Risker med inträngande vatten i anslutningen mellan yttervägg och grund

Vatten kan tränga in och fukta upp både yttervägg och betongplatta eller källare om det finns brister i hur vatten kan ledas ut i anslutningen mellan yttervägg och grundläggning. Här kan du läsa mer om riskerna med inträngande vatten i anslutningen mellan yttervägg och grund.

Inträngande vatten

Vatten kan tränga in mellan yttervägg och betongplatta om ytterväggens vattenutledning i nederkant är bristfällig. Ett exempel är om det vattenutledande membranet i en skalmur inte leder ut vattnet vid dörrar med låg tröskel och vid fönster som går ned till mark. Vattnet kan då tränga in under membranet. Illustration: Boverket/Altefur Development

Om det är otätt eller saknas fungerande vattenutledning kan vatten tränga in i anslutningen mellan yttervägg och betongplatta, vilket kan orsaka fuktskador i både yttervägg och golv. Sannolikheten för dessa problem ökar för fasader som är utsatta för mycket slagregn och där det finns genomföringar i fasaden, exempelvis fönster och dörrar, samt för fasadliv som varierar (burspråk och så vidare).

Vatten som rinner längs fasaden eller längs konstruktionens stomskydd ska ledas bort från byggnaden. Många fasadsystem har en dubbel avledning av vatten där vatten förväntas rinna i en spalt bakom yttre fasadmaterialet. När spalten kommer ned till betongplattan ska vattnet ledas ut på utsida fasad igen.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• missfärgning och fuktfläckar
• skador på golvmaterial
• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• kemisk nedbrytning.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• utformning av vattenutledning i anslutningen mellan yttervägg och grund
• intensitet och varaktighet vid regn
• vindförhållanden i samband med regn, där högt vindtryck mot byggnaden kan driva in vatten
• markförhållanden runt byggnaden.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att dränera och torka ut efter uppfuktning samt behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Utvärdera slagregnsmängderna och om vissa delar av byggnaden är extra utsatta.
• Utvärdera vattenutledningens funktion och bedöm om den är tillräcklig.
• Ta hänsyn till skarvar, hörn och andra detaljer.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Värdera behovet av provmontage vid besvärlig fasadgeometri.
• Säkerställ att vattenutledningen lutar i riktning från byggnaden.
• Säkerställ att eventuella dräneringshål har avsedd funktion.

När byggnaden förvaltas

• Utvärdera konstruktionens fuktstatus inför renovering och kontrollera vattenutledande förmåga.
• Komplettera konstruktionen vid upptäckta brister.