Återbruk av byggnader

Granskad: 15 december 2023

Återbruk av hela byggnader till nya användningsområden eller uppgradering till nya tekniska krav är föredömligt enligt den så kallade ”avfallshierarkin”. Denna sida syftar till att fördjupa beskrivningen av avfallshierarkins två översta steg för byggnader samt att beskriva underhåll, renovering och förvaltning som viktiga verktyg för omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn.

Prioriteringar vid återbruk av byggnader

Avfallshierarkin beskriver en ordning i vilken den som står i grepp att göra en förändring i den byggda miljön bör värdera och prioritera sina åtgärder. Avfallshierarkin som princip omfattar även andra sektorer än bygg men i detta sammanhang beskriver vi det som är relevant för återbruk av hela byggnader. Hierarkin är en del i ett EU-direktiv som är genomfört i svensk lagstiftning och kopplat till miljöbalken.

Avfallshierarkin har fem nivåer, nivåerna beskriver i prioriterad ordning olika förhållningssätt till cirkularitet. De två första nivåerna ska således beaktas först och har stor relevans för om en aktör som står i begrepp att omforma byggd miljö är framgångsrik ur ett cirkulärt perspektiv:

  1. Förebygga – Överväga om den tänkta förändringen verkligen är nödvändig eller om behoven kan uppfyllas på andra sätt. En god arkitektonisk kvalitet kan uppnås om alla befintliga delar inventeras och värderas och en konstruktion som medger olika framtida användningsområden väljs. Utifrån inventeringen är det lämpligt att göra en underhållsplan för framtida förvaltning. Målet är att använda så mycket som möjligt av det befintliga materialet på den plats där det redan sitter.
  2. Återbruka – Nyttja en befintlig byggnad eller plats för nya behov och vid förändringar tillvarata överblivet material och byggnadsdelar som kan återbrukas för nya ändamål på ny plats.
  3. Materialåtervinning
  4. Energiåtervinning
  5. Deponi

En fördjupad beskrivning av alla steg i avfallshierarkin kan du läsa på sidan om cirkulär ekonomi i byggsektorn under rubriken ”relaterad information”. Du kan också läsa vidare om goda exempel inom cirkularitet och gestaltning i Relaterad information.

Några äldre putsade byggnader vid stranden speglar sig i en vattenyta med blank is Äldre byggnader som underhålls väl kan tjäna många olika användningsområden genom åren. Foto: Rasmus Renglin

Underhåll, renovering och förvaltning

Enligt I 8 kap. 14 § plan- och bygglagen (2010:900) anges att ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.” Detta är fastighetsägarens ansvar.

En central del i att kunna återbruka hela byggnader är att de har underhållits väl. Kunskap om hur man på ett långsiktigt och hållbart sätt underhåller enkla material (till exempel puts, tegel, trä och plåt), som en stor del av den befintliga byggnadsfloran består av, är därför av största vikt.

Tyvärr har denna kunskap blivit mer sällsynt och de kalkyler som görs av fastighetsägare leder ofta till byte till så kallade ”underhållsfria” material. Dessa material brukar i längden inte gå att underhålla vilket paradoxalt nog leder till att de behöver bytas ut inom en ganska kort tidsrymd. Det kan till exempel handla om sammansatta byggprodukter som innehåller mjukfogar med begränsad livslängd, vilka är mycket svåra att reparera. Ju bättre underhållsarbete som görs på en byggnad desto lättare är den att återbruka för ett nytt användningsområde och desto mindre avfall behöver genereras. Dessutom kan det ur ett livscykelperspektiv ses som att äldre byggnader som tjänat länge har betalat av sin klimatskuld.

När en genomgripande renovering ändå behövs är det viktigt att anlita byggentreprenörer med kunskap om de material de ställs inför. Som byggherre är det viktigt att skapa sig en bild av kompetensen hos tilltänkta entreprenörer. Detta kan till exempel göras genom utvärdering enligt särskilda kriterier i en upphandling baserad på byggnadens bästa.

Oavsett om en renovering utförs med de bästa hantverkarna eller ej, så behövs löpande underhåll och en underhållsplan med förståelse för ingående material. Störst potential att uppnå detta är med en långsiktigt intresserad ägare eller förvaltare som har intern kompetens inom fastighetsförvaltning och underhåll.

Boverket (2023). Återbruk av byggnader. https://www.boverket.se/sv/byggande/cirkular-ekonomi/cirkulara-byggnader/aterbruk/byggnader/ Hämtad 2024-09-27