Ta fram åtgärder för att hantera risker i handläggning av lovärende och genomförandet
Vissa åtgärder för att hantera risk kan kräva bygglov, marklov eller rivningslov Åtgärder för att hantera risker i handläggning av lovärende kan vara åtgärder som lovhandläggaren för in i beslut om lov för att säkerställa genomförandet. Åtgärder för att hantera risker i handläggning av genomförandet kan handla om att kontrollera att byggherren genomför åtgärder för att hantera risker som planerat, exempelvis att en byggnad utförs utifrån vissa brandkrav.
Vissa åtgärder för att hantera risk kan vara lovpliktiga eller kräva detaljplan
Vissa åtgärder för att hantera risk kan kräva bygglov, marklov eller rivningslov. Vissa bygglovspliktiga åtgärder kan medföra att det krävs detaljplan.
Marklov för åtgärd för att hantera risk
Rivningslov för åtgärd för att hantera risk
Möjligheten att villkora lov som åtgärd för att hantera risk
Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
Detaljplanekravet och plankrav för vissa bygglovspliktiga åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan du läsa mer om på sidan Detaljplanekravet.
Sevesoverksamhet och detaljplanekravet kan du läsa mer om på sidan Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning.
Sevesoverksamhet i detaljplaneläggning
Lokalisering är viktig vid prövning av lov utanför områdesbestämmelser och detaljplan
Vid prövning av lov utanför områdesbestämmelser och detaljplan ska lovhandläggaren göra en lokaliseringsprövning, där översiktsplanen är vägledande för denna prövning. Eftersom bebyggelse och byggnadsverk bara får lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till de allmänna intressena i PBL:s andra kapitel är det viktigt att göra en analys av markens lämplighet.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
4 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
6 §
Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .
6 a §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .
7 §
Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
10 §
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
11 §
Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
Åtgärden ska fungera med platsen vid prövning av lov inom områdesbestämmelser
Vid prövning av lov inom områdesbestämmelser ska kommunen pröva om åtgärden överensstämmer med de områdesbestämmelser som gäller på platsen. Utöver denna prövning ska kommunen även pröva åtgärden mot vissa andra krav i PBL så som de allmänna intressena i andra kapitlet och vissa krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser i åttonde kapitlet i de delar detta inte har prövats i områdesbestämmelser. Kommunen ska också pröva om det krävs detaljplan. Det kan vara så att områdesbestämmelserna inte är tillräckliga.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Grundregeln är att åtgärden ska stämma överens med områdesbestämmelserna. Om åtgärden strider mot områdesbestämmelserna finns det ändå vissa möjligheter att ge lov.
31 §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 a §
Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Till skillnad från prövning inom detaljplan är det bara åtgärden som ska vara planenlig. Om utgångsläget är planenligt eller inte har ingen betydelse inom områdesbestämmelser.
Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser kan du läsa mer om på sidan Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser.
Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser
Vid prövning av lov inom detaljplan ska byggnadsnämnden pröva åtgärden mot planen
Vid prövning av lov inom detaljplan prövar lovhandläggaren om kravet på planenlighet är uppfyllt, det vill säga om utgångsläget och åtgärden stämmer överens med detaljplanen. Det innebär att lovhandläggaren måste pröva varje lovpliktig åtgärd som ska utföras inom ett område med detaljplan mot planbestämmelserna i den mån det finns sådana som reglerar den aktuella åtgärden. Det gäller oavsett om det är en nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad. Även den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser ska följa detaljplanen, så kallat planenligt utgångsläge.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
Planenlighet kan du läsa mer om på sidan Planenlighet.
Åtgärden måste även överensstämma med de egenskapsbestämmelser som gäller för åtgärden. Det kan exempelvis vara reglerat hur mycket marken får bebyggas eller vilket fasadmaterial en byggnad ska ha. Det kan också finnas bestämmelser om villkor för beslut om lov. Det kan vara att ett bullerplank måste uppföras innan lov får ges. Är inte bullerplanket uppfört är åtgärden inte planenlig.
Vid bedömningen om en åtgärd är planenlig kan kommunen inte ta hänsyn till att planen kan uppfattas som gammal och inaktuell, utan tillämpar den gällande planen tills dess den ersätts med en ny plan. (MÖD 2012-10-29 mål nr P 3502-12/MÖD 2012:43).
Vid bedömning av planenlighet ingår också att kontrollera om det finns villkor i detaljplanen som avser lov. Det vill säga villkor om att markens lämplighet för bebyggande ska säkerställas genom att en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten innan lov medges.
Åtgärdens planenlighet kan du läsa mer om på sidan Åtgärdens planenlighet.
Om en byggnad ska ha en viss utformning med hänsyn till risk ska kommunen ha prövat det i detaljplan
Om det är centralt med hänsyn till hälsa, säkerhet och risk för olyckor att en viss bebyggelse exempelvis placeras inom ett visst område inom planen, har en viss typ av fasad eller fönster måste kommunen ha avgjort den frågan redan i detaljplanen. Det är där som planbestämmelser om placering och utformning med hänsyn till sådana åtgärder förs in. Det är för sent att ta upp frågan i lovprövningen. Där förutsätts i stället att kommunen redan har avgjort frågan i detaljplanen.
I planbeskrivningen beskriver kommunen behovet av och syftet med skyddsåtgärderna. Även om planbeskrivningen inte är juridiskt bindande kan den vara till hjälp vid tolkning av planbestämmelser och detaljplanens syfte.
Som hjälp till att pröva kravet på planenlighet har Boverket tagit fram en guide: Planenlighetsguiden.
Lovfria åtgärder och lovbefriade åtgärder och planenlighet
Generellt sett så finns det två typer av icke lovpliktiga åtgärder som kan ha bäring på åtgärder för att hantera risker.
Den första typen är de åtgärder som aldrig kräver bygglov från början (jämför 9 kapitlet 2 § PBL), så kallade. lovfria åtgärder. Dessa åtgärder ska följa detaljplanen.
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Den andra typen är åtgärder som krävde lov från början men som sedan blivit lovbefriade (jämför 9 kapitlet 4-4c §§ PBL) så kallade lovbefriade åtgärder. Dessa behöver inte följa gällande detaljplan.
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412) .
Avvikelser mot planenlighet
Huvudregeln är att en åtgärd ska överensstämma med detaljplanen för att lov ska kunna ges. Byggnadsnämnden får dock i vissa fall bevilja lov för en åtgärd även om den avviker från någon planbestämmelse. Det finns fyra olika typer av avvikelser
- liten avvikelse
- avvikelse där åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för området
- avvikelse som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse
- avvikelse som är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplan.
Avvikelse – gemensamt behov eller allmänt intresse
Avvikelse – lämpligt komplement
Vilka avvikelser som kan godtas beror bland annat på om detaljplanens genomförandetid har gått ut. Avvikelser som tillgodoser ett gemensamt behov eller allmänt intresse eller är ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen får endast godtas efter att genomförandetiden har gått ut.
31 b §
Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .
31 c §
Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .
31 d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .
31 e §
Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .
Åtgärder för att hantera risker i handläggning av genomförandet
Det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Det är byggherren som är ansvarig för att en kontrollplan upprättas.
5 §
Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.
Byggnadsnämnden fastställer byggherrens kontrollplan i samband med startbeskedet. I och med det kan nämnden komplettera kontrollplanen med moment som bör kontrolleras med avseende på risker. Det kan handla om att vissa åtgärder för att hantera risker ska genomföras, som exempelvis att byggnad ska utföras utifrån vissa brandkrav (jämför propositionen 2009/10:170 sidan 303)
En enklare plan- och bygglag. Prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)
Kontrollplan kan du läsa mer om på sidan Kontrollplan.
Byggherrens ansvar kan du läsa mer om på sidan Byggherrens ansvar
Åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt PBL.
Riskhantering under byggprocessen kan du läsa mer om på sidan Riskbedömning i vägledningen Förebygg fel, brister och skador. Där finns också information om riskbedömning i praktiken och riskbedömning i kontrollplan.
Information om hur du gör en riskbedömning när du upprättar en kontrollplan enligt PBL kan du läsa om på sidan Riskbedömning.
Byggprocessen och byggherrens ansvar kan du läsa mer om på sidan. Byggprocessen
Begränsad möjlighet kräva åtgärder
PBL innehåller en begränsning av kommunens möjligheter att ställa egna krav på byggnadsverks tekniska egenskaper. Det innebär att kommunen inte kan ställa krav på åtgärder som går längre än de tekniska egenskapskraven för att hantera risker. Detta gäller både i ett enskilt lovärende och generellt.
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
Syftet med begränsningen av egna kommunala krav är att tekniska egenskapskrav ska vara förutsägbara och enhetliga över hela landet och på så vis hindra merkostnader vid byggande.
Observera att byggnadsnämnden har rätt att tolka byggreglerna. I sådana fall där nivåerna hos de tekniska egenskapskraven inte tydligt framgår av PBL och tillhörande föreskrifter måste kommunen själv tolka vad kraven konkret innebär. Detta görs inom ramen för vad föreskrifterna medger och betraktas inte som egna krav.
Förbud mot egna kommunala krav på byggnadsverks tekniska egenskaper kan du läsa om Förbud mot egna kommunala krav på byggnadsverks tekniska egenskaper.
Förbud mot egna kommunala krav på byggnadsverks tekniska egenskaper