Återbruk av stomkomplettering och andra byggnadsdelar

Här får du fördjupade beskrivningar över hur olika stomkompletterande, installationstekniska och andra byggnadsdelar återbrukas i dag. Exempel på stomkomplettering är icke-bärande väggar, fönster, dörrar och undertak. Du får också information om vad som kan vara bra att tänka på med återbruk och varför olika byggnadsdelar kan vara bra att återbruka för en god resurshushållning. 

Återbruk av stomkompletterande byggprodukter och byggnadsdelar

De krav som ställs på bärförmåga i Boverkets konstruktionsregler berör i första hand byggnadsverkets bärande konstruktioner. Uppfyllande av det generella kravet på bärförmåga är därför mindre omfattande för stomkomplettering. Många av de byggnadsdelar som lämpar sig väl för återbruk i dag återfinns därför i kategorin stomkomplettering. Stomkomplettering utgörs av rumsbildande byggdelar, rumskompletteringar, byggnadskompletteringar och ytskikt.

Många stomkompletterande byggnadsdelar lämpar sig ofta väl för återbruk. Foto: Viktor Holm

För att stomkompletterande byggnadsdelar ska kunna återbrukas behöver de alltid uppfylla gällande regler. Du kan läsa mer om särskilda regler för stomkomplettering och regler vid ändring av byggnad på PBL kunskapsbanken.

Regler för stomkomplettering

Krav vid ändring av byggnader

Nedan följer närmare beskrivning av olika stomkompletterande byggnadsdelar och byggprodukter.

Fönster, dörrar och glaspartier

Fönster och dörrar lämpar sig ofta väl för återbruk. Det gäller i synnerhet interiöra delar eftersom exteriöra ofta kan vara föremål för högre krav avseende exempelvis brand, buller och energihushållning.

Hur och var delarna kan återbrukas kan dock variera kraftigt från fall till fall. Det är därför viktigt att redan tidigt i återbruksprocessen fundera över hur de skulle kunna användas eller var de skulle kunna avsättas. Det är upp till byggherren att bedöma om en byggnadsdel är lämplig för den byggnad man planerar att återbruka den i.

Glas är mycket angeläget att återbruka i högre utsträckning än i dag, eftersom sand av rätt kvalitet för exempelvis planglas bedöms bli ett kritiskt material i framtiden. Återbruk av glas är därför fördelaktigt avseende resurshushållning. Glastillverkning kräver även stora mängder energi. Det är därför fördelaktigt att försöka återbruka glaset i ett fönster i stället för att först demontera det och bara återanvända glaset.

Fasadmaterial och yttertak

Både fasad- och taktegel lämpar sig generellt väl för återbruk eftersom det har en lång teknisk livslängd om det förvaltas väl. Möjligheten att återbruka tegelstenar beror till stor del på om murbruket kan avlägsnas utan att stenen skadas.

För att möjliggöra ytterligare återbruk i framtiden spelar därför val av murbruk stor roll. Om bruket är starkare än stenarna blir de ofta svåra att separera. Om stenarna inte kan separeras kan tegelbyggnaden i många fall ändå återbrukas, genom att exempelvis hela partier skärs ut.

Yttertak och ytterväggar är byggnadsdelar som också är lämpliga att återbruka, eftersom volymerna av dessa ofta är stora. Demontering av exempelvis fasadplattor i betong behöver göras försiktigt för att undvika att materialet skadas.

Möjligheten att återbruka tegelstenar beror till stor del på om murbruket kan avlägsnas utan att stenen skadas. Foto: Viktor Holm

Tekniska installationer

Möjligheten och lämpligheten i att återbruka tekniska installationer som ljusarmaturer eller rör- och kanalsystem varierar i stor utsträckning. Återbruk av tekniska installationer är över lag mindre beprövat än stomkompletteringar i dag. Återbruk av vitvaror förekommer dock i viss utsträckning, även om de inte är att betrakta som byggprodukter.

Kök och vitvaror

För kök och vitvaror återbrukas i dag framför allt lös inredning och komponenter, exempelvis pentryn, luckor och bänkskivor. Efterfrågan på vitvaror ökar och sådana går ofta att återbruka. Många produkter och material i kök, samt vitvaror, är ofta demonterbara och standardiserade, vilket underlättar för att kunna passa in produkterna på flera olika ställen.

Ljusarmaturer

Ljusarmaturer kan ofta återbrukas, även om ljuskällan exempelvis konverteras från lysrör till LED. Ett annat exempel är en ombyggnad som innebär borttagning av befintliga LED-plattor där dessa i vissa fall kan ersätta gamla lysrör i en annan fastighet.

Rör- och kanalsystem

Ventilationskanaler och -don kan återbrukas om de inte är för gamla. Återbruk av rör- och kanalsystem är dock mer komplicerat än många ”enklare” byggnadsdelar. Ett problem som kan uppstå för äldre ventilationsdon är att man numera i många fastigheter ställer om från fast till variabelt flöde. Genom en sådan övergång minskar förbrukningen av luft och därmed kyla, vatten och el.

Vidare kan ventilationskanaler ibland vara svåra att plocka ned, de behöver ha rätt tryckklass för tilltänkt användning och de behöver rensas. Komplexiteten kan göra att det kan upplevas som försvårande. Det finns dock stor potential för återbruk av fler delar av ventilationssystem, i synnerhet de som inte är direkt synbara.

Det finns stor potential i att försöka återbruka fler delar av ventilationssystem. Foto: Jens Lindström/Scandinav

Ventilationssystem kan dock vara kontaminerade av asbestisolering, sexvärt krom eller eventuellt PFAS. Det är därför viktigt att kontrollera förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen innan förberedelse för återbruk.

Det nya dricksvattendirektivet kommer att ställa utökade krav på material i direkt kontakt med dricksvatten. Det innebär att exempelvis rör med blyhaltig mässing ofta inte kan återbrukas för sitt ursprungliga ändamål.

Återbruk av andra byggnadsdelar och material

Andra byggnadsdelar och material som exempelvis överbyggnader, undertaksplattor och textilgolv lämpar sig ofta väl för återbruk.

Överbyggnader och anläggningskompletteringar

Mark- och kantsten, plattor och grus lämpar sig ofta väl för återbruk. De är robusta och kan förvaras utomhus, samt är lätta att hantera, flytta och förvara. De går även att använda i många olika typer av fastigheter.

Undertaksplattor, textilgolv och inredning

Interiöra material och byggnadsdelar som undertaksplattor, textilgolv och annan inredning lämpar sig ofta väl för återbruk. Generellt berörs de inte av garantier och är enkla att montera. De är även ofta enkla att byta ifall de inte skulle hålla.

Vid förberedelse för återbruk av undertaksplattor är det viktigt att de behandlas varsamt så att de inte blir nedsmutsade. Det är även viktigt att ha kunskap om materialets beskaffenhet då detta påverkar på vilka sätt plattorna kan återbrukas på, exempelvis om de är gjorda i gips eller glasfiber.

Vidare är möbler, inredning och lösa inventarier produktkategorier med hög omsättning i dag, vilka generellt kan användas längre än de ofta gör.

Goda exempel på återbruk

Du kan ta del av goda exempel på återbruk i Boverkets exempelsamling. 

Cirkulärt byggande - exempelsamling