Risker med otillräcklig uttorkning av betong

Om betong inte torkar ut tillräckligt före golvläggning kan det uppstå fuktskador under golven, i golvmaterialet eller i limmet. Detta kan i sin tur orsaka dålig lukt som påverkar inomhusmiljön negativt. Här kan du läsa mer om riskerna med otillräcklig uttorkning av betong.

Uttorkning av betong

Betong har ett högt pH-värde, och tillsammans med fukt kan betongen bli kemiskt aggressiv för många vanliga golvprodukter och golvlim. Betong i kontakt med omgivande mark samt bjälklag måste därför torka ut tillräckligt innan golvytan läggs. Vilken fuktnivå som krävs beror på golvmaterialets kritiska fukttillstånd och ångtäthet.

Limmad plastmatta som har blivit skadad på grund av för hög fuktnivå under mattan. Illustration: Boverket/Altefur Development

Korta produktionstider i projekt leder ofta till kort uttorkningstid, vilket ökar sannolikheten för att golv läggs för tidigt. Fuktskadorna upptäcks långt senare, efter att byggnaden färdigställts, eftersom det tar tid för dessa skador att utvecklas.

Själva golvlimmet kan också innehålla fukt som måste hanteras. Det måste säkerställas att limfukten kan omfördelas i betongen eller torka ut tillräckligt fort. Även avjämningsmassa som används före golvläggningen måste torka ut, där tjocka skikt av avjämningsmassa kräver längre uttorkningstid.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt
• kemisk nedbrytning
• formförändringar i material.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• uttorkningstid
• betongens vattencementtal
• avjämningsmassa som påverkar uttorkningen
• uttorkningsklimat, temperatur och relativ fuktighet
• mängden fukt i limmet
• enkelsidig eller dubbelsidig uttorkning
• gjutningens tjocklek, inklusive balkar
• gjutfogar med annan betongkvalitet som torkar långsammare
• underliggande isolerings ångtäthet när betongplatta på mark gjuts
• eventuell tillförsel av byggfukt som nederbörd.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för golvmaterial och eventuellt lim
• det överliggande golvets ångtäthet
• eventuell smuts på betongytan.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Beräkna förväntad uttorkningstid för konstruktionen.
• Ta hänsyn till konstruktionens utformning, förväntat uttorkningsklimat, nederbörd, eventuell avjämningsmassa och limfukt.
• Riskbedöm utifrån resultaten ovan och komplettera projekteringen vid behov, exempelvis genom förlängd uttorkningstid eller ändrade betongegenskaper.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Arbetsbered riskfyllda moment.
• Identifiera och minimera fuktkällor i produktionen som påverkar uttorkningen.
• Upprätta en uttorkningsplan.
• Skapa det torkklimat som krävs enligt uttorkningsplanen.
• Utvärdera behovet av påskyndad uttorkning.
• Kontrollera fuktnivåerna före golvläggning.

När byggnaden förvaltas

• Utvärdera byggnadens fuktstatus före renovering.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterade svagheter.