Gjuteri blir toppmodernt kontor

Kontorsrum med sittgrupp. Foto: Energimyndigheten

I Eskilstuna har ett gammalt gjuteri förvandlats till toppmoderna lokaler och är nu en del av Energimyndighetens kontor. När om- och tillbyggnaden påbörjades 2016 valde man att behålla stommen från det gamla gjuteriet med väggar i tegel från början av 1900-talet. De tillbyggda delarna har en liknande industristil med högt i tak och stora fönster. Det är ett bra exempel på hur stora delar av en äldre byggnad kan återbrukas för att främja en cirkulär ekonomi.

Återbrukad känsla och industrihistoria i modernt kontor

Det var inte självklart att det gamla gjuteriet i Eskilstuna skulle bevaras och byggas om, och till, när Energimyndigheten skulle få nya lokaler. Gjuteriet hade stått tomt under många år och det naturligaste hade kanske varit att riva och bygga nytt. Men Energimyndigheten och fastighetsbolaget Ladingen såg att här fanns en möjlighet att låta det gamla möta det moderna och åter få bruk av det gamla gjuteriet. 

– Det var en fantastisk gammal byggnad, både vi och hyresgästen Energimyndigheten funderade mycket på vad som kunde bevaras och vi blev överens om att här kan vi tillsammans skapa en unik kontorsmiljö med små och stora sammanträdeslokaler där industrikänslan sitter i väggarna, säger Anders Olofsson, byggansvarig vid fastighetsbolaget Ladingen.

Samlingslokal på Energimyndigheten. Foto: Energimyndigheten

Tegel, balkar och puts 

I den drygt 5 000 kvadratmeter stora byggnadsytan är stommen från det gamla gjuteriet kvar med väggar av tegel, balkar och sandblästrad puts med inslag av detaljer från en svunnen tid. Det är högt i tak med stora fönster och golv i typisk industristil. En stil som återkommer även i de nybyggda delarna.  

– Vi har tillsammans med hyresgästen kommit överens om att bevara så mycket som möjligt. Jag vill verkligen ge en eloge till Energimyndigheten som vågade att satsa på det här. Det kräver ett visst mod och ett öppet sinne för att tänka nytt, se vad som går att göra, bevara det gamla och se den potential som ofta finns med gamla byggnader, menar Anders Olofsson. 

Ekonomiska och kulturella värden 

Energimyndigheten ville tillsammans med fastighetsbolaget Ladingen skapa en känsla av historiens vingslag som sällan går att återskapa om man bygger nytt. Men också ta vara på material och hitta kontrasten när gammalt möter nytt. Det finns en känsla och en historia här som inte går att skapa utan att bevara det gamla.  

– Jag tycker rent allmänt att många byggprojekt väljer en enkel lösning, det rivs och man bygger nytt. Det här har blivit en unik byggnad och vi söker ofta projekt av det här slaget av flera skäl. Det finns mycket som går att ta tillvara. Det finns stora kulturella men också ekonomiska värden i att ta vara på det som fortfarande går att använda. Dessutom blir det tufft och snyggt, och personalen trivs, säger Anders Olofsson vid Ladingen.  

Kontor och mötesytor. Foto: Energimyndigheten

Aktivitetsbaserad arbetsmiljö

Energimyndighetens kontor för 350 medarbetare har väckt stor uppmärksamhet sedan det invigdes 2017 då Eva-Stina Hagen vid Energimyndigheten var ansvarig för inredningen av hela byggnaden.

– I samband med att vi skulle flytta till nya lokaler skulle också en aktivitetsbaserad arbetsmiljö introduceras, där vi inte längre hade kvar egna kontorsrum, utan fick större gemensamma rum med många arbetsplatser och fler mindre sammanträdesrum, berättar Eva-Stina Hagen.

– Det var en del i Energimyndighetens ambition att skapa morgondagens arbetsplats med stor flexibilitet, där digitalt arbete samsas med en aktivitetsbaserad arbetsmiljö där medarbetarna själva väljer sin egen arbetsplats. Samtidigt som det finns moderna verktyg och digitala lösningar som bidrar till att det är enkelt att arbeta på distans. Och personalen kunde också vara med och påverka inredningen av lokalerna. 

73 procent av alla möbler återbrukas

– Vi tyckte att det var viktigt att ta vara på allt från vårt gamla kontor som vi kunde återanvända. Många medarbetare var med i olika personalgrupper som kunde påverka hur inredningen av deras arbetsmiljö skulle se ut. Soffor och stolar fick nytt liv med tyg i passande färger, och även äldre bord återanvändes, säger Eva-Stina Hagen.