Risker med brister i drift och underhåll
Bristfällig ventilation kan orsaka flera problem med inomhusklimatet. Här får du veta mer om risker med felaktig drift och eftersatt underhåll.
Brister i drift och underhåll
En orsak till problem med inomhusklimatet kan vara att driftpersonal inte är insatta i hur ventilationssystemet fungerar. En bidragande orsak till detta kan vara att driftdokumentationen är otydlig.
Det är fastighetsägarens ansvar att byggnaden underhålls så att den kan fungera som avsett. Utöver detta utförs även OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Denna sker vid nyinstallation, vid första besiktning och även löpande, som en återkommande besiktning, med några års mellanrum.
Med ett kvalitetssäkrat drift- och underhållsarbete kan man i god tid upptäcka och åtgärda många av de brister som noteras vid OVK, brister som ofta ger sämre inomhusmiljö. Det bör därför finnas en plan för drift och underhåll samt tydliga checklistor för kontroller för att det löpande arbetet ska fungera. Bristfälliga instruktioner för drift och underhåll ökar risken för att komponenter inte byts i tid, att nödvändiga justeringar uteblir och att det blir svårare att rätta till driftstörningar och fel.
Om det saknas goda rutiner finns en stor risk för att de åtgärder som vidtas inte dokumenteras. Kunskapen om anläggningen finns då bara hos de personer som utfört åtgärderna, vilket resulterar i en anläggning som kan bli svår att sköta vid byte av personal. Bristfälliga instruktioner för drift och underhåll kan dessutom leda till problem i form av driftstörningar och att inomhusmiljön inte blir som avsetts. Att i efterhand utreda vad som orsakat problemet för att kunna vidta rätt åtgärd kan ofta bli kostsamt. En sådan utredning försvåras också om det är svårt att förstå hur anläggningen är tänkt att fungera – just på grund av att instruktioner för drift och underhåll är bristfälliga eller saknas.
Olika kontrollstrategier för behovsanpassade luftflöden ger olika risker
För att spara energi används ofta olika driftkontroller som styr när luftflöden kan minskas. Om styrningen av ventilationssystemet är bristfällig kan detta innebära en risk för dålig inomhusmiljö. Ofta behövs en kombination av flera olika kontroller för att kunna styra på ett relevant sätt. Risken för dålig inomhusmiljö är ofta störst efter en period med minskad eller helt avstängd ventilation.
Risker med bristande beslutsunderlag
För att ge goda förutsättningar för drift behöver man kunna mäta och övervaka ventilationen. Genom mätningar kan man kontrollera att funktionen är rätt vid besiktning, vid återkommande kontroller och i den dagliga driften. Brister i mätning och övervakning kan leda till sämre inomhusmiljö och hög energianvändning.
Det kan ofta bli besvärligt och dyrt att i efterhand komplettera en anläggning som brister i möjligheten att mäta och övervaka funktionen i drift.
Konsekvenser för byggnaden
Om du har brister i drift och underhåll på din ventilationsanläggning kan det leda till konsekvenser på byggnaden:
- Att inte justera in ventilationsanläggningen så att luftflödet blir rätt i alla delar av systemet kan leda till ökad energianvändning
- Att inte justera in och styra ventilationsanläggningen så att tryckbilden blir korrekt kan ge fuktskador
- Att inte kontrollera att luftflödet förblir rätt över tid kan leda till ökad energianvändning
- I ett smutsigt ventilationssystem får fläktar arbete hårdare vilket ger ett ökat underhållsbehov
Konsekvenser för inomhusmiljön
Om du har brister i drift och underhåll på din ventilationsanläggning kan det leda till konsekvenser på inomhusmiljön:
- Att inte justera in ventilationsanläggningen så att luftflödet blir rätt i alla delar av systemet kan leda till inomhusmiljöproblem med hälsoproblem och försämrad arbetsprestation
- Att inte kontrollera att luftflödet förblir rätt över tid kan leda till inomhusmiljöproblem
- Att inte kontrollera att den kontinuerliga övervakningen och regleringen av systemet fungerar som tänkt kan leda till inomhusmiljöproblem.
Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luft och termiskt klimat. Se länkar i ”Relaterad information”.
Att tänka på när du gör en riskanalys
När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.
Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:
- På vilka data driftoptimeringen styrs
- Driftantaganden som inte stämmer med faktisk användning
- För lågt luftflöde ökar mängden föroreningar i luften och sannolikheten för höga temperaturer inomhus.
- För högt luftflöde ökar risken för problem med energianvändning, drag och buller
- Om ventilationen stängs av helt tidvis
- Hur byggnaden städas.
- Hur ventilationssystemet underhålls och städas
Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:
- Hur dålig inomhusmiljön blir
- Om det finns extra känsliga användare
- Hur länge användare vistas i miljön.
Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.
Det här kan du göra för att minska risken
Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.
När byggnaden ska projekteras
- Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet
- Bedöm behovet av åtgärder i drift och underhåll för att upprätthålla funktioner över tid.
- Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.
När byggnaden byggs
- Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
- Vid installation måste alla komponenter monteras på rätt plats och anslutas på rätt sätt
- En kontroll behöver göras som visar att varje givare anslutits korrekt och att rätt mätvärde visas på rätt ställe i driftdatorn.
När byggnaden förvaltas
- Under driftskedet bör det göras löpande kontroller av att givarna visar rätt värden, i samband med kontroll kan man också göra kalibrering, och vid behov rengöra mätdon och givare
- Fråga användare regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.
Risker med bristande möjligheter att mäta och övervaka ventilationen
För att kunna mäta luftflöden måste det finnas lämpliga platser att mäta på. Sådana mätpunkter kan vara kanalmonterade fasta mätdon eller tilluftsdon med inbyggd mätmöjlighet. För att kunna mäta med tillräcklig noggrannhet måste mätdonen också vara korrekt placerade, med tillräckliga raksträckor före och efter mätdonet. Dessa aspekter är förhållandevis enkla att ta hänsyn till vid projektering, men kan vara besvärliga att lösa i en befintlig, bristfällig anläggning.
Förutom luftflödets storlek har även trycket i kanalsystemet en stor betydelse för driften av ett ventilationssystem. Ofta styrs fläktarnas varvtal för att upprätthålla de avsedda trycken i tillufts- och frånluftskanalerna. Om dessa tryck inte mäts rätt på grund av mätfel, kommer fläktarna att gå vid fel varvtal. Luftflödet blir då för lågt eller för högt. Felaktiga flöden ökar risken för försämrat inomhusklimat och en högre energianvändning. Temperaturnivån i olika delar av anläggningen är en annan viktig faktor. Inblåsningstemperaturen påverkar inomhusluftens temperatur och kan även ha betydelse för den övergripande funktionen i ett behovsstyrt ventilationssystem. Temperaturen i olika punkter måste mätas rätt för att anläggningen ska fungera som tänkt.
Koldioxidmätning används ofta för att reglera luftflöden i behovsstyrda ventilationssystem. Om en givare sitter olämpligt placerad, eller visar fel värde av något annat skäl, blir regleringen inte den avsedda. Då finns en risk att luftflödet blir felaktigt.
Vanliga begrepp inom ventilationsteknik
Här presenteras vanliga begrepp inom ventilationsteknik.
Avluft | Luft som förs till det fria. |
Börvärde | Önskat värde som regleringen ska uppnå. Kan vara till exempel en temperatur eller ett flöde. |
CAV | Constant Air Volume – mekanisk ventilation med konstant luftflöde. |
Cirkulationsluft | Luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som den hämtats från. |
DCV | Demand Controlled Ventilation – ventilationssystem där luftflödet styrs med hänsyn till en eller flera uppmätta faktorer som speglar det aktuella ventilationsbehovet, exempelvis rumstemperatur eller koldioxidkoncentration. |
Don | Ventilationskomponenter där luftflöde och luftspridning i rummet kan injusteras. Luftdon eller ventiler är vanligtvis synliga på vägg eller i tak. |
Exfiltration | Läckage av luft ut ur en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria. |
F-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt. |
FT-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt och tilluftsfläkt. |
FX-ventilation | Mekanisk frånluftsventilation där värme återvinns ur frånluften, vanligtvis med hjälp av en värmepump (benämns då även FVP). |
FTX-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt, tilluftsfläkt och värmeåtervinning ur frånluften. |
Frånluft | Luft som förs från rum. |
Förorening | Oönskade ämnen i luft. Kan vara till exempel gaser, lukt eller partiklar. |
Hybridventilation eller förstärkt självdrag | Självdragssystem kompletterat med fläkt. När ventilationsflödet blir för lågt startar fläkten för att säkerställa ett visst ventilationsflöde. |
Hygienluftflöde | Det ventilationsflöde som krävs för att transportera bort föroreningar som är alstrade inomhus, så att inomhusluften ska kunna betraktas som ren. |
Infiltration | Läckage av luft in i en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria. |
Inomhusklimat | Innefattar temperaturförhållanden, luftrörelser, luftfuktighet, luftens innehåll av partiklar och gaser, ljus- och ljudförhållanden. |
Inomhusluft | Luft i rum. |
Inomhusmiljö | Ett bredare begrepp än inomhusklimat; används dock närmast synonymt med inomhusklimat i Norden. Internationellt är skillnaden mellan indoor climate och indoor environment större. |
K-faktor | Ett donspecifikt värde som underlättar och ökar precisionen vid injustering av ventilationssystem genom att det mäter tryckdifferensen över donet och beräknar luftflödet, i stället för att mäta flödet över donet. |
Kanal | Rör för ventilationsluft. |
Klimathållningssystem | Anordningar för att hålla ett önskat klimat i en byggnad. I klimathållningssystemet ingår ventilationssystem, värmesystem och kylsystem. |
Lokalt ventilationsindex | Kvoten mellan koncentrationen av en förorening i frånluften och koncentrationen av samma förorening i vistelsezonen (procent). Ett mått på hur bra ventilationssystemet är på att föra bort en internt genererad luftförorening vid en lokal punkt i rummet. |
Luftbehandlingssystem | Anordningar för att till exempel värma eller kyla den luft som tillförs en lokal, byggnad eller motsvarande. |
Luftdistributionssystem | Fläkt- och kanalsystem med don. |
Luftflöde | Transport av luft. Luftflödets storlek mäts och anges med olika enheter, exempelvis (l/s) eller (m3/h). |
Luftföring | Luftens väg genom rummet. God luftföring innebär att hela vistelsezonen ventileras och att det inte förekommer kortslutning, det vill säga att tilluft inte förs direkt ut via frånluftsdonen. |
Luftomsättning | Luftflöde normerat till den fria luftvolymen i ett rum, det vill säga kvoten mellan luftflöde och rumsvolym (m3/h per m3 eller rumsvolymer per timme = luftomsättning per timme). |
Luftutbyteseffektivitet | Ett mått i intervallet 0–100 procent på hur effektivt luften i ett rum i genomsnitt byts ut, det vill säga ett mått på hur bra ventilationssystemet sprider tilluften till olika delar av det ventilerade utrymmet. |
Läckning | In- eller utströmning av luft till följd av otäthet. |
Mekanisk ventilation | Ventilation med hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning. |
OVK | Obligatorisk ventilationskontroll. |
Rökförsök | Metod där man sprider gråvit rök från en rökflaska för att påvisa luftrörelser i ett rum. |
S-ventilation | Ventilation utan hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning. |
Schakt | Utrymme för placering av kanaler och ledningar. |
SFP | Specific Fan Power – specifik fläkteffekt. |
Självdragsventilation | Se S-ventilation. |
Specifikt luftflöde | Luftflöde normerat till det ventilerade utrymmets storlek, vanligen golvarean (l/s per m2 golv). |
Spetsenergi | Den energi som används när förbrukningen är högre än baseffektnivå. Spetsenergi har ofta ett högre energipris, vilket används under till exempel kalla perioder. |
Tilluft | Luft som förs till ett rum. Kan bestå av uteluft, överluft, återluft och cirkulationsluft. |
Uteluft | Luft i det fria. |
VAV | Variable Air Volume – mekanisk ventilation med variabelt luftflöde. |
Ventilation | Utbyte av luft i ett rum eller en byggnad. |
Ventilationseffektivitet | Ett mått i procent på hur bra ventilationssystemet i genomsnitt är på att föra bort en internt genererad luftförorening. Definieras för en intern föroreningskälla som kvoten mellan koncentrationen i frånluften och medelkoncentrationen i rummet. |
Ventilationssystem | Anordningar för att tillföra, distribuera och bortföra luft i en lokal, byggnad eller motsvarande. |
Vistelsezon |
Den del av ett rum som nyttjas för människors vistelse. De krav som ställs på inomhusklimatet ska vara uppfyllt i vistelsezonen. Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) definierar vistelsezon enligt följande: ”Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter.” I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) definieras vistelsezon enligt följande: ”Zon i rum avgränsad horisontellt 0,1 meter och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg.” |
Återluft | Luft som återförs till grupp av rum varifrån luften tagits. |
Överluft | Luft som förs från ett eller flera rum till ett annat eller andra rum. |
Webbutbildning
Du behöver grundläggande kunskap om ventilation och luftkvalitet för att kunna förstå och minimera riskerna vad gäller ventilation. Lär dig mer om hur luft transporteras och beter sig i en byggnad i webbutbildningen ”Luft”, se länk i ”Relaterad information”.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.