Risker med luftvärmesystem

Hur värmning och kylning av luften utförs och hur kanaler blir dragna påverkar luftkvaliteten. Vid större temperaturvariationer kan det uppstå risker både i ventilationssystemet och i byggnaden. Här kan du läsa om risker vid värmning och kylning av ventilationsluft.

Luftkvalitet vid värmning och kylning

Beroende på årstid kan uteluft behöva både värmas och kylas innan den blir tilluft via ett ventilationssystem.

Byggnad med ett FTX-system. Illustration: TicTac

När luften byter temperatur påverkar det fuktegenskaperna i luften. Det kan ge höga fuktnivåer både i ventilationssystemet och utanpå kalla systemdelar som sitter inomhus. I ventilationssystem är det vanligt med höga fuktnivåer och kondens i värmeväxlare och vid annan kylning av luften.

Kylning och värmning kan även ske via värmeläckage genom kanalerna. Det kan även ge problem med injustering och termisk komfort om luften som kommer ut i slutet av en kanal inte får den temperatur som var projekterad. Om vatteninstallationer och värmeinstallationer dras i samma schakt som ventilation finns det även en risk att värme eller kyla förs mellan lösningarna på ett oönskat sätt.

Tekniker för att värmeväxla luft, värma upp luft och kyla luft kan ofta vara olika känsliga för problemen. I små kanaler med låga luftflöden ökar sannolikheten för temperaturpåverkan utifrån på luften i kanalen. Om kanalerna är oisolerade ökar risken. Risken för problem ökar också om kanaler gjuts in i betong som leder värme bra.

Konsekvenser för byggnaden

Om du inte utformar värmning och kylning av ventilationsluften korrekt kan det leda till konsekvenser för byggnaden:

• Ökad energianvändning. Det finns exempel där man har behövt installera direktverkande elvärme för att det inte funnits plats att komplettera kanalernas isolering i efterhand.
• Ökad risk för fuktskador
• Termisk påverkan på andra installationer i närheten.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Om du inte utformar värmning och kylning av ventilationsluften korrekt kan det leda till konsekvenser för inomhusmiljön och byggnaden:

• Dålig termisk komfort
• Dålig luftkvalitet på grund av påväxt i ventilationssystemet
• Dålig luftkvalitet på grund av påväxt kring ventilationssystemet.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dåligt termiskt klimat och fuktskador. Se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:

• Smutsiga kanaler och filter
• Oavfuktad kylning av luft
• Kanaldragning där kanalerna ligger kallt.
• Markförläggning av ventilationskanaler
• Ingjutna ventilationskanaler
• Blandade installationer i schakt
• Små byggtoleranser som ökar sannolikheten för dåligt isolerade kanaler på grund av platsbrist.

Faktorer som påverkar konsekvensen av ett problem:

• Hur länge användare vistas i miljön (exponering)
• Om det finns extra känsliga användare
• Hur dålig luftkvaliteten blir
• Om det finns kontrollsystem som kan varna för bristande funktion.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden ska projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet
• Bedöm behovet av teknisk isolering
• Bedöm behovet av kondenshantering i kylsystem, värmeväxlare, kanalsystem och don
• Värdera behoven av byggtoleranser

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis markförläggning av ventilationskanaler och isolering av ventilationskanaler.

När byggnaden förvaltas

• Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.