Risker vid vanliga energieffektiviseringsåtgärder

Innan du tilläggsisolerar vinden är det viktigt att kontrollera några saker för att undvika fel och skador. Till exempel:

• Undersök om det finns fuktskador i bjälklaget eller på underlagstaket. Om det finns mögel eller röta behöver du identifiera och åtgärda orsaken innan du startar arbetet med tilläggsisoleringen.
• Luftläckage kan orsaka kondens och fuktproblem. Du kan därför behöva lufttäta upp mot vinden.

Du kan behöva se över ventilationen för att undvika dålig luft inomhus.

För de flesta hus är det lönsamt att tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Det finns flera saker att tänka på för att undvika fel och skador vid tilläggsisolering av fasaden. Till exempel kan det finnas fuktskador i befintliga väggar. Orsaken till dessa behöver i så fall åtgärdas innan du startar arbetet.

Det finns många nya detaljer som behöver bli rätt när du gör en ny fasad. Exempelvis lufttäthet och beständighet mot regn.

Ur kulturmiljö- och arkitektonisk synpunkt är en utvändig tilläggsisolering ofta problematisk eftersom det påverkar husets utseende.

Det är lätt hänt att påverka ventilationen när man tilläggsisolerar, till exempel genom att bygga över en befintlig ventil eller sätta in tätare fönster. Ett tätare hus med mindre luftläckage innebär att husets ventilation kan behöva kompletteras för att få tillräcklig luftväxling.

Försämrad luftväxling kan ge problem med dålig luft inomhus.

Du behöver ofta bygglov när du ändrar utseendet på ditt hus.

Det är ofta en utmaning att få lönsamhet i denna åtgärd, utifrån energibesparing. Det blir lönsammast att tilläggsisolera om du passar på när du ändå ska göra ändringar på fasaden.

Att sätta en ny fasad innebär en stor miljöpåverkan från materialet som används. Därför är det viktigt att bland annat välja miljösmarta material.

Vid isolering av en uteluftsventilerad krypgrund blir krypgrunden kallare. En lägre temperatur ger större risk för kondens och fuktskador i grund och golvbjälklag.

Läcker det luft från krypgrunden in i huset kan det påverka inomhusmiljön negativt. Både om det finns fuktskador och om det finns markradon.

Ofta går det att spara pengar genom att tilläggsisolera en uteluftsventilerad krypgrund.

En lufttätare klimatskärm kan innebära behov att anpassa ventilationen, bland annat för att undvika fuktproblem.

När huset blir tätare kan du behöva se över ventilationen för att få tillräcklig luftväxling och undvika dålig luft inomhus.

Ofta kan du spara pengar på att täta klimatskärmen. Framför allt om det är läckor i fönster eftersom det brukar vara billigt att åtgärda. 

För att användningen av energi ska minska så mycket som möjligt, behöver värmesystemet justeras in efter åtgärden, så att det har rätt inställningar. 

Det är vanligt med fuktskador i väggarna under fönster som kan behöva åtgärdas.

En lufttätare klimatskärm kan innebära behov att anpassa ventilationen, bland annat för att undvika fuktproblem.

Om du väljer att behålla och förbättra befintliga fönster i stället för att byta till nya, till exempel genom tätning, kan du lättare bevara husets kulturvärden.

När huset blir tätare kan du behöva se över ventilationen för att få tillräcklig luftväxling och undvika dålig luft inomhus.

Ofta kan du spara pengar på att täta klimatskärmen. Framför allt om det är läckor i fönster eftersom det brukar vara billigt att åtgärda. 

Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ofta smart att förbättra befintliga fönster, till exempel genom tätning, i stället för att byta ut till nya fönster.

Det är vanligt med fuktskador i väggarna under fönster som kan behöva åtgärdas.

En lufttätare klimatskärm kan innebära behov att anpassa ventilationen, bland annat för att undvika fuktproblem.

Om du väljer att behålla och förbättra befintliga fönster, i stället för att byta till nya, kan du lättare bevara husets kulturvärden.

När huset blir tätare kan du behöva se över ventilationen för att få tillräcklig luftväxling och undvika dålig luft inomhus.

Det är ofta lönsamt att komplettera eller byta den inre fönsterrutan till energiglas. Tänk också på att det i samband med åtgärden kan vara bra att se över lufttätheten vid fönstren. 

Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ofta smart att energirenovera befintliga fönster i stället för att byta ut till nya fönster.

Tänk på att gammal fogmassa och kitt kan innehålla till exempel PCB eller asbest, som är saneringspliktigt. Förbered därför korrekt sanering och avfallshantering.

Det är vanligt med fuktskador i väggarna under fönster som kan behöva åtgärdas.

Nya tätare fönster kan innebära behov att anpassa ventilationen, bland annat för att undvika fuktproblem.  

Vid ett fönsterbyte behöver man fundera på hur de nya fönstren ska se ut. Alla ändringar som görs ska vara varsamma mot byggnaden och dess karaktärsdrag.

När huset blir tätare kan du behöva se över ventilationen för att få tillräcklig luftväxling och undvika dålig luft inomhus.

Fönsterbyte som innebär förändringar i utseende och material kan innebära att du behöver söka bygglov.

För att få en bra lönsamhet vid fönsterbyte är det fördelaktigt att samordna åtgärden med andra fasadåtgärder.

Ur miljö- och klimatsynpunkt är det ofta smart att energirenovera befintliga fönster i stället för att byta ut till nya fönster.

Tänk på att gammal fogmassa och kitt kan innehålla till exempel PCB eller asbest, som är saneringspliktigt. Förbered därför korrekt sanering och avfallshantering.

Kondensvatten från utedelen kan orsaka vatten- eller fuktskador i grund och på grundmur. På vintern kan det innebära problem med isbildning och halkrisk.

Om värmepumpen används för kylning kan det uppstå fuktrisker.

Ur kulturmiljö- och arkitektonisk synpunkt kan installation av luft-luftvärmepump vara problematiskt, eftersom det påverkar husets utseende både på ut- och insidan.  

Både inomhusdelen och utomhusdelen låter, vilket du behöver ta hänsyn till.

Om värmepumpen används för kylning kan det uppstå drag.

Luft-luftvärmepump kan kräva bygglov i vissa kommuner.

Att installera en luft-luftvärmepump är ofta lönsamt.

Kondensvatten från utomhusdelen kan orsaka vatten- eller fuktskador i grund och på grundmur. På vintern kan det innebära problem med isbildning och halkrisk.

Om du har en varmvattenberedare behöver du ta hand om spillvatten som uppstår när kallt vatten expanderar i beredaren vid uppvärmning.

Ur kulturmiljö- och arkitektonisk synpunkt kan installation av luft-vattenvärmepump vara problematiskt, eftersom det påverkar husets utseende.

Utomhusdelen låter, vilket du behöver ta hänsyn till.

Luft-vattenvärmepump kan kräva bygglov i vissa kommuner.

Att installera en luft-vattenvärmepump är ofta lönsamt. Särskilt om du redan har ett vattenburet värmesystem.

Vid installation av solel är det viktigt att kontrollera att takets konstruktion och hållfasthet är tillräckliga för den ökade vikt som anläggningen kommer att innebära.

Kontrollera även att infästningar och genomföringar i taket blir vattentäta.

Solpaneler påverkar husets utseende. Ur kulturmiljö- och arkitektonisk synpunkt kan därför solpaneler på taket vara problematiskt.

Solpaneler på yttertak skuggar takytan och ökar därmed risken för fuktskador, exempelvis mikrobiell tillväxt i vindsutrymmet. Detta kan innebära en försämrad inomhusmiljö på sikt.

Kontrollera med ditt elnätsbolag om det finns begränsningar för hur du får ansluta solceller till nätet.

Installation av solcellspaneler kräver i vissa fall bygglov på byggnader inom detaljplanerat område.

Även om en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan.

Hur lönsamt det är att installera solceller beror på flera faktorer, till exempel kostnaden för anläggningen, det framtida elpriset och möjlighet till energilagring. Det beror också på hur mycket av elen du använder själv i huset, eftersom det kostar mer att köpa el än du får när du säljer el.

När man sänker temperaturen ökar luftfuktigheten. Luftfuktigheten bör inte vara över cirka 70 procent längre tider för att förhindra mikrobiell tillväxt.

Om man sänker temperaturen mycket, kanske helt kallställer enstaka rum eller hela byggnader, får man lägre temperaturer i och på utsidan av bland annat ytterväggar och bjälklag. Detta leder till ytor som torkar långsammare efter nederbörd och kondens från luftläckage, vilket ökar risken för olika typer av mikrobiell tillväxt, som till exempel mögel i och på byggnaden. Om temperaturen sänks i enstaka rum kan fuktig luft läcka in från resten av huset och skapa liknande problem.

Att sänka temperaturen mycket kan också innebära större risk för frostsprängningar i fasaden. Risken ökar ju oftare och längre tid huset är kallt.

Att hålla inomhustemperaturen över 15 °C är en allmänt accepterad tumregel för att undvika fuktproblem.

Du kan lära dig mer om hur fukt inverkar på en byggnad och vilka åtgärder som kan ha god effekt för att minska risken för fuktskador i Boverkets webbutbildning Fukt – så funkar det.

Fukt - så funkar det (webbutbildning)

Den termiska komforten försämras om inomhustemperaturen sänks mycket. En för låg temperatur inomhus långvarigt innebär även risker för hälsan.  

Du kan läsa mer om hälsa och temperatur på sidan Din hälsa kan påverkas av det termiska klimatet.

Din hälsa kan påverkas av det termiska klimatet

Om du planerar att helt eller delvis kallställa din byggnad för att spara energi under uppvärmningssäsongen finns flera saker du bör tänka på.

För att undvika för stort fuktupptag i bygganden är det viktigt att tänka på att det måste finnas en viss underhållsvärme inomhus. Runt 15 °C räcker oftast för att rädda huset från fuktskador även när luftfuktigheten är som störst ute.

Några ytterligare tumregler som kan vara bra att förhålla sig till är:

• Har du installationer med vatten är det viktigt att de inte fryser sönder. Ju kallare det är ute desto varmare behöver du ha inne om det finns rör som ligger en bit ut i isoleringen. Ett alternativ är att tömma systemet på vatten. Då undviker man också risken att systemet fryser vid ett tillfälligt strömavbrott.
• Varje grad du sänker temperaturen med så ökar den relativa luftfuktigheten (RF) med ungefär 5 procent. Luftfuktigheten bör inte vara över 70 procent RF under längre perioder.
• Avfuktare är ett sätt att sänka luftfuktigheten som gör att man kan ha kallare utan att få för fuktigt inomhus. 

Generellt bör man inte sänka temperaturen i varmvattenberedaren, eftersom värmen skyddar mot legionellatillväxt. Legionella är en svår lunginflammation och legionellabakterier kan finnas i byggnaders tappvatteninstallationer. Det är därför viktigt att installationerna utformas och hanteras för att förhindra tillväxt av legionellabakterier och andra bakterier.

Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.

Temperaturen bör därmed vara lägst 60 °C i varmvattenberedare och ska vara lägst 50 °C vid alla tappställen.

Energiguiden

Legionella

Skötsel av vattensystem (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Legionella i miljön – en kunskapssammanställning om hantering av smittrisker (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Om varmvattenberedaren stängs av finns det en risk för att legionellabakterier växer till på grund av för låg temperatur, särskilt om vattnet blir stillastående. Om man har stängt av varmvattenberedaren en tid kan man eventuellt höja temperaturen innan man använder varmvattnet. Det är dock inte en helt säker metod. För att vara säker rekommenderas att beredaren töms när den inte ska användas. När man sedan startar upp beredaren igen bör den ställas in på en extra hög temperatur i åtminstone ett dygn. Att stänga av beredaren en kortare tid ökar risken för legionellatillväxt. Det är heller inte säkert man sparar någon energi eftersom uppvärmningsfasen drar mycket energi.

Kravet i Boverkets byggregler (BBR) är att installationer för tappvarmvatten ska ha en vattentemperatur på lägst 50 °C efter tappstället. I de allmänna råden anges att i installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen på tappvarmvattnet vara minst 60 °C för att skydda mot legionellatillväxt.

Legionella

Ventilation behövs för att föra in en tillräcklig mängd uteluft, och föra bort föroreningar och hälsofarliga ämnen. Om och i så fall hur mycket du kan dra ned på din ventilation beror på hur mycket ventilation du har från början och vilka föroreningskällor du har.

För att förebygga olägenheter till följd av radon, mikroorganismer, fukt med mera i inomhusluften rekommenderas ett uteluftsflöde på minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea (och 4 liter per sekund och person) i bostäder. Ventilationsflödet kan styras beroende på aktivitet och fuktmängd, men får inte bli lägre än 0,10 liter per sekund per kvadratmeter golvarea då ingen vistas i bostaden.

Ventilation

Ventilation (på PBL kunskapsbanken)

Vägledning om ventilation (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Energieffektiv ventilation (på Energimyndighetens webbplats)

Avfuktaren är sannolikt där för att den behövs. Att stänga av avfuktare i krypgrunden ökar risken för mögelskador på grund av ökad fuktighet i luften under huset. Du kan i stället leta efter en mer eleffektiv avfuktare och kontrollera att den inte är inställd på en onödigt låg fuktighetsnivå. För att förhindra mikrobiell tillväxt och mögel bör fuktigheten inte överstiga cirka 70 procent under någon längre tid. 

Det finns även sätt att tilläggsisolera en krypgrund som kan minska behovet av avfuktning.

Fördjupning om fukt i krypgrunden:

Fuktrisker med krypgrund

Fuktdimensionering - Utveckling av krypgrunden (rapport på SBUF:s webbplats)