Följ upp strategi och åtgärder för att hantera risker i förvaltningsskedet

Normalt har risker med både hög sannolikhet och stora konsekvenser hanterats innan det är dags att fastställa hur kontroll under förvaltningsskedet ska gå till. Det är de risker som kvarstår som resulterar i kontrollpunkter i förvaltningsplaner, eller skötselplaner eller driftsplaner i de fall sådan finns och identifierats.

Följ upp funktionen av åtgärder för att hantera risker

Åtgärder för att hantera risker behöver följas upp. Dels behövs en kontroll av att åtgärderna verkligen är utförda, dels att de har genomförts på det sätt som var tänkt och att de var tillräckliga. Även åtgärdernas funktion behöver kontrolleras. Upptäcks allvarliga brister i utförande eller skötsel behöver de åtgärdas för att säkerställa åtgärdens funktionalitet.

Uppföljning av åtgärder för att hantera risker kan du läsa mer om under Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Uppföljning

Egenkontroll som uppföljning

Även om åtgärder som behövs för att hantera risker inte skulle omfattas av kravet på egenkontroll så kan ändå principerna för hur sådan kontroll ska bedrivas användas. Egenkontroll är nämligen ett förebyggande arbete där verksamhetsutövare ska planera och ha kontroll över verksamheten för att begränsa påverkan på hälsa och miljö.

Egenkontrollen innehåller fyra delmoment

• att planera
• genomföra
• följa upp
• och förbättra egenkontrollen kontinuerligt.

Det går bra att anpassa egenkontrollen till verksamhetens omfattning. En stor och omfattande miljöfarlig verksamhet som exempelvis en Sevesoverksamhet, måste givetvis ha mer omfattande egenkontroll än en liten. I praktiken innebär det att verksamhetsutövaren ansvarar för sin verksamhet och behöver skaffa sig kunskap om hur verksamheten påverkar omgivningen och  för att säkerställa att denna inte påverkar miljön eller människors hälsa.

Kort sagt innebär egenkontrollen som verksamhetsutövaren behöver:

• Kunskap om verksamhetens miljöpåverkan och klargöra vem som ansvarar för vad när det gäller verksamhetens miljöarbete. Genom att bedöma risker från exempelvis olika processer eller moment kan förslag på förbättringsåtgärder tas fram.
• Upprätta rutiner för att kontrollera verksamhetens miljöpåverkan (exempelvis funktion av maskiner och apparater) samt genomföra åtgärder för att minska miljöpåverkan.
• Följa upp att egenkontrollen fungerar och hantera avvikelser. Avvikelser som innebär driftstörningar i tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter måste dessutom meddelas till tillsynsmyndigheten.
• Förbättra egenkontrollen kontinuerligt genom att uppdatera rutiner och kontroller men att också dokumentera felkällor och brister för senare referens.

Ofta kan branschorganisationer vara ett bra stöd i arbetet med egenkontroll.

Arbete med riskhantering ska ge bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan en allvarlig skada inträffar. Exempel på områden som kan omfattas av arbetet med riskhantering kan vara att ta reda på om:

• Användningen av vissa kemikalier eller produkter ger olägenheter som inte förutsågs när den började användas.
• Den normala driften eller skötseln av en verksamhet påverkar människors hälsa och miljön på ett sätt som inte var avsett.
• Det kan uppstå nya olägenheter av utsläpp.
• Buller från verksamheten förändrats.
• Bebyggelsen runt omkring eller planförhållanden förändras.
• Det finns några föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader inom anläggningen eller närliggande omgivning.
• Någon ändring gjorts i verksamheten som ändrar riskerna.

Egenkontroll för verksamhetsutövare (vägledning på Naturvårdsverkets webbplats)

Tredjepartskontroll som uppföljning

Både i fråga om ventilationssystem och i fråga om hissar och andra motordrivna anordningar, föreligger krav på en tredjepartskontroll genom återkommande besiktning.

När det gäller ventilationssystem ska en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan utföra den återkommande besiktningen.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga (i Boverkets författningssamling)

För hissar och andra motordrivna anordningar gäller att ett fristående besiktningsföretag som ackrediterats för uppgiften, ett så kallat kontrollorgan ska göra besiktningen.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (i Boverkets författningssamling)

Detta hindrar förstås inte att byggnadens ägare, eller den som äger eller ansvarar för en motordriven anordning, även tillämpar metodiken för egenkontroll som uppföljning som ett komplement till den obligatoriskt återkommande besiktningen.