Risker med uteluftsintag och filter
Om yttre luftföroreningar tillförs en byggnad kan detta leda till dålig inomhusmiljö och hälsoproblem. Genom att utforma och placera uteluftsintag och luftfilter på ett korrekt sätt minskar dessa risker. Här kan du läsa om risker med uteluftsintag och filter.
Uteluftsintag och filter
Risker med felaktig placering av uteluftsintaget
Uteluftsintaget ska placeras så att påverkan från föroreningskällor minimeras. Här måste hänsyn tas till avståndet till trafik, eldning och industrianläggningar, men även till föroreningskällor på den egna byggnaden eller grannhuset. Besvärande lukt och skadliga föroreningar kan spridas från bland annat luftning av spillvattenledningar, tömning av fettavskiljare, restaurangkök eller miljörum.
Tänk på att utformning och placering av luftintag bör finnas med redan i tidiga skeden av planeringen. Ofta är risken för att suga in förorenad luft större när uteluften tas in nära mark. Självdragssystem och frånluftssystem är känsligare för problemet eftersom det då blir svårare att styra var luftintag sker.
Olämpligt placerade uteluftsintag kan resultera i att det tillförs hälsoskadliga ämnen från exempelvis fordon eller förbränning. Ett exempel på detta är dubbdäck, vilka genererar olika partiklar som slits upp från vägbanan. Pollen är en annan typ av luftburna partiklar som är till besvär för många.
Uteluftsintaget ska vara utformat så att det inte tränger in regn, snö eller löv. Fukt, regn och snö som kommer in genom luftintaget kan orsaka korrosion och driftstörningar. Snö som sätter igen intagets öppning kan leda till allt för låga luftflöden, och fukt och smuts som fastnar i luftfiltret kan leda till en försämrad luftkvalitet. Risken för dessa problem minskar om uteluftsintaget placeras och utformas på rätt sätt.
Risker med felaktig filterhantering
Tilluften behöver ofta filtreras, även om uteluftsintaget utformas rätt och placeras på bästa tänkbara ställe. Detta görs bland annat för att förhindra att damm samlas på ytor och komponenter i luftbehandlingsaggregatet. Filter minskar också förekomsten av pollenallergener inomhus. Notera att dessa filter kan behövas även om luftintaget är placerat högt över mark och långt från växtlighet. Filtertyp och avskiljningsgrad ska anpassas till de föroreningar som ska avskiljas, detta gäller speciellt för platser där det förekommer trafikavgaser eller andra föroreningar från förbränning. Vilken typ av filter som används påverkar energianvändningen, täta filter gör att energianvändningen ökar.
Ett FTX-system för allmänventilation ska normalt ha filter som skyddar luftbehandlingsaggregatet och kanalsystemet från nedsmutsning. När man byter filter är det viktigt att man ersätter med ett filter av rätt klass.
Om filtret monteras fel kan ofiltrerad luft läcka förbi. Det leder till att filtreringens effektivitet blir sämre. Konsekvensen av detta kan bli att kanalsystemet med tiden blir nedsmutsat. Det kan bland annat leda till att värmeöverföringen i värmeväxlare försämras eller att givare smutsas ner och inte visar rätt mätvärden. Detta försämrar ventilationssystemets funktion, vilket ger ett sämre inomhusklimat och en ökad energianvändning.
Filter ska bytas regelbundet för att systemet ska fungera bra. Om filtret inte byts i tid kan det byggas upp ett stort flödesmotstånd. Detta kan göra att luftflödet blir lägre än avsett eller att fläktens elanvändning ökar. I värsta fall kan delar av filtret gå sönder så att en stor del av luftflödet passerar ofiltrerat.
En annan risk som kan uppstå om filter inte byts i tid, är att frånluftsflödet sjunker så mycket att flödesbalansen mellan tilluft och frånluft påverkas. Då kan det uppstå ett övertryck gentemot uteluften vilket gör att fuktig luft trycks ut genom tak och ytterväggar och kan orsaka fuktproblem.
En tredje risk som uppstår är hög energianvändning när ökade luftmotstånd i smutsiga filter gör att fläktar får arbeta hårdare.
Konsekvenser för byggnaden
Om du inte utformar uteluftsintag och luftfilter korrekt kan det leda till försämrad luftkvalitet
- Ökad energianvändning
- Ökade förvaltningskostnader
Konsekvenser för inomhusmiljön
Om du inte utformar uteluftsintag och luftfilter korrekt kan det leda till försämrad luftkvalitet:
- Dålig luftkvalitet kan leda till hälsoproblem och försämrad arbetsprestation
Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till dålig luftkvalitet. Se länk i ”Relaterad information”.
Att tänka på när du gör en riskanalys
När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att ett inomhusklimatproblem ska uppstå dels konsekvensen av problemet. Nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.
Faktorer som påverkar sannolikheten för problem:
- Vilka föroreningar uteluften har
- Val av filter
- Bristfälliga rutiner för byte av filter
- Bristfälliga rutiner för städning av ventilationssystemet.
Faktorer som påverkar konsekvensen av problem:
- Hur länge personer vistas i miljön (exponering)
- Hur dålig luftkvaliteten blir
- Om det finns kontrollsystem som kan varna för bristande funktion.
Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”. Se länk i ”Relaterad information”.
Det här kan du göra för att minska risken
Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.
När byggnaden ska projekteras
- Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen för problem med inomhusklimatet
- Utvärdera de klimatförhållanden som kan uppstå både sommartid och vintertid. Inkludera effekten av valda värme-, ventilations- och kylsystem
- Riskbedöm lösningen utifrån resultaten ovan.
När byggnaden byggs
- Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen
- Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis montering av uteluftsintag och dimensionering av filter.
När byggnaden förvaltas
- Fråga brukarna regelbundet hur de upplever inomhusmiljön, exempelvis genom enkäter. Sammanställ och följ upp enkätresultatet.
Vanliga begrepp inom ventilationsteknik
Här presenteras vanliga begrepp inom ventilationsteknik
Avluft | Luft som förs till det fria. |
Börvärde | Önskat värde som regleringen ska uppnå. Kan vara till exempel en temperatur eller ett flöde. |
CAV | Constant Air Volume – mekanisk ventilation med konstant luftflöde. |
Cirkulationsluft | Luft som cirkulerar inne i ett rum eller frånluft som återförs till samma rum som den hämtats från. |
DCV | Demand Controlled Ventilation – ventilationssystem där luftflödet styrs med hänsyn till en eller flera uppmätta faktorer som speglar det aktuella ventilationsbehovet, exempelvis rumstemperatur eller koldioxidkoncentration. |
Don | Ventilationskomponenter där luftflöde och luftspridning i rummet kan injusteras. Luftdon eller ventiler är vanligtvis synliga på vägg eller i tak. |
Exfiltration | Läckage av luft ut ur en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria. |
F-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt. |
FT-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt och tilluftsfläkt. |
FX-ventilation | Mekanisk frånluftsventilation där värme återvinns ur frånluften, vanligtvis med hjälp av en värmepump (benämns då även FVP). |
FTX-ventilation | Mekanisk ventilation med frånluftsfläkt, tilluftsfläkt och värmeåtervinning ur frånluften. |
Frånluft | Luft som förs från rum. |
Förorening | Oönskade ämnen i luft. Kan vara till exempel gaser, lukt eller partiklar. |
Hybridventilation eller förstärkt självdrag |
Självdragssystem kompletterat med fläkt. När ventilationsflödet blir för lågt startar fläkten för att säkerställa ett visst ventilationsflöde. |
Hygienluftflöde | Det ventilationsflöde som krävs för att transportera bort föroreningar som är alstrade inomhus, så att inomhusluften ska kunna betraktas som ren. |
Infiltration | Läckage av luft in i en byggnad genom otätheter i dess begränsningsytor mot det fria. |
Inomhusklimat | Innefattar temperaturförhållanden, luftrörelser, luftfuktighet, luftens innehåll av partiklar och gaser, ljus- och ljudförhållanden. |
Inomhusluft | Luft i rum. |
Inomhusmiljö | Ett bredare begrepp än inomhusklimat; används dock närmast synonymt med inomhusklimat i Norden. Internationellt är skillnaden mellan indoor climate och indoor environment större. |
K-faktor | Ett donspecifikt värde som underlättar och ökar precisionen vid injustering av ventilationssystem genom att det mäter tryckdifferensen över donet och beräknar luftflödet, i stället för att mäta flödet över donet. |
Kanal | Rör för ventilationsluft. |
Klimathållningssystem |
Anordningar för att hålla ett önskat klimat i en byggnad. I klimathållningssystemet ingår ventilationssystem, värmesystem och kylsystem. |
Lokalt ventilationsindex | Kvoten mellan koncentrationen av en förorening i frånluften och koncentrationen av samma förorening i vistelsezonen (procent). Ett mått på hur bra ventilationssystemet är på att föra bort en internt genererad luftförorening vid en lokal punkt i rummet. |
Luftbehandlingssystem |
Anordningar för att till exempel värma eller kyla den luft som tillförs en lokal, byggnad eller motsvarande. |
Luftdistributionssystem |
Fläkt- och kanalsystem med don. |
Luftflöde | Transport av luft. Luftflödets storlek mäts och anges med olika enheter, exempelvis (l/s) eller (m3/h). |
Luftföring | Luftens väg genom rummet. God luftföring innebär att hela vistelsezonen ventileras och att det inte förekommer kortslutning, det vill säga att tilluft inte förs direkt ut via frånluftsdonen. |
Luftomsättning | Luftflöde normerat till den fria luftvolymen i ett rum, det vill säga kvoten mellan luftflöde och rumsvolym (m3/h per m3 eller rumsvolymer per timme = luftomsättning per timme). |
Luftutbyteseffektivitet |
Ett mått i intervallet 0–100 procent på hur effektivt luften i ett rum i genomsnitt byts ut, det vill säga ett mått på hur bra ventilationssystemet sprider tilluften till olika delar av det ventilerade utrymmet. |
Läckning | In- eller utströmning av luft till följd av otäthet. |
Mekanisk ventilation | Ventilation med hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning. |
OVK | Obligatorisk ventilationskontroll. |
Rökförsök | Metod där man sprider gråvit rök från en rökflaska för att påvisa luftrörelser i ett rum. |
S-ventilation | Ventilation utan hjälp av fläkt eller annan mekanisk anordning. |
Schakt | Utrymme för placering av kanaler och ledningar. |
SFP | Specific Fan Power – specifik fläkteffekt. |
Självdragsventilation | Se S-ventilation. |
Specifikt luftflöde | Luftflöde normerat till det ventilerade utrymmets storlek, vanligen golvarean (l/s per m2 golv). |
Spetsenergi | Den energi som används när förbrukningen är högre än baseffektnivå. Spetsenergi har ofta ett högre energipris, vilket används under till exempel kalla perioder. |
Tilluft | Luft som förs till ett rum. Kan bestå av uteluft, överluft, återluft och cirkulationsluft. |
Uteluft | Luft i det fria. |
VAV | Variable Air Volume – mekanisk ventilation med variabelt luftflöde. |
Ventilation | Utbyte av luft i ett rum eller en byggnad. |
Ventilationseffektivitet |
Ett mått i procent på hur bra ventilationssystemet i genomsnitt är på att föra bort en internt genererad luftförorening. Definieras för en intern föroreningskälla som kvoten mellan koncentrationen i frånluften och medelkoncentrationen i rummet. |
Ventilationssystem | Anordningar för att tillföra, distribuera och bortföra luft i en lokal, byggnad eller motsvarande. |
Vistelsezon |
Den del av ett rum som nyttjas för människors vistelse. De krav som ställs på inomhusklimatet ska vara uppfyllt i vistelsezonen. Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd och Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) definierar vistelsezon enligt följande: ”Vistelsezonen är den del av ett rum där krav ställs på luftkvalitet och termisk komfort. Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meter över golv och ett annat på 2,0 meter över golv, samt vertikala plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter.” I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) definieras vistelsezon enligt följande: ”Zon i rum avgränsad horisontellt 0,1 meter och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg.” |
Återluft | Luft som återförs till grupp av rum varifrån luften tagits. |
Överluft | Luft som förs från ett eller flera rum till ett annat eller andra rum. |
Webbutbildning
Du behöver grundläggande kunskap om ventilation och luftkvalitet för att kunna förstå och minimera riskerna vad gäller ventilation. Lär dig mer om hur luft transporteras och beter sig i en byggnad i webbutbildningen ”Luft”, se länk i ”Relaterad information”.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.