Primärenergital och byggnadens energiprestanda

Begreppet A_temp definierar den golvarea som byggnadens primärenergital ska beräknas efter.

BBR ställer krav på maximalt tillförd primärenergi per kvadratmeter golvarea och år (kWh/m² och år) till byggnaden. För detta ändamål har byggnadens energi­användning och den area som energianvändningen ska fördelas på, A_temp, definierats i BBR avsnitt 9:12. Genom att dividera byggnadens primärenergianvändning med A_temp erhålls byggnadens primärenergital, som byggreglerna sätter en övre gräns för.

A_temp beskriver i stora drag arean för våningsplan som uppvärms och befinner sig inom byggnadens klimatskärm. Det finns ingen begränsning av denna area med hänsyn till takhöjden i utrymmet

[A_temp = Summan av invändig area för respektive våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10 °C. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden, i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.]

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) finns indata som används vid energiberäkningar. Många av uppgifterna i BEN ar tagits fram av SVEBY.

­I en energiberäkning tar man hänsyn till alla de energitekniska egenskaper som byggnaden och installationerna har och som påverkar byggnadens energianvändning. Det kan t.ex. vara byggnadens värmetröghet, klimatskärmens värmeisolering eller interna energitillskott från exempelvis belysning och personvärme. Detta förutsätter att dessa egenskaper också finns att tillgå när byggnaden är i drift för att uppfylla kravet på byggnadens primärenergital enligt BBR.

Hjälp till att avgöra vad som kan räknas till byggnadens verksamhetsenergi finns på sidorna Bygg och renovera energieffektivt.

Bygg och renovera energieffektivt.

SVEBY är en branschstandard där bygg- och fastighetsbranschen fastställer standardiserade brukardata och hur verifiering av byggnadens energianvändning kan gå till. Branschstandarden finns att tillgå på SVEBY:S webbplats . Vid verifiering av energikraven i BBR ska värden i Boverkets föreskrifter användas.

SVEBY:s webbplats

I energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler (BBR) används viktningsfaktorer för att vikta energi som används i en byggnad när man beräknar byggnadens energiprestanda – primärenergitalet. Det finns olika viktningsfaktorer för energibärarna el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränslen, fossil olja och fossil gas. Motivet för att vikta energibärare är att byggnader med olika hållbara och effektiva system för uppvärmning ska få ett jämförbart primärenergital. Byggnadens primärenergital ligger också till grund för vilken klass byggnaden får i en energideklaration.Viktningsfaktorernas värde för respektive energibärare framgår av tabell 9:2b i BBR.

Med temperaturreglerat utrymme avses utrymme där en värmeavgiv­ningsanordning, t.ex. radiator, finns installerad för att generera önskad temperatur. Är sådant temperaturreglerat utrymme avsett att värmas till mer än 10 grader C, ska utrymmets golvarea medräknas i A_temp och värmeenergin medräknas i byggnadens energianvändning och energiprestanda (primärenergitalet). I annat fall ska utrymmets golvarea inte medräknas.

Om ett utrymme är placerat på ett sådant sätt i byggnaden och avsett att värmas av intilliggande utrymmen ska arean i dessa utrymmen också inräknas i A_temp. Sådana utrymmen kan vara toaletter mitt i byggnaden eller korridorer.

Fastighetsenergin ingår enligt definitionen i avsnitt 9 Boverkets byggregler i byggnadens energianvändning.

När det gäller belysning så ska den del som är fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen medräknas i byggnadens fastighetsenergi. För en korridor i galleria ska således energin till den allmänna belysningen inräknas i byggnadens energianvändning och primärenergital om korridoren är ett allmänt utrymme. När det gäller belysning i butiker får den anses vara verksamhetsrelaterad och ska därmed inte inräknas i byggnadens energianvändning och primärenergital.

Då vindfånget är en del av byggnadens klimatskärm gör Boverket tolkningen att värmetillskottet som krävs för att vindfånget ska fylla sin funktion ska inräknas i byggnadens energianvändning.

Arean inräknas inte i A_temp.

Det normaliserade värdet för tappvarmvatten som anges i föreskriften BEN avser användningen och inkluderar inte VVC-förluster. VVC-förluster räknas i Boverkets beräkningar till uppvärmning. Dessa förluster antas då bidra till uppvärmningen av byggnaden.

Fristående garage som värms till mer än 10°C omfattas av reglerna för lokaler i avsnitt 9 BBR och primärenergitalet beräknas på samma sätt som andra byggnader utifrån den levererade energin, primärenergifaktorerna och dividerat med garagets golvarea A_temp.

För garage som finns i andra byggnader, t.ex. i ett bostadshus, ingår inte garagets golvarea i A_temp. Anlednin­gen är att om garagearean i sådana byggnader inräknas i A_temp, blir energikravet omotiverat lågt. Den energi som eventuellt används för att värma ett sådant garage, inräknas dock i byggnadens energi­användning.

Om utrymmet, i detta fall vindsvåningen, är anordnad för användning för normalt bostadsändamål eller motsvarande (till exempel vardagsrum, sovrum, förrådsutrymme, kontor) och är avsett att värmas till mer än 10 grader C, medräknas A_temp för vindsvåningen. Givetvis räknas också energin för att värma vindsvåningen. Det bör finnas en normal trappa upp till vindsvåningen och en anordning som kan värma utrymmet för avsedd användning, dock till mer än 10 grader C. I annat fall medräknas inte vindsvåningens golvarea i A_temp.

Är vinden inte anordnad för användning som beskrivs ovan, utan ska inredas vid ett senare tillfälle, ska vindsvåningens golvarea inte med­räknas i Atemp. Samma gäller för oisolerad vindsvåning eftersom vindsvåningen då hamnar utanför klimatskärmens insida. En oisolerad vindsvåning är rimligen inte heller avsedd att vara temperaturreglerad.

Det ska uppmärksammas att om man håller en lägre temperatur i vinds­våningen än den normala rumstemperaturen som valts vid energibe­räkning, ska hänsyn tas till detta vid normalårskorrigering av uppmätt årlig energianvändning.

Beräkning av byggnadens energianvändning och primärenergital utgår från normalt brukande av byggnaden inklusive normal tappvarmvattenanvändning. I samband med verifiering via mätning ska vid, till exempel onormal tappvarmvattenanvändning, korrigering för avvikelse från normalt brukande av byggnaden göras. Det är då en fördel om tappvarmvattenanvändningen kan verifieras exempelvis genom mätning. Korrigering av brukarberoende energianvändning ska följa BEN.

När en byggnad har ett eget system för så kallad frikyla, från exempelvis sjövatten eller uteluft, är det den energi som åtgår för transport av kylmedium (pumpenergi och fläktenergi) som ska medräknas då byggnadens energianvändning och primärenergital bestäms.

Kallvatten som köps in för att kyla tilluft kan jämföras med fjärrkyla då det ska avgöras om den ska räknas in i byggnadens energianvändning.

Frikyla definieras i BBR avsnitt 9:12 som:  ”Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (så kallad frikyla), inräknas inte.” Energin till pumpar och/eller fläktar till frikyla inkluderas i byggnadens energianvändning.

Arean i kyl- och frysrum ska inte inräknas i arean A_temp. Energi som åtgår för att kyla/frysa exempelvis matvaror ska inte heller medräknas i byggnadens energianvändning då denna energianvändning hänförs till verksamhetsenergi.

I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) anges vilken innetemperatur som ska användas vid energiberäkningar. I bostäder används 21 grader C och i lokaler används den temperatur som är avsedd att vara vid brukandet.

Den lägsta innetemperatur som kan användas vid energiberäkningar för lokaler är den temperatur som behövs för att uppfylla kraven på termisk komfort enligt Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 6:42. Den innetemp­eratur som kraven på:

• riktad operativ temperatur i vistelsezonen
• den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon
• yttemperatur på golv och lufthastighet i rummets vistelsezon

leder fram till, får beräknas i varje enskilt fall. Innetemperaturen som erhålls beror på ett flertal faktorer hos byggnaden såsom värmeisolerings­förmåga hos olika byggnadsdelar, fönsterstorlekar, uppvärmningssystem, ventilationssystem med mera.

All energi som ingår i byggnadens energianvändning inklusive fastighetsenergi ska räknas med i byggnadens primärenergital. Om man använder olika energibärare – som fjärrvärme och el – får man vikta respektive energimängd med respektive viktningsfaktor. Fjärrvärme multipliceras med viktningsfaktorn för fjärrvärme som är 0,7. Elen multipliceras med viktningsfaktorn för el som är 1,8. Sedan adderas posterna innan de divideras med byggnadens uppvärmda area A_temp. Hela formeln för hur man beräknar byggnadens primärenergital finns i 9:12 BBR.

Energi som går till spis och andra hushållsapparater i en byggnad räknas inte med i byggnadens energianvändning. Därför påverkas inte byggnadens primärenergital av gas till gasspisen.

Ja, om elen från solcellerna sänker byggnadens energianvändning så får du ett lägre primärenergital om du installerar solceller. Det finns några saker som är viktiga att tänka på. Det är bara el som används till byggnadens energianvändning direkt som får räknas av, alltså inte el som exporteras till nätet. Det är också viktigt att tänka på att all el inte ingår i byggnadens energianvändning, exempelvis el som används till hushållsapparater ingår inte när man beräknar byggnadens energiprestanda.

All solenergi som produceras på plats och som innebär ett minskat behov av levererad energi till byggnaden får tillgodoräknas. Detta så länge det kan användas till byggnadens energianvändning, och inte t.ex. hushållsel, uppvärmning av pool eller elbilsladdning. Solenergi som levereras från byggnaden kan heller inte tillgodoräknas. Energi som lagras i bygganden för att användas senare för att minska behovet av levererad energi kan däremot tillgodoräknas.

Boverket föreskriver inte om hur beräknandet av tillgodoräknande i praktiken ska gå till. Det är kommunen som avgör vad som är ett tillräckligt bra tillvägagångssätt vid bygglov, och den certifierade energiexperten vid upprättande av energideklaration.

Om byggnaderna ligger inom samma tomt så menar Boverket att det inte finns några hinder i regelverket att den producerade solelen kan fördelas som önskat mellan byggnaderna när byggnadernas energiprestanda ska fastställas. Tomt är dock inte nödvändigtvis samma sak som fastighet. Här får kommunen avgöra vad som gäller i det enskilda fallet vid bygglov, och den certifierade energiexperten vid upprättande av energideklaration.

Golvvärme är en del av byggnadens uppvärmningssystem och inräknas alltid i uppvärmningsenergin. Om golvvärme eller annan anordning för uppvärmning installeras, ska eventuell eleffekt och energianvändning från sådan uppvärmningsanordning medräknas i byggnadens energianvändning, primärenergital och installerad effekt.

Om handdukstorken är den enda uppvärmningsanordningen i rummet räknas energin in i byggnadens energianvändning. Om det förutom handdukstorken i badrummet finns en annan uppvärmningsanordning, till exempel, via radiator eller golvvärme, så räknas inte energin till handdukstorken in i byggnadens energianvändning.

Golvvärme är en del av byggnadens uppvärmningssystem.

Golvvärme för komfort i badrum och liknande utrymmen räknas alltid in i byggnadens energianvändning.

Om radiatorerna är dimensionerade för uppvärmningsbehovet kan man se det som att komfortgolvvärmen bidrar till en del av uppvärmningen och reducerar därmed energibehovet till radiatorerna. Tillsammans ger de uppvärmningsenergin i rummet.

Om byggnaden har solfångare och värmeenergin lagras i en ackumulator och inget exporteras till exempel till ett fjärrvärmenät så reduceras levererad energi motsvarande den som produceras av solfångarna. Det blir mer komplext om en del av energin exporteras.
Solel som lagras i batterier i byggnaden kan möjliggöra att produktion och användning inte sker samtidigt, vilket ökar andelen el som kan tillgodoräknas.

Boverket har inte angivit hur producerad solel ska fördelas mellan uppvärmning, tappvarmvatten, hushållsenergi etc. utan detta är ett fritt val i varje enskilt fall.

El som exporteras ut på elnätet och sedan ”återkommer” till byggnaden kan inte tillgodoräknas i energianvändningen, såsom det ibland beskrivs i avtal med elleverantören. Reglerna för energiprestanda tar inte hänsyn till de affärsmässiga avtalen utan enbart till det tekniska aspekterna.

Byggnadens energianvändning baseras på den levererade energin till byggnaden. Om solfångaren levererar värme till byggnaden och bidrar till uppvärmning och tappvarmvatten så reduceras den levererade fjärrvärmeenergin till byggnaden och energiprestanda blir bättre. Vem som äger solfångarna har ingen betydelse.
Om solfångarna också exporterar värme till fjärrvärmenätet räknas denna energi inte i byggnadens energianvändning.