Inget bidrag för åtgärder som behövs  för att sökanden avvikit från  bygglagstiftningens krav på tillgänglighet

Bygglagstiftningen innehåller generella krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven gäller för alla som bygger nytt eller gör ändringar. Om en åtgärd som bostadsanpassningsbidrag söks för behöver utföras för att sökanden själv har avvikit från dessa generella krav lämnas inte bidrag. Är det däremot någon annan än sökanden som avvikit från kraven ska bidrag beviljas om alla andra villkor för bidraget är uppfyllda.

Bygglagstiftningens generella tillgänglighetskrav

Det finns sedan lång tid tillbaka krav i bygglagstiftningen på att bostäder som byggs ska göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven framgår i dag av plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler (2011:6).   

Ändringar

I grunden gäller kraven på tillgänglighet och användbarhet också vid ändringar. Men vid ändringar ska kravet anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och varsamhetskravet. Dessutom gäller ett förvanskningsförbud för särskilt värdefulla byggnader.

Plan- och bygglagen (2010:900) definierar "ändring av en byggnad" som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (1 kapitlet 4 §).

Mer information

Du kan läsa mer om de generella kraven på tillgänglighet och användbarhet liksom om ändringsbegreppet på Boverkets PBL kunskapsbanken, bland annat i de vägledande texter som du finner länkar till i "Relaterad information". 

De generella kravens betydelse i  ärenden om bostadsanpassningsbidrag

När den som söker bidrag avvikit från de generella kraven på tillgänglighet och användbarhet

Bygglagstiftningens generella krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ha betydelse när kommunen prövar en ansökan om bostadsanpassningsbidrag.

Om ansökan innehåller åtgärder som måste utföras för att sökanden själv i egenskap av byggherre har avvikit från kraven ska något bidrag inte beviljas för dessa åtgärder. Det är den bygglagstiftning som gällde vid tidpunkten för uppförandet eller ändringen som ska läggas till grund vid bedömningen av om avvikelser från de generella kraven har gjorts (proposition 2017/18:80 sid. 73).

Kammarrättsdom om när sökanden hade avvikit från tillgänglighetskraven i samband med anpassningen

Här följer ett referat av en kammarrättsdom där domstolen prövade två frågor:

1. Kunde bostadsanpassningsbidrag beviljas för en redan utförd anpassning – en större duschplats – som genom att ha en för hög kant/tröskel inte följde bygglagstiftningens tillgänglighetskrav?
2. Kunde bostadsanpassningsbidrag beviljas för en ramp till duschplatsen när rampen behövdes på grund av den höga kanten/tröskeln?

Kammarrätten kom fram till att bidrag inte kunde beviljas.

När någon annan än sökanden har avvikit från kraven på tillgänglighet och användbarhet  

Om det  är någon annan än sökanden som avvikit från de generella kraven ska detta inte påverka sökandens möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag. Det innebär bland annat följande (proposition 2017/18:80 sid. 73):

• Hyresgäster ska inte nekas bidrag för att nuvarande eller tidigare ägare av hyreshuset inte har följt bygglagstiftningen.
• Sökande som äger ett en- eller tvåbostadshus eller är bostadsrättsinnehavare ska inte gå miste om bidrag om det är en tidigare ägare respektive bostadsrättsinnehavare som avvikit från bygglagstiftningen.
• Bostadsrättsinnehavare kan ha rätt till bostadsanpassningsbidrag för åtgärder i anslutning till bostaden (till exempel i trapphuset) även om nuvarande eller tidigare fastighetsägare inte har följt bygglagstiftningen. 

Kammarrättsdom där sökanden var ett barn och föräldrarna hade avvikit från tillgänglighetskraven

Kammarrätten i Göteborg har ansett att bostadsanpassningsbidrag borde beviljas till en sökande, som var ett barn, trots att föräldrarna hade avvikit från tillgänglighetskraven. 

Barnet hade sökt bidrag för att göra dörröppningen till badrum och sovrum bredare, anpassa nivåskillnader mellan hallen och köket/matsalen och ordna en plan köryta till ytterdörren.

Kommunen ansåg att sökanden inte borde beviljas något bidrag för dessa åtgärder. Motiveringen var att föräldrarna hade ansvarat för både tillbyggnad och markbeläggning och då inte följt bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Enligt kammarrätten är det bara möjligt att avslå en ansökan med hänvisning till att det har gjorts avvikelser från tillgänglighetskraven när sökanden och byggherren är samma person. Bidrag borde därför beviljas. (Kammarrätten i Göteborg, dom den 27 februari 2024, målnummer 4245–23.) Observera att kommunen har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen, målnummer 1525–2024. Domen har alltså inte vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd  den 11 juni 2024.

Särskilt om ägarlägenhetsfastighet

Lagen om bostadsanpassningsbidrag är tillämplig också på anpassningar i ägarlägenhetsfastigheter och det talas om denna boendeform i bland annat lagens 8 §.

Med ägarlägenhetsfastighet avses en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. Det framgår av 1 kapitlet 1 a § jordabalken. Äganderätten till en ägarlägenhetsfastighet kan jämställas med att vara ägare till en fastighet med ett en- eller tvåbostadshus.

Har den som ansöker om bostadsanpassningsbidrag låtit utföra ändringar i en ägarlägenhetsfastighet och avvikit från bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska sökanden inte kunna få bostadsanpassningsbidrag. (Proposition 2017/18:80 sid. 73.)  Är det den förra ägaren som avvikit från kraven kan bidrag dock beviljas.