Ta fram åtgärder för att hantera risker kopplade till Sevesoverksamhet i planläggning

I planläggning är det avståndet mellan en Sevesoverksamhet, riskkällan, och dess omgivning som primärt är den åtgärd som syftar till att upprätthålla säkerheten för omgivningen eller bygga in en geografisk buffert. Ju tidigare i planprocessen en Sevesoverksamhet uppmärksammas ju bättre är det.

Ansvariga planmyndigheter har skyldighet att se till att det finns tillbörliga säkerhetsavstånd

Kommuner och regioner ska enligt Sevesodirektivet artikel 13 som ansvariga planmyndigheter förmå att, över tid och inom ramarna för respektive planinstrument och uppdrag, se till att tillbörliga så kallade säkerhetsavstånd upprätthålls mellan verksamheter som omfattas av Sevesodirektivet och

• bostadsområden
• byggnader och områden som används av allmänheten
• rekreationsområden
• så långt det är möjligt större trafikleder
• vid behov naturområden som är av särskilt intresse eller är särskilt ömtåliga och som ligger nära Sevesoverksamheter.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (Sevesodirektivet på EUR Lex webbplats)

Kraven gäller på lång sikt, det vill säga avstånden ska planeras så de blir hållbara över tid (jämför propositionen 2014/15:60 sidan 49).

Genomförande av Seveso III-direktivet. Prop. 2014/15:60 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hänsyn till Sevesoverksamhet är av avgörande betydelse för både regional och kommunal bostadsförsörjning.

Mer om vilka krav som ställs på medlemsstater vad gäller markanvändning kan du läsa om på sidan Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag.

Sevesodirektivet och Sevesoverksamhet i svensk lag

Den bästa åtgärden för att hantera risk när det gäller Sevesoverksamhet är därför att se till att det finns tillräckliga avstånd.

Avstånd som åtgärd kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

Åtgärder för att hantera risker i övrigt kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Ta fram åtgärder

Avstånd mellan Sevesoverksamhet och annan markanvändning

Kommunen kan underlätta detaljplanearbetet vid nyetablering av Sevesoverksamhet om kommunen har uppmärksammat och kartlagt området i översiktsplanen tillsammans med relevanta avstånd. Kommunens planläggning underlättas i sin tur om regionen uppmärksammat Sevesoverksamheter i regionplanen för länet.

Att ett visst avstånd finns redovisat i översiktsplanen visar att man behöver ta hänsyn till risken för olyckor. Det uppmärksammar också läsaren av översiktsplanen, eller regionplanen, på att det finns särskilda risker. Avståndet syftar också till att begränsa vilken markanvändning som kommunen ska kunna tillåta inom ett visst område genom kommunala beslut om ändamål och planbestämmelser. Zoner som kommunen upprättar syftar till att säkerställa förutsättningar både för industrin och för omgivningen i fortsatt planering, prioritering och omprioritering.

Avstånd som åtgärd kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

Sevesoverksamhet och lämplig markanvändning

Mark får bara tas i anspråk för att bebyggas om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

Vid lokalisering av nya Sevesoverksamheter, och vid ändring av sådana verksamheter, eller vid planläggning i samband med förändrad markanvändning i närheten av en sådan verksamhet, gäller det att se till att den kommunala planläggningen inte innebär ökad sannolikhet för eller konsekvens från störningar. Om olyckan trots allt skulle inträffa kanske konsekvenserna av den kan lindras genom åtgärder för att hantera risker, men lokaliseringen kan inte vara beroende av att åtgärder för att hantera risker sedan faktiskt vidtas.

I översiktsplanearbetet kan det vara bra att ni som planlägger bedömer möjlig markanvändning inom riskområden. Det kan vara av vikt att se över nyetableringar och även befintlig markanvändning inom riskområden kring Sevesoverksamhet. Genom att planera strategiskt kan ni reducera omfattningen av ett tänkbart skadepanorama och därmed antalet personer som kan beröras av en händelse. Ni kan välja att markanvändningen exempelvis ska vara

• gles bebyggelse i stället för tät
• endast bestå av kontor eller andra typer av arbetsplatser i stället för bostäder
• endast medge lokalisering av upplag utan fasta arbetsplatser.

Verksamheter behöver ha möjlighet att utvecklas över tid

Avstånden mellan verksamhet och planerat byggande måste, förutom att skydda omgivningen vid en eventuell olycka, vara sådant att verksamheten har möjlighet att utvecklas över tid i området med ökad produktion eller ändrad process med andra ämnen inblandade.

I första hand gäller det att lokaliseringen håller störande och störningskänsliga verksamheter åtskilda från varandra, så att tillräcklig risk- och störningsreducering uppnås. Ett tillräckligt skydds- och säkerhetsområde ska enligt lagstiftningen alltid eftersträvas mellan verksamheterna.

Om risknivån är hanterbar för dagens förhållanden kan en förändring av Sevesoverksamheten innebära att en mer osäker risknivå, eller i värsta fall en risknivå som inte är hanterbar, uppkommer i framtiden. Även konsekvenser av en olycka kan öka om verksamheten förändras, eller en förtätning innebär att fler människor kan skadas vid en olycka. Ni som planlägger måste därför ha en utveckling av Sevesoverksamheten eller bebyggelse i närheten av verksamheten i åtanke vid planering.

Att tänka på är att en Sevesoverksamhet kan bestå av flera anläggningar som lokaler, fabriker, cisterner och andra lagringsutrymmen där Seveso-klassade farliga ämnen tillverkas eller lagras. Det innebär att det kan behövas olika avstånd runt verksamheten beroende på var den anläggning som innebära risk för olycka är placerad.

Transporter omfattas inte i sig av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen, men tillhörande infrastruktur är också av betydelse av omgivning och skyddsvärda intressen.

Åtgärder för att hantera risker i övrigt kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Ta fram åtgärder

Sevesoverksamhet och att planera för bebyggelse i närheten

I samband med översiktsplanering behöver kommunen göra en avvägning om vilken typ av bebyggelse som de kan planera in i närheten av en Sevesoverksamhet. Exempelvis kan bebyggelse kategoriseras efter hur lämplig den är att placera i närheten av en Sevesoverksamhet.

Att marken ska vara lämplig för ändamålet kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

Exempel på tillämpning av avstånd kopplad till Sevesoverksamhet

Här finns tre exempel på tillämpning av avstånd kopplade till Sevesoverksamhet. Exemplen är hämtade ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. I den vägledningen finns exempel på tillämpning av så kallade riskhanteringsavstånd.

Figur 1. Illustration över avstånd och tänkt användning för brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och oxiderande ämnen. Den gröna linjen bygger på överslagsberäknad konsekvens för skada på människor och utanför denna gräns kan etablering av annan verksamhet normalt vara möjlig. En planeringssituation inom den gula zonen innebär att det krävs vidare analyser för att avgöra möjligheten för fortsatt planering. Den röda zonen är normalt olämplig att använda för markanvändning som innebär stadigvarande vistelse i området. (Illustrationen är hämtad ur MSB:s vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, sidan 56). Illustration. Boverket/Altefur Development

Figur 2. Illustration som visar schabloniserade riskhanteringsavstånd som angetts som större än, vilket illustreras med en snedstreckad röd zon från fastighetsgräns. Det gäller för explosiva varor, giftiga gaser, giftiga ämnen och frätande ämnen. I dessa fall bör risken för dödsfall och skada beaktas till angivet avstånd. För dessa planeringsfall är det särskilt relevant att ta fram ett verksamhetsanpassat avstånd. (Illustrationen är hämtad ur MSB:s vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, sidan 58). Illustration. Boverket/Altefur Development

Figur 3. Exempel på avstånd markerat i översiktsplanen runt en Sevesoverksamhet. Avståndet 1 visar ett visst avstånd från fastighetsgräns (svart linje) för Sevesoverksamheten där det inte är lämpligt att etablera någon annan verksamhet eller bebyggelse där människor vistas under längre tid. Avståndet 2 visar exempel på hur ett schabloniserat riskhanteringsavstånd kan användas. Inom den gula zonen ska riskerna särskilt beaktas vid beslut om ny markanvändning, observera att bilden inte är skalenlig. (Illustrationen är hämtad ur MSB:s vägledning Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, sidan 57). Illustration. Boverket/Altefur Development

Avstånd som åtgärd kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

MSB har mer information om avstånd i vägledningen om samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering. I vägledningen finns även exempel på schabloniserade avstånd, som riskhanteringsavstånd.

Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering (vägledning på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats)

Lämpligt med stöd för detaljplan för Sevesoverksamhet i översiktsplan

Vid detaljplaneläggning för ändrad markanvändning i nära anslutning till Sevesoverksamhet är det lämpligt att detta har stöd i översiktsplanen.

Det är viktigt att ni som planlägger gör egna bedömningar av avstånd utifrån tillgängligt underlag. Exempelvis behöver ni bedöma behovet av att ta hänsyn till avståndet från fastighetsgränsen där stora mängder kemikalier hanteras.

Kring befintliga riskfyllda verksamheter kan avståndet bygga på faktiska bedömningar av risker som verksamheten har tagit fram. I dessa fall finns förmodligen riskanalyser genomförda och de schabloniserade avstånden behöver inte användas.

Åtgärder för att hantera risker i samband med planläggning kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder i Vägledning om riskhantering i planläggning och byggande.

Ta fram åtgärder

Avstånd som åtgärd kan du läsa mer om på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning.

Ta fram åtgärder för att hantera risker i planläggning

Riskhantering i detaljplaneläggning kan du läsa mer om på sidan på sidan Riskhantering i detaljplaneläggning.

Riskhantering i detaljplaneläggning

Planbestämmelser för Sevesoverksamhet

Det är angeläget att Sevesoverksamhet, redan från lokaliseringsprövningen och oavsett planbeteckning, är tydligt identifierad som sådan i detaljplan med tillhörande planbestämmelser och i planbeskrivning för att tillgodose såväl Sevesodirektivet som Sevesolagen i planläggningen.

Sevesoverksamheter lokaliseras främst som industri med planbeteckningen J, och med särskild avgränsning av ändamålet genom indexering. Sevesohantering kan också aktualiseras även för andra planändamål med annan planbeteckning, som exempelvis simhall eller lager som kan innebära att kemikalier hanteras i sådan mängd att de faller under Sevesodirektivet.

Industrier kan dessutom vara av vitt skilda slag från enstaka verkstäder eller småskaliga hantverksbyar till stålverk och processindustri. Alla kan var för sig framställa varierande krav på tekniska skyddsåtgärder och relevanta skyddsavstånd . Dessa planbestämmelser utgör då en del av detaljplanens bindande krav.

Skyddsavstånd kan du läsa mer om på sidan Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk under rubriken Skyddsavstånd som åtgärd.

Använd planbestämmelser för åtgärder för att hantera risk

Skyddsåtgärder kan endera bestå av planbestämmelser som utgör ett skydd mot olyckor inom planområdet, det vill säga konsekvenser för både olyckor inom planområdet och gentemot omgivningen (4 kapitlet 12 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL) eller skyddsåtgärder som motverkar störningar från omgivningen i förhållande till planområdet (4 kapitlet 12 § 2 PBL).

Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan reglerar vilka planbestämmelser som kommunen får använda, vad som ingår i varje planbestämmelse och oftast också hur de ska formuleras. Boverket anger i Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan hur ni som planlägger kan redovisa detaljplanen för att tillgodose kraven på tydlighet i BPL och Boverkets föreskrifter. Av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning framgår att informationen i planbeskrivningar ska vara enhetlig och ha en digital funktionalitet som gör att informationen kan tillgängliggöras och behandlas digitalt på en nationell nivå.

Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan (i Boverkets författningssamling)

Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan (i Boverkets författningssamling)

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning (i Boverkets författningssamling)