Återvinning av byggmaterial

I de fall en byggprodukt eller byggnadsdelar inte kan eller bör återbrukas är det viktigt att försöka återvinna så mycket material som möjligt. Denna sida behandlar särskilt materialåtervinning, det vill säga att material återvinns i en återvinningsprocess och upparbetas på nytt. Sidan ger en översiktlig, dock inte heltäckande, bild av nuläget inom återvinning av byggmaterial.

Utsorteringsgrad och återvinningsgrad

2020 var återvinningsgraden av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ungefär 53 procent. Vissa material med uppskattningsvis högre återvinningsgrad som krossad betong ingår dock inte i denna statistik. Det är i nuläget svårt att få en mer detaljerad bild över vilka material som faktiskt materialåtervinns. Du kan läsa mer om tillgänglig återvinningsstatistik i Boverkets miljöindikatorer.

Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall

Angående materialåtervinning är det viktigt att hålla isär utsortering och faktisk materialåtervinning. Att ett material sorteras ut för återvinning är inte i sig någon garanti för att materialet återvinns. Utsortering är bara en förutsättning för att mängden material som materialåtervinns ska kunna öka. Det är därför viktigt att bygg- och fastighetssektorn som helhet hjälps åt att skapa fungerande rutiner för utsortering och omhändertagande. Det är också viktigt att försöka följa upp den faktiska materialåtervinningsgraden.

Utveckling sker, men utmaningar kvarstår

För att bygg- och fastighetssektorn ska få till en bättre cirkulär hantering av material är samarbetet mellan aktörer centralt. Det gäller såväl beställare, fastighetsägare, byggföretag, projektörer, hantverkare och rivningsfirmor som återvinningsföretag. Att göra processen från befintligt material till ny (återvunnen) råvara så enkel som möjligt och undvika fördyrning är två viktiga aspekter. Det är också viktigt att vid nybyggnad utforma och konstruera så att det i framtiden blir möjligt att ta isär och sortera ut material.

En gemensam utmaning för de flesta byggmaterial är att återvinningsgraden är starkt beroende av materialens sammanfogning och renhet. Det är vanligt att material som lämpar sig väl för materialåtervinning kontamineras under hantering eller blandas med andra material. Det gäller även inom enskilda materialkategorier, exempelvis glas- och mineralull eller plaster. God kunskap om de material man hanterar och en noggrann sorteringsprocess är därför två grundläggande förutsättningar för att materialåtervinningen ska öka.

I tabellen nedan ges en översikt över materialåtervinning av vanligt förekommande byggnadsdelar och material. (Scrolla i sidled för att se hela tabellen.)

Nedan följer närmare beskrivningar av olika byggmaterial.

Sammansatta material är ofta svåra att materialåtervinna

Sammansatta byggprodukter som dörrpartier, fönster och fasadelement (exempelvis sandwichelement) sorteras sällan ut. Det gäller även hopsmälta och sammanfogade material som inte har designats för att tas isär, vilka därmed kan vara svåra att separera. Det är därför viktigt att noga återbruksinventera befintliga sammansatta material för att se om de i stället kan återbrukas. Det är också viktigt att redan nu utforma produkter och sammanfoga material så att de kan delas upp och särsorteras för materialåtervinning i framtiden.

Vanligt förekommande byggmaterial

Under rubrikerna nedan kan du läsa mer fördjupat om enskilda materialslag.

Plast

Mycket plast sorteras ut, men långt från all plast materialåtervinns. Foto: Scandinav

Plast tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Trots detta är det långt ifrån all plast som sorteras ut för att materialåtervinnas och mycket material går därmed till förbränningsanläggningar. För att möjliggöra en högre grad av plaståtervinning är det viktigt att göra skillnad på plast som lämpar sig för materialåtervinning och plast som inte gör det.

Du kan läsa mer om materialåtervinning av plast på Naturvårdsverket. 

Materialåtervinning av plast (på Naturvårdsverkets webbplats)

Lästips om plaståtervinning

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen presenterade våren 2024 två regeringsuppdrag om plastanvändning och plaståtervinning. Uppdragen har resulterat i fördjupade kartläggningar av plast i bland annat byggsektorn. Man har även tagit fram vägledning om förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Rätt plast på rätt plats (på Naturvårdsverkets webbplats)

Farliga kemikalier hindrar återvinning av plast (på Kemikalieinspektionens webbplats)

Gips

Gips kan ofta materialåtervinnas även om det blir lite fuktigt. Foto: Franz Feldmanis

Gips tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. I huvudsak sorteras gips faktiskt ut för materialåtervinning i dag. Däremot materialåtervinns det dock mer sällan i praktiken och hamnar ofta på deponi. En omständighet som kan försvåra återvinning av gips är att materialet är fuktkänsligt.

Glas

Glas är av flera skäl viktigt att hushålla med. Foto: Oscar Wettersten / Johnér

Glas tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Glas materialåtervinns idag i begränsad utsträckning och hamnar oftast på deponi. För att glas ska kunna materialåtervinnas krävs en hög grad av renhet, vilket kan vara svårt att åstadkomma om glaset krossas i container och förorenas. Det gäller både föroreningar från container och att olika typer av glas blandas. Det är därför lämpligt att exempelvis fönster sorteras hela på pall.

I synnerhet planglas har särskilt höga renhetskrav. Planglas kan däremot inte materialåtervinnas till nytt planglas i Sverige i dag, även om det kan komma att ändras. Däremot kan det i vissa fall återvinnas till glasull.

Trä

Trä används som bränsle och kan återvinnas. Foto: Scandinav

Trä tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Utsorteringsgraden för trä är förhållandevis hög. Faktisk materialåtervinning sker dock i låg utsträckning i dag och materialet går generellt till fjärrvärme- eller förbränningsanläggningar för energiåtervinning.

Mineral

Mineral är beständiga över tid och kan därför genomgå många livscykler, antingen via återbruk eller återvinning. Foto: Viktor Holm

Mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik och sten tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. I huvudsak sorteras mineral ut för materialåtervinning i dag. Graden av materialåtervinning är dock fortfarande låg. Vanligtvis används mineral till fyllnadsmassor i stället för att materialåtervinnas i rena materialflöden. Det skulle i stället kunna materialåtervinnas till exempelvis ”nytt” tegel eller betong. I synnerhet betong krossas däremot ofta i dag till konstruktionsmaterial, vilket är en form av materialåtervinning.

Metaller

Metaller kan materialåtervinnas flera gånger, men återbruk är också bra att överväga. Foto: Scandinav

Metaller tillhör en av de lagstadgade fraktioner som ska sorteras ut separat. Metaller som stål och aluminium både sorteras och materialåtervinns i hög utsträckning i dag. Det finns dock ändå skäl till att försöka minska förekomsten av materialåtervinning av bland annat stål och aluminium, till förmån för återbruk, för att bibehålla kvaliteten i materialet så att det inte degraderar i onödan. Detta resulterar då även i att energiförbrukning från nedsmältning och omarbetning kan undvikas.

Isolering

Återvinningsgraden av isolering beror på materialens renhet. Foto: Scandinav

Isolering och mineralull sorteras ofta ut för materialåtervinning i dag. Det materialåtervinns däremot fortfarande i begränsad omfattning. För att glas- och stenull ska kunna materialåtervinnas är det viktigt att de sorteras och förvaras separat. Det finns möjligheter att materialåtervinna glas- och stenull, men i likhet med glasprodukter förutsätter det en hög renhetsgrad. Särskilt mineralull är viktigt att försöka hushålla med, eftersom det används i stora mängder.

En del äldre isolering kan ha blåsts med freon och kan innehålla CFC-gaser. Förbränning av sådan isolering kan potentiellt ge upphov till stora växthusgasutsläpp.

Wellpapp

Wellpapp går nästan alltid att materialåtervinna, men sorteras inte alltid ut. Madeleine Wejlerud/Scandinav

Wellpapp sorteras långt från alltid ut, men är lämpligt att försöka återvinna i större utsträckning än i dag. Återvinningsindustrier för wellpapp finns och materialet har hög omsättningsgrad. Med hög omsättningsgrad menas att flödena av materialet är stora. Den wellpapp som faktiskt sorteras ut går oftast till materialåtervinning. Det finns därför mycket att vinna om sorteringsgraden av wellpapp skulle öka.

Vissa ämnen bör fasas ut

En viktig förutsättning för omställningen till en cirkulär ekonomi är giftfria kretslopp. Det gäller då att nya material som byggs in är säkra att använda både i dag och i framtiden avseende innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vissa äldre material innehåller dock redan miljö- och hälsoskadliga ämnen, vilka behöver identifieras och fasas ut. En sådan utveckling bidrar också till det nationella miljömålet om "Giftfri miljö". Du kan läsa mer om farliga ämnen i byggprodukter på vår webbplats.

Farliga ämnen i byggprodukter och byggnader 

Särskilt farliga ämnen enligt Reach-förordningen är extra viktiga att ha koll på. Exempel på särskilt farliga ämnen är CMR-ämnen. CMR-ämnen är ämnen som är cancerframkallande, reproduktionsstörande eller mutagena. Andra ämnen att vara uppmärksam på är ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska.

Läs mer om Reach samt miljö- och hälsofarliga ämnen på Kemikalieinspektionens webbplats.

Kort om Reach-förordningen (på Kemikalieinspektionens webbplats)