Risker med fukt från uteluft i krypgrund

Uteluftsventilation av krypgrunden kan orsaka fuktskador i kryputrymmet. På sommarhalvåret är marken under huset kallare än utomhusluften, vilket gör att den varma uteluften som strömmar in i krypgrunden kyls ned. Det ökar i sin tur fuktigheten i grunden. Här kan du läsa mer om riskerna med fukt från uteluften i krypgrunden.

Fukt från uteluften

Uteluft kommer in i krypgrunden. Luften kyls ner och blir fuktigare. Illustration: Boverket/Altefur Development

Fukttillförsel från uteluften kan orsaka fuktskador, framför allt sommartid. Vintertid kyler uteluften ned marken och kryputrymmet, och kylan finns kvar i marken även när det börjar bli varmare utomhus på våren. När det blir varmare utomhus avdunstar det mer vatten till uteluften. Den varma luften som nu innehåller mer vatten strömmar in i krypgrunden och kyls ned, eftersom kall luft kan innehålla mindre vatten än varm luft blir den relativa luftfuktigheten i krypgrunden hög. Fukten i luften kan till och med kondensera på kalla ytor, till exempel mark, undersidan av golvbjälklag och grundmurar.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnadens konstruktion drabbas av fuktskador som exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial, exempelvis på undersida bjälklag
• röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
• rostangrepp på metaller.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via luftrörelser genom golvbjälklaget. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• lufttemperatur och yttemperatur i krypgrunden
• lufttäthet i krypgrunden
• luftomsättning i krypgrunden
• markens temperatur som kyler undersidan av golvbjälklaget
• ånghalten utomhus.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• lufttrycksförhållandet över golvbjälklaget.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behovet av risksänkande åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen.
• Utvärdera krypgrundens lufttäthet, luftomsättning och temperatur, och bedöm hur uteluften påverkar fuktförhållandena i kryputrymmet och på kryputrymmets ytor.
• Riskbedöm och förbättra eventuellt konstruktionen baserat på resultaten ovan.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

• Uppdatera riskanalysen med eventuella förändringar sedan projekteringen.
• Arbetsbered riskfyllda moment, exempelvis lufttätning och väderskydd.
• Bedöm behovet av provmontage av exempelvis materialmöten och skarvar som ska vara lufttäta.

När byggnaden förvaltas:

• Besiktiga kryputrymmet regelbundet så att förhöjda fuktnivåer upptäcks tidigt för att på sätt minska konsekvensen.
• Mät luftfuktighet i kryputrymmet eller fuktkvot i trämaterial i samband med återkommande besiktning och jämför mot kritiska fukttillstånd.
• Bedöm hur konstruktionen kan förbättras vid förhöjd fuktnivå.