Fuktrisker med betongplatta på mark
Material i anslutning till en betongplatta på mark kan drabbas av fuktskador, som kan leda till dålig inomhusmiljö som i sin tur kan leda till hälsoproblem. Problemen kan uppstå till exempel av otillräcklig uttorkning av byggfukt och fuktbelastning från ytvatten och mark. Här kan du läsa mer om hur fukt påverkar betongplattor på mark. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till betongplattor på mark.
Betongplatta på mark
En betongplatta på mark byggs ofta som en platsgjuten konstruktion med underliggande isolering och ett dränerande och kapillärbrytande skikt. Plattan är förstärkt där den ska fördela koncentrerade laster från väggar och pelare.
För att få bra fuktsäkerhet behöver byggfukt i betongen hanteras innan golvmaterialet monteras. Ett fuktskydd mellan betongplattan och marken motverkar fukttransport via kapillärsugning och diffusion.
Marklutning runt betongplattan är viktig för att kunna hantera ytvatten, och en korrekt anslutning mellan platta och yttervägg är viktig för att vatten från väggen inte ska kunna rinna inåt i byggnaden.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.
Fuktrelaterade risker
Det är viktigt att du bedömer och hanterar risken för fuktkällor och fuktrisker för en betongplatta på mark. Fukt kan tillföras betongplattan genom bland annat byggfukt, markfukt, ytvatten och städvatten. Om en betongplatta är för fuktig kan det orsaka fuktskador i material som ansluter till betongen, till exempel i golvmaterial. Det kan i sin tur leda till mikrobiologiska eller kemiska skador som kan påverka inomhusmiljön negativt.
Läs mer om hur betongplattor på mark har förändrats genom åren och hur det har påverkat risken för fuktskador i ”Fördjupning”.
Här finns mer information om några av riskerna och exempel på vad du behöver ta hänsyn till vid riskbedömningen.
Risker med fukttransport från mark
En betongplatta på mark eller i källare kan uppfuktas genom fukttransport från marken om betongplattan eller det underliggande materialet utformas fel. Det kan i sin tur orsaka fuktskador i golvbeläggningen. Här kan du läsa mer om risker med fukttransport från mark till betongplatta.
Risker med inträngande vatten
Vatten kan tränga in och fukta upp både yttervägg och betongplatta om det finns brister i utledningen av vatten i anslutningen mellan yttervägg och betongplatta. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i anslutningen mellan yttervägg och grund.
Risker med ytvatten
Om regn- och ytvatten inte avleds från grunden kan det orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med ytvatten.
Risker med otillräcklig uttorkning
Om betong inte torkar ut tillräckligt före golvläggning kan det uppstå fuktskador under golven, i golvmaterialet eller i limmet. Detta kan i sin tur orsaka dålig lukt som påverkar inomhusmiljön negativt. Här kan du läsa mer om riskerna med otillräcklig uttorkning av betong.
Erfarenheter av betongplattor på mark
Med tiden har konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna med betongplattor på mark på olika sätt.
Fuktriskerna för betongplattor på mark förr
På 40-talet byggdes platta på mark utan isolering. När betongplattor på mark introducerades i bostäder i början av 60-talet byggdes de huvudsakligen med isolering ovanpå och ofta utan ångtäta skikt mot marken. Golven var vanligtvis uppreglade med mellanliggande isolering.
Med ovanpåliggande isolering blir temperaturen i betongplattans övre del i det närmaste densamma som markens temperatur under huset. Luften i marken har normalt sett en hög luftfuktighet; marken förutsätts alltid ha 100 procent relativ fuktighet. När mark och betong har samma temperatur leder det till att även betongplattans luftfuktighet blir hög.
Då riskerar träreglarna i uppreglingen samt smuts och byggrester på betongytan att bli fuktiga – speciellt i golv där det förekommer ingjutna spikreglar eller där träreglarna står i direkt kontakt med betongen.
Denna fukt i golvkonstruktionen kan leda till mikrobiologisk påväxt och dålig lukt. Ibland förekommer även rötskador. Det gäller framför allt ingjutna träreglar som kan lukta väldigt illa, särskilt om de är av tryckimpregnerat virke.
Golvkonstruktioner med ovanpåliggande isolering har med tiden fått omfattande fuktskador, vilket gjort att man numera bygger på ett annat sätt.
Mycket har förändrats
I tabellen nedan kan du se exempel på de förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.
Vad förändrades? | Varför gjordes förändringen? | Hur påverkades risken för fuktskador negativt? | Hur påverkades risken för fuktskador positivt? |
Plastfolie över betongplatta med ovanpåliggande ångöppen isolering | För att minska fukttransport från betongplatta upp i golv. |
Det blev mikrobiologisk påväxt på smuts under plastfolien, vilket orsakade dålig lukt. Isoleringen medförde att betongens ovansida fortfarande var kall, vilket gjorde att den relativa luftfuktigheten blev hög när den varma inomhusluften nådde plastfolien och kyldes ned. Det gjorde att det fortfarande förekom mikrobiologisk påväxt på underkanten av reglarna. |
Fukttransport från betongen minskade. |
Flytande golv med sandavjämning istället för uppreglade golv | För att undvika träreglar i kontakt med betongplattan. | Sanden var inte ren, vilket ledde till mikrobiologisk påväxt och bakterietillväxt i sanden. | De känsliga träreglarna togs bort. |
Flytande golv med cellplast | För att undvika träreglar. |
Golven sviktade och det uppstod gnisselljud. Underkanten på väggarna blev kallare och fuktigare. |
De känsliga träreglarna togs bort. |
Passivt ventilerade golv | För att försöka undvika fuktskador. | Det fanns inget undertryck som säkerställde luftrörelser i rätt riktning, vilket gjorde att föroreningar tog sig upp i inomhusmiljön. | Ingen påverkan. |
Mekaniskt ventilerade golv | För att undvika fuktskador som påverkar inomhusmiljön. |
Det kan vara svårt att utforma golvet så att alla golvytor ventileras. Systemet kräver bevakning och underhåll. Nedkylning kan ske via luftläckage i klimatskärm. |
Betongplattor med otillräckligt fuktskydd under plattan kunde beläggas med täta ytmaterial, förutsatt att ventilationen i spalten upprätthölls. Undertryck i luftspalten medförde att förorenad luft inte transporterades till inomhusmiljön. |
Ångtät isolering under betongplattan | För att uppnå bättre fuktsäkerhet. |
Byggfukt som byggdes in under täta golvmaterial kunde inte torka ut. Vid breda byggnader gjorde markens isolerande förmåga att värmeisoleringen inte räckte till för att upprätthålla en temperaturskillnad mellan mark och betong i byggnadens mitt. Det ledde till att markfukten kunde diffundera upp i betongplattan, förutsatt att isoleringen inte var tillräckligt ångtät i sig själv. |
Det blev en temperaturskillnad mellan mark och betongplatta, vilket fungerade som fuktskydd. |
Betongplatta med enbart randisolering | För att spara in på isolering som energimässigt inte behövdes i centrum av större betongplattor tack vare en värmekudde under huset. | I centrum av breda betongplattor upprätthölls ingen temperaturskillnad mellan betongplatta och mark. Det ledde till att markfukt kunde diffundera upp i betongplattan. | Ingen påverkan. |
Kaseinhaltig avjämningsmassa (flytspackel med benmjöl) | För att få snabbare och enklare produktion med bättre utflytningsegenskaper. | Kunde brytas ned kemiskt vid höga fuktnivåer och påverka inomhusmiljön negativt. | Ingen påverkan. |
Betongplattan förseddes med golvvärme | För uppvärmning och ökad komfort. |
Om isoleringen inte var tillräcklig under plattan uppnåddes inte tillräcklig temperaturskillnad mellan mark och betongplatta. Marken var dessutom kortvarigt varmare än betongplattan, vilket gjorde att betongplattan blev fuktigare. Om golvvärme inte installerades i hela betongplattan, eller om golvvärmen höll olika temperatur i olika rum, kunde den kalla betongplattan bli fuktigare. |
Golvvärme kunde nyttjas vid uttorkning av byggfukt innan golvbeläggning lades in. |
Så ser riskerna ut med betongplatta på mark i dag
För att konstruera en betongplatta på mark behöver du dels känna till fuktkällor och hur fukt fungerar i luft och material, dels förstå hur fukten i marken påverkar betongplattan vid olika temperaturförhållanden.
Vid rätt utförande betraktas en betongplatta på mark med underliggande isolering som en fuktsäker konstruktion, men det finns givetvis fuktrisker som måste värderas. Framför allt kräver konstruktionen att byggfukt torkas ut i tillräcklig omfattning innan betongplattan beläggs med golvmaterial.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.