Beräkningsgrunder för avstånd

Avstånd behöver baseras på risker kopplade till specifik verksamhet utifrån vilka konsekvenserna kan bli inom och utanför verksamhetsområdet vid en olycka. Det är också möjligt att beräkna avståndet utifrån placeringen av en viss riskkälla, som cistern eller lagringsplats eller lossningsplats. Ju mer kunskap som kan samlas in desto säkrare blir beräkningarna av avstånd.

För känd risk finns mer information att grunda beräkningen på

För en känd risk, som exempelvis ett känt översvämningsområde eller en befintlig Sevesoverksamhet, finns ofta information om risker kopplade till riskkällan. Fokus är då på vad som kan hända, möjliga orsaker och konsekvenser. Det är även bra att koppla information om platsen i fråga, så kallad plats- eller omgivningsspecifik information.

Ett steg till är att lägga till information om den lokala räddningstjänstens förmåga och en eventuell verksamhets egna resurser att förebygga eller avbryta ett pågående händelseförlopp.

Exempel på information som kan ligga till grund för avstånd är

• information om riskkällan, som
• kemiska egenskaper
• tryck och temperatur (förvaring)
• koncentration på ämnet som hanteras
• hanterad mängd
• maximal utbredning
• information om platsen eller omgivningen, som
• pågående markanvändning
•  område känt för översvämning, ras, skred eller erosion
• ytråhet, som är ett mått på markens skrovlighet
• atmosfäriska stabilitetsförhållandena
• temperatur
• exponering sker inomhus respektive utomhus
• om det är mark- eller vattenområde
• markytans permeabilitet
• rådande vindförhållanden
• information om förmåga hos räddningstjänst eller verksamhet, såsom
• exponeringstid
• utsläppt mängd
• maximal utbredning (efter insats)
• tid innan avdunstning kan avbrytas
• tid innan räddningsinsats kan inledas
• skyddsbarriärer, exempelvis om det finns invallning eller väderskydd.

Schabloniserade avstånd används när osäkerheten är stor

Vid stora osäkerheter då inte alla förutsättningar är kända finns schabloniserade avstånd att använda. Schabloniserade avstånd utgår från typer av risker i stället för från en detaljerad riskanalys utifrån en specifik plats.

De fastställda avstånden utgår vanligen från expertbedömningar, historiska data, erfarenheter från liknande anläggningar och förhållanden som erfarenhetsmässigt ger goda förhållanden. I det senare finns inbyggt att det ska vara få klagomål från omkringboende.

MSB har mer information om avstånd i en vägledning om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. I vägledningen finns även exempel på schabloniserade avstånd.

Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (vägledning på MSB:s webbplats)

Avstånd i förhållande till specifik risk och omgivning

Avstånd kan både anges i förhållande till en specifik riskkälla eller ett riskobjekt eller som ett generellt mått kring en viss typ av riskkälla eller riskobjekt.

Om riskkällan eller riskobjektet är kända kan ett riskanpassat avstånd användas. Avståndet blir då anpassat efter

• var översvämning kan förväntas
• kända ras-, skred och erosionsområden
• vilka kemikalier som faktiskt hanteras
• mängder som hanteras
•  processer
• koncentrationer av ämnet
• lagringssätt
• förutsättningar för utsläpp
•  eventuella åtgärder för att hantera risker som verksamhetsutövaren vidtagit.
• omgivningsfaktorer som omgivning, ytråhet, om kemikalierna lagras och hanteras i en byggnad eller utomhus, om utsläpp sker över land eller hav
• meteorologiska faktorer som temperatur, solinstrålning, vindförhållanden.

För en befintlig verksamhet finns det ofta uppgifter om dessa faktorer i tillstånd enligt miljöbalken eller lagen om brandfarliga och explosiva varor.

När det handlar om en känd verksamhet har oftast verksamheten gått igenom en riskhanteringsprocess och det finns en riskanalys för verksamheten. Verksamhetens egna bedömningar av risker kan vara värdefulla underlag, men det är ändå lämpligt att kommunen gör en självständig bedömning av riskerna. Här är det viktigt att veta att verksamhetsutövarens riskhantering kan ha skett utifrån olika syften, exempelvis som underlag vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller lagen om brandfarliga och explosiva varor. Kommunen behöver också ta hänsyn till att en verksamhetsutövare inte alltid har skyldighet att ta hänsyn till risker kopplade till en annan verksamhetsutövare. Verksamhetsutövarens riskanalys är ett värdefullt underlag, men det kan behöva kompletteras med mer underlag. Planhandläggaren behöver se till helheten vad gäller risker, exempelvis den ackumulerade risken från ett industriområde, för att få den totala riskbilden.

Det är främst vid planering i anslutning till en befintlig anläggning som verksamhetsanpassade avstånd kan användas. Vid planering för nya områden för industri är det inte säkert att alla förutsättningar är kända. Då kan di använda schabloniserade avstånd.

Avstånd kan anpassas efter förmåga för räddningsinsats

Avstånd kan också anpassas efter förmåga för räddningsinsats. Det blir då ett så kallat förmågeanpassat avstånd. Det innebär att göra ytterligare anpassning till lokala förhållanden, jämfört med det riskanpassade avståndet. Här tas även hänsyn till:

• Räddningstjänsten, insatstid, den taktiska grundinriktningen, räddningsmetod samt resurser och förmåga hos räddningstjänsten.
• En verksamhets egna resurser att bryta ett händelseförlopp.

Effekten av räddningstjänstens insats kan vara svår att förutse och kan variera kraftigt beroende på de lokala förutsättningarna. Räddningstjänstens beredskap, resurser och tid till insats är också varierande beroende på plats.

I händelser där olycksförloppet är långsamt och där området som kan drabbas kan bli väldigt stort, är det lämpligt att ta hänsyn till eventuella skadeavhjälpande insatser. Detta kräver kunskap och information om

• dimensionerande olyckshändelser för den aktuella verksamheten
• omgivningen
• förmåga hos räddningstjänsten
• förmåga att vidta åtgärder hos andra förvaltningar inom kommunen
• verksamhetens förmåga att vidta åtgärder för att hantera riskerna.

Kvaliteten på underlag påverkar hur stort avstånd som behövs

Observera att osäkerheter i underlag påverkar vilka avstånd mellan riskkälla och skyddsvärda intressen som kan anses vara tillräckliga.

Avstånd mellan industri och annan markanvändning

Att upprätthålla lämpliga avstånd mellan industri som kan innebära risker för omgivningen och annan markanvändning är grundläggande för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckor. Det handlar om att avståndet mellan verksamhet och omgivning ska vara tillräckligt säkert för att värna människors hälsa och säkerhet, men också att säkerställa att verksamheten kan fortsätta och ha möjlighet att utvecklas.

I planläggning är avståndet mellan en industri och dess omgivning den primära åtgärden för att upprätthålla säkerheten för omgivningen vid en eventuell olycka. Utgångspunkten är att upprätthålla ett tillräckligt stort avstånd mellan verksamheten och dess omgivning. Detta eftersom det ofta är den bästa åtgärden för att hantera risker som kan tillämpas i planering.

Det finns olika strategier att välja mellan när det gäller vilken markanvändning som är lämplig i förhållande till industrin och hur nära. Det är viktigt att förstå vilket skydd, eller vilken reducering av en olyckas konsekvenser, som ett avstånd innebär ur risksynpunkt och hur det påverkar industrins möjligheter för att fortsätta verka.

Att en verksamhet kan bestå av flera anläggningar där olika farliga ämnen lagras och eller tillverkas kan påverka vilket avstånd som behövs.

Om förändrad markanvändning i närheten av Sevesoverksamhet kan du läsa om i på sidan Sevesoverksamhet från regionplan till tillsyn.

Sevesoverksamhet från regionplan till tillsyn

Åtgärder för att hantera risker kopplade till Sevesoverksamhet kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder.

Ta fram åtgärder