Ta fram åtgärder för att hantera risker i översiktsplanering

Svep för att se hela
Granskad: 6 mars 2024

I översiktsplanen ska kommunen tydliggöra förutsättningarna - och ange inriktningen - för kommande planering. Ibland är det också nödvändigt att vidta åtgärder i ett tidigt skede, för att möjliggöra den bebyggelseutveckling som önskas. Åtgärder i tidiga skeden ger som regel både en bättre helhetslösning, billigare totalkostnad, och snabbare och enklare efterföljande planläggnings- och genomförandeprocesser.

Ange om vissa åtgärder ska utföras av kommunen

Redan i översiktsplanen är det lämpligt att ni som planlägger anger om vissa åtgärder ska utföras av kommunen ifall en viss markanvändning förutsätter att åtgärder ska vidtas utanför ett detaljplaneområde. För att säkerställa att detaljplanen kan förverkligas behöver kommunen nämligen genomföra åtgärderna innan planen antas.

Om det handlar om behovet av att samlat lösa frågan om vatten, avlopp och dagvatten, kan kommunen kanske behöva utöka verksamhetsområdet enligt lagen om allmänna vattentjänster, LAV.

6 §
  Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen
   1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
   2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-
anläggning.

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Lag (2022:1249) .

6 a §
  Det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun.

Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en vattentjänstplan.

Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Lag (2022:1249) .

6 b §
  En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.

En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-
anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.

Planen är inte bindande. Lag (2022:1249) .

6 c §
  Utöver det förfarande som följer av bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar av planer och program i
6 kap. miljöbalken ska kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan
   1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
   2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.

Kommunen ska informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem synpunkter ska lämnas.

Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare eller annars är av mindre betydelse. Lag (2022:1249) .

6 d §
  Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats. Lag (2022:1249) .

Om det behövs åtgärder för att hantera risker som berör, eller kan komma att beröra, flera fastigheter, kan gemensamhetsanläggningar, GA, vara ett alternativ om inte åtgärderna genomföras av kommunen. Det finns vissa möjligheter att reglera GA i detaljplan. Om kommunen anser att det skulle krävas åtgärder berör flera fastigheter och där GA kan vara ett alternativ är det lämpligt att det framgår av översiktsplanen. Om det i ett senare skede visar sig att de planerade åtgärderna inte kan genomföras, är inte marken lämplig för den tänkta markanvändningen. Det kan leda till att planen inte kan förverkligas.

Åtgärder för att hantera risker och genomförandet av åtgärder kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, på sidan Åtgärder.

Åtgärder

Det kan krävas en kombination av åtgärder

Kommunen kan vanligtvis inte erhålla god säkerhet med bara en åtgärd. Ofta krävs det en kombination av många olika åtgärder, av vilka kommunen kan hantera några i planläggning. Ibland kan samma säkerhet uppnås med flera olika alternativa åtgärder eller åtgärdskombinationer. I sådana fall behöver ni som planlägger avgöra vilken eller vilka åtgärder som är mest lämpliga i det enskilda fallet. Som regel är det många olika aktörer som blir berörda. Då är det extra viktigt att få till stånd en konstruktiv dialog mellan inblandade parter.

Det kan också behövas åtgärder för att förbättra markförhållanden. Det kan handla om att sanera förorenad mark vid planerad exploatering av övergivna hamnområden eller områden med industri, för att marken ska bli lämplig för annan markanvändning såsom till exempel bostäder, förskolor och lekparker. Om marken bedöms som instabil, kan avancerad grundläggning behövas,

Kommunens markinnehav en strategisk åtgärd

Det är viktigt att kommunen i den översiktliga planeringen kartlägger markområden som i framtiden kan behövas för åtgärder för att möjliggöra kommunens visioner om framtida markanvändning. Genom att bedriva en aktiv markpolitik och äga strategiskt viktig mark, kan kommunen i större utsträckning styra lokaliseringen av bebyggelseområden, centrala verksamheter och infrastruktur till de områden som de är mest lämpade för. Kommunen kan bedöma om den har det strategiska markinnehav som behövs för att den planerade mark- och vattenanvändningen ska kunna genomföras.

Åtgärder kan vara att ni som planlägger kartlägger behov av att tillförskaffa sig avrinningsytor för att kunna hantera dagvattensituationen på ett sätt som möjliggör planerad bebyggelseutveckling. Ett nära samarbete mellan den förvaltning som ansvarar för planering och den som ansvarar för markfrågor och exploatering inom kommunen är därför att rekommendera.

Kommunen kan ha en egen åtgärdskatalog

Kommunen kan ta fram en egen katalog över åtgärder som den anser vara lämpliga att använda.

I de fall kommunen tar fram förslag på åtgärder är det bra att visa på vilket sätt och hur de påverkar risken. På så sätt blir det möjligt att pröva om den kvarvarande risknivån är hanterbar. Det är även viktigt att säkerställa att åtgärderna inte tillför några nya risker. Det kan göras genom att åtgärderna kontrolleras genom att testa dem ett varv till i riskhanteringsprocessen. Det är bra om det går att säkerställa att åtgärderna faktiskt genomförs och inte enbart stannar som förslag i riskanalysen. Därför är det bra om åtgärdernas funktion är kontrollerbar och att det vid behov finns en inövad organisation som säkerställer att det finns någon kontrollerar att åtgärderna fungerar. Här är det viktigt att se till att verkställigheten av åtgärderna hamnar hos den som har ansvar för genomförandet.

Om kommunen har en åtgärdskatalog är det viktigt att kommunen beskriver de åtgärder som kan vara lämpliga att använda i planläggning och lovprövning. Beskrivningen kan variera i detaljeringsgrad beroende på var i PBL-processen de är lämpliga att användas.

Åtgärdsbeskrivningarna behöver ta upp:

  • För vilken risk de är tillämpliga: om de kan minska sannolikheten för översvämning, erosion, risken för brand, explosion.
  • Hur åtgärden är tänkt att fungera: samla upp vatten, hindra utsläpp, minimera exponering för brand.
  • Var i planerings- och lovprocessen de är lämpliga att ta till, exempelvis om de kan regleras med detaljplan.

När åtgärderna beskrivs är det bra om det finns information om hur de är tänkta att genomföras. Exempelvis

  • vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs
  • hur åtgärderna är tänkta att genomföras byggtekniskt
  • på vem det är tänkt att kostnaden för utförandet ska ligga.

Det är också, om möjligt, bra att beskriva hur åtgärderna är tänkta att följas upp om de genomförs enligt planen eller inte.

Åtgärder utanför PBL:s område

Det är inte alltid att förutseende fysisk planering, enligt PBL, räcker till för att genomföra en önskad bebyggelseutveckling. Ibland kan det då vara lämpligt att ange åtgärdsförslag som ligger utanför PBL:s område, för att kunna genomföra planerad utformning av den byggda miljön på ett sätt som är förenligt med hänsyn till risker eller människors hälsa och säkerhet. Kommunen kan då behöva initiera andra processer inför en planeringsprocess. Det kan handla om att kommunen behöver samarbeta med länsstyrelsen för att leda om farligt godstransporter med vägvalsstyrning eller trafikföreskrifter, att kommunen kommer att behöva samverka med markägare uppströms en tätort för att åstadkomma översvämningsskydd, eller att kommunen kommer att behöva påbörja arbetet med att sanera ett förorenat område genom till exempel en anmälan enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

28 §
  Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa.

Första stycket gäller inte i fråga om områden som blivit förklarade som miljöriskområden enligt 10 kap. 15 §
miljöbalken.

Beträffande anmälan enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 20-25 §§. Förordning (2007:735).

28 a §
  En kommun får, inom ramen för tillsynen av en sådan verksamhet med behandling eller insamling av avfall som är anmälningspliktig enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), om det finns särskilda skäl, besluta att verksamheten endast får bedrivas om länsstyrelsen har gjort en bedömning i fråga om säkerhet enligt 28 c §.

Ett sådant beslut får inte meddelas när staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund bedriver eller avser att bedriva verksamhet. Förordning (2022:1301).

28 b §
  Den som mottagit ett beslut enligt 28 a § och vill begära länsstyrelsens bedömning i fråga om säkerhet med anledning av kommunens beslut ska ge in en begäran till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller ska bedrivas. Förordning (2022:1301).

28 c §
  En länsstyrelse som har mottagit en ansökan enligt
28 b § ska bedöma om en säkerhet behövs för kostnaderna för de återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Om länsstyrelsen bedömer att en säkerhet behövs ska länsstyrelsen besluta att verksamheten får bedrivas endast om verksamhetsutövaren ställer säkerhet med det belopp som länsstyrelsen anger.

En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten ska prövas av länsstyrelsen. Förordning (2022:1301).

Rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken

Det kan med andra ord ibland vara lämpligt att ni som planlägger identifierar i översiktsplanen vilka andra processer som kommer att bli nödvändiga för att kunna genomföra kommande önskad bebyggelseutveckling.

Boverket (2024). Åtgärder i översiktsplanering. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/riskhantering-och-pbl/process/atgarder/planlaggning/oversiktsplan/ Hämtad 2024-12-22