmelser

Miljökvalitetsnormer

Regeringen kan meddela miljökvalitetsnormer gällande mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön samt för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. De kan gälla vissa geografiska områden eller hela landet och anger vilken kvalitet som ska uppnås på respektive område vid vilken tidpunkt. En miljökvalitetsnorm anger de nivåer på till exempel föroreningar eller störningar, som människan och naturen kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns miljökvalitetsnormer om utomhusluft, vatten och buller.

1 §
  Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön
(miljökvalitetsnormer).

Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Vid lovgivning utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska miljökvalitetsnormerna i 5 kapitlet miljöbalken och tillhörande föreskrifter följas. Det betyder att lov inte får ges för en åtgärd som innebär att en miljökvalitetsnorm överträds.

10 §
  Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

Riskanalys och prövning av lov inom områdesbestämmelser

Det som prövas i lov inom områdesbestämmelser är bland annat

  • lokalisering
  • omgivningsbuller vid bostäder
  • placering och utformning
  • miljökvalitetsnormer
  • omgivningspåverkan
  • anordnande av tomter och andra områden
  • möjligheterna att hantera avfall
  • placering under mark.

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Men prövningen ska bara ske i den utsträckning det inte har blivit prövat i områdesbestämmelserna. Om det exempelvis framgår i områdesbestämmelserna att marken ska bebyggas med bostäder ska ingen lokaliseringsprövning göras. Då har kommunen tagit ställning till att marken är lämplig för bostäder genom områdesbestämmelserna.

Observera att de tekniska egenskapskraven tas om hand först i byggprocessen och ska inte prövas i lovet.

Riskanalys och prövning av lov inom detaljplan

Lokaliseringsprövningen är gjord

Vid prövning av lov inom detaljplan ska byggnadsnämnden bland annat pröva om åtgärden överensstämmer med den detaljplan som gäller på platsen, så kallad planenlighet. Utöver prövningen mot detaljplanen ska åtgärden även prövas mot vissa andra krav i PBL. Men däremot görs det ingen lokaliseringsprövning eftersom den ska vara gjord i detaljplanen. Det innebär att frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ska ha klargjorts i samband med lokaliseringsprövningen inför beslut om detaljplan. Har kommunen beslutat att anta en detaljplan har kommunen också prövat att området är lämpligt för planerad markanvändning. Prövningen i detaljplan ska vara så uttömmande att de byggrätter som anges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion enligt 2 kapitlet PBL i lov inom detaljplan.

Byggnader ska dock uppfylla de krav på tekniska egenskaper som ställs i 8 kapitlet PBL och dess tillämpningsföreskrifter, till exempel Boverkets byggregler (BBR), och Boverkets konstruktionsregler (EKS), och även dessa krav har ibland betydelse för bland annat människors hälsa och säkerhet. Detta tas dock inte upp i lovet utan i samband med startbesked.

Lokaliseringsprövning kan du läsa mer om på sidan Analysera risker i planläggning.

Analysera risker i planläggning

Lov och anmälningsplikt kan du läsa mer om på sidan Lov & anmälningsplikt.

Lov & anmälningsplikt

Prövning av lov och förhandsbesked kan du läsa mer om på sidan Prövning av lov och förhandsbesked.

Prövning av lov och förhandsbesked

Boverkets byggregler, BBR, kan du läsa mer om på sidan Om Boverkets byggregler, BBR.

Om Boverkets byggregler, BBR 

Boverkets konstruktionsregler kan du läsa mer om på sidan Boverkets konstruktionsregler.

Boverkets konstruktionsregler

Placering och utformningskraven i lovprövning

Det finns flera krav på hur åtgärder ska placeras och utformas i plan- och bygglagstiftningen som ska prövas vid lov inom detaljplan. Men dessa krav har inget med hälsa, säkerhet och risk för olyckor att göra. Utan det handlar bland annat om att byggnaden (eller anläggningen) ska:

  • ha de utrymmen och funktioner de behöver inomhus (lämplighet för sitt ändamål)
  • ha god form-, färg- och materialverkan, det vill säga egenskaper och karaktärsdrag som ger upphov till goda upplevelsemässiga värden
  • vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
  • visa hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen, och intresset av en god helhetsverkan (hänsynskravet).

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

2 §
  Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

3 §
  I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska det som
   1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och
   2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.

1 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

2 §
  Det som gäller för en byggnads lämplighet enligt 8 kap.
1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader.

3 §
  Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 § 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för
   1. andra anläggningar än byggnader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 §, och
   2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 a §.

Första stycket gäller för sådana upplag, materialgårdar, tunnlar och bergrum som avses i 6 kap. 1 § 2 och 3 endast i den mån det behövs för att uppfylla kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan enligt 2 kap.
6 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Förordning (2017:422).

4 §
  Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

5 §
  Det som gäller för en byggnads tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen
(2010:900) ska gälla också för andra anläggningar än byggnader, om anläggningen kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 1, 2, 3, 5, 8 eller 9.

Andra anläggningar än byggnader ska göras tillgängliga och användbara enligt första stycket endast i den utsträckning det behövs med hänsyn till anläggningens syfte och behovet av tillträde för allmänheten.

6 §
  Det som sägs om uppfyllandet av kraven på utformning i 8 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla för uppfyllandet av utformningskraven i 1-5 §§.

Placering och utformning inom detaljplan kan du läsa mer om på sidan Placering och utformning inom detaljplan.

Placering och utformning inom detaljplan

Utformningskraven kan du läsa mer om på sidan Utformningskrav.

Utformningskraven inom detaljplan

När det gäller lämplig placering och utformning med hänsyn till hälsa, säkerhet och risk för olyckor ska det tas om hand i detaljplanen. Det är där som kommunen kan ställa de krav som behövs.

Det är visserligen så att ju mer flexibel en detaljplan är ju mer prövas i lovet. Om en detaljplan exempelvis inte reglerar placering av byggnader ska placeringen av byggnaderna i stället bedömas utifrån kraven på hänsyn till omgivningen och betydande olägenheter i samband med lovprövningen, som exempelvis att en byggnad placeras så att den medför skuggning för en grannfastighet eller ökad insyn. Om olika placeringar av en byggnad är möjliga inom ramen för detaljplanen kan hänsynskravet medföra att byggnaden måste placeras på ett visst sätt. Men prövningen sker då inte utifrån kraven på hälsa, säkerhet eller risk för olyckor.

Omvänt gäller att om placeringen av en byggnad är utförligt reglerad i detaljplanen så är redan hänsynskravet avgjort i denna del och det är då inte möjligt att neka en ansökan om lov på grund av att placeringen av byggnaden anses strida mot hänsynskravet i prövningen av lovet.

Riskanalys och byggnadsnämndens kontroll av genomförandet

Ett moment i riskanalysen är att bedöma sannolikhet för att fel, brister och skador uppstår under byggprocessen. Sannolikhetsbedömningen vid bedömning av risker under genomförandeskedet utgår från kompetensen hos alla som är delaktiga i byggprocessen. Detta inbegriper både byggherren själv och de konsulter och utförare som byggherren anlitat, samt deras erfarenheter av tidigare liknande projekt. På grundval av detta och projektets komplexitet är det möjligt att bedöma sannolikheten för att fel, brister och skador ska uppstå. Sannolikheten för att krav inte uppfylls och leder till fel, brister och skador är störst om kompetensen hos någon part är låg och projektets komplexitet är hög.

Möjliga konsekvenser i form av följder av personskada eller ekonomisk skada för att i efterhand åtgärda fel och brister bedöms utifrån åtgärdernas omfattning, den tekniska svårighetsgraden och produktionsförutsättningarna, exempelvis tidsramarna för projektet och förutsättningarna på arbetsplatsen.

I riskanalysen är det lämpligt att inte bara bedöma sannolikheten för och konsekvenserna av fel, brister och skador var för sig utan att också bedöma den inbördes relationen mellan dem. Exempelvis kan en händelse som kan leda till stora konsekvenser betraktas som ett kritiskt moment även om sannolikheten för att händelsen ska inträffa är liten. På samma sätt är det viktigt att fel, brister och skador med relativt små konsekvenser inte förbises om sannolikheten för att de uppstår är hög.

Boverket (2024). Analysera risker i lov och kontroll. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/analysera/lov-o-kontroll/ Hämtad 2024-12-26