Fuktrisker med låglutande tak

Granskad: 22 mars 2023

Låglutande tak drabbas ofta av läckage. Det kan i sin tur leda till fuktskador och dålig inomhusmiljö. Här kan du läsa mer om hur fukt påverkar låglutande tak. Du får också exempel på olika fuktrisker kopplade till låglutande tak.

Låglutande tak

Låglutande och horisontella tak är ett tak som har en lutning under 14 grader, vilket medför att vatten kan bli stående på olika ställen på taket. På större byggnader sker takavattningen oftast via ränndalar till takbrunnar som är kopplade till invändiga stuprör. Låglutande tak har även genomföringar för ventilationshuvar, avluftningar med mera. Detta medför dock fuktrisker eftersom många genomföringar, i kombination med långsam avrinning av vatten, skapar platser där vatten riskerar att tränga in om det finns brister i utförande eller materialval.

Bilden visar exempel på terrasser och låglutande tak (inringade med röda cirklar) på olika byggnader. Illustration: Boverket/Altefur Development

Fuktrelaterade risker för låglutande tak

Det är viktigt att du bedömer och hanterar fuktkällor och fuktrelaterade risker för låglutande tak och terrassbjälklag. Fukt kan tillföras byggnaden vid läckage genom takets tätskikt eller bräddning över trösklar och kanter. Fukt kan även tillföras som invändig kondens från kalla invändiga stuprör vilket i sin tur kan leda till fuktskador.

Fuktskador på olika byggnadsmaterial kan i sin tur leda till mikrobiologisk påväxt, vilket kan orsaka föroreningar som sprids till inomhusmiljön via luftrörelser.

Här finns exempel på några risker för låglutande tak med bland annat information om vad du behöver ta hänsyn till när du gör din riskbedömning.

Illustrationen visar takbjälklagets nedböjning vid placering av brunnar. Vatten kan bli stående.

Risker med avvattning från låglutande tak

Låglutande tak belastas mer av nederbördsvatten, och en otillräcklig eller felaktig avvattning från taket kan orsaka fuktskador. Här kan du läsa mer om riskerna med avvattning från låglutande tak.

Illustration som visar byggmaterial och byggdelar på ett tak.

Risker med skador och brister på takets tätskikt

Tätskiktet i ett terrassbjälklag eller ett låglutande tak kan skadas både vid produktion eller förvaltning, vilket kan orsaka inläckage av nederbördsvatten och fuktskador i flera delar av byggnaden. Här kan du läsa mer om riskerna med skador på tätskiktet för dessa typer av bjälklag.

Illustration på ett regninläckage vid skorsten.

Risker med vatten som läcker genom tak

Regnvatten kan läcka in genom yttertaket via otätheter, exempelvis vid genomföringar, tätskiktens skarvar, ränndalar, infästningar och andra detaljer. Här kan du läsa mer om riskerna med vatten som läcker in.

Illustration som visar hur regn, kyla och värme påverkar ett kompakt tak.

Risker med byggfukt i kompakta tak

Om byggfukt inte hanteras vid produktion av kompakta tak utan luftspalt ökar sannolikheten att taket drabbas av fuktskador. Det kan leda till exempelvis luktproblem inomhus eller till att kondensvatten rinner längre ned i byggnaden. Här kan du läsa mer om riskerna med byggfukt i kompakta tak.

Foto på flerbostadshus med växtligheter på tak och balkonger.

Risker med gröna tak

Med noggrann projektering och rätt skötsel av ett grönt tak kan riskerna för fuktskador hanteras. En korrekt utförd takkonstruktion ökar livslängden och minskar riskerna för skador på både växtlighet och tätskikt, vilket förlänger livslängden på hela takkonstruktionen. Här kan du läsa mer om riskerna med gröna takkonstruktioner.

Granskad: 22 mars 2023

Erfarenheter av låglutande tak

Med tiden har konstruktion och användning av byggnader förändrats, vilket har påverkat fuktriskerna med låglutande tak på olika sätt.

Låglutande tak förr i tiden

Förr var taken traditionellt sett branta. Då användes vindsutrymmet under taket till förvaring, förråd och torkning av tvättade kläder. Det gör att det saknas en längre historia att se tillbaka på när det gäller tak med lägre lutning eller med terrasser.

Under 1930-talet höjdes dock bostadsstandarden och vindsutrymmena behövdes inte längre i samma utsträckning. Förråd, torkrum och liknande förflyttades från vinden till källarutrymmena, som inte längre behövdes för bränsleförråd.

Från 1950-talet och framåt blev tak med lägre lutning allt vanligare, och när de låglutande taken dessutom försågs med en terrass blev takytan plötsligt brukbar, vilket blev alltmer populärt med tiden. Men i och med att tak med lägre taklutning började byggas på 1950-talet ökade också inläckage av regnvatten, och riskerna med låga taklutningar började visa sig allt mer.

Bilden visar ett taklandskap i en äldre stadsdel. Foto: Sonny Modig/Boverket

Mycket har förändrats

I tabellen nedan kan du se exempel på förändringar som har skett, varför de gjordes och hur de har påverkat risken för fuktskador. Tabellen är inte fullt ut kronologisk och vissa förändringar finns parallellt över tid.

 

Vad förändrades?

Varför gjordes förändringen? Hur påverkades risken för fuktskador negativt? Hur påverkades risken för fuktskador positivt?

Invändig avvattning

började användas.

För att bland annat undvika problem med vatten som fryser. Kondensrisk uppstod på invändiga rör och det uppstod också problem med läckage. Den invändiga takavvattningen gjorde att problemet med frysning av vatten i stuprör eller utkastare löstes.

Tätningssystem för

olika typer av

genomföringar

utvecklades.

För att lösa problemen med läckage behövdes bättre tätningssystem, vilket i sin tur ledde till att materialen utvecklades. Ingen påverkan. Verifierade tätningssystem med utförliga beskrivningar för hur tätningen ska genomföras minskar sannolikheten för läckage vid genomföringen.

Trösklar och

nivåskillnader mellan

inomhus och utomhus

minskade.

För att förbättra tillgänglighet. Låga trösklar försvårar tätning mot exempelvis terrassdörrar. Ingen påverkan.

Kontroller av

tätskiktets

vattentäthet i

produktion togs fram.

För att säkerställa tätskiktets funktion och drift. Ingen påverkan. En provning av tätskiktets vattentäthet minskar skador från produktion eller otätheter i montage före inbyggnad.

Riktlinjer och

modeller för garantier

och försäkringar utvecklades för tätskikt på tak.

På grund av återkommande problem med läckage i tak. Ingen påverkan. Beställare och utförare fick tydligare riktlinjer för utformning av tätskikt i tak.

Terrasstak började

utformas med gröna

tak.

 

Av bland annat arkitektoniska skäl eller på grund av krav om att området ska ha en hög andel grönytor. Vid fel utförande kan inläckande vatten orsaka fuktskador. Ett grönt tak kan minska belastningen på stadens dagvattensystem. Gröna tak-handboken togs fram i ett Vinnova projekt. Det blev ett hjälpmedel vid utformning av gröna tak både för beställare och utförare.

Så ser riskerna ut i dag

I dag är låglutande tak en vanlig byggdel som blivit alltmer komplex över tid, med överbyggnader i form av bland annat trädgårdar, fördröjningsmagasin för dagvatten, pooler och olika aktivitetsytor.

Kunskap, produkter och material har utvecklats över tid, men trots det är konsekvenserna vid skador på låglutande tak omfattande. Därför är det viktigt att tidigt inkludera riskerna med låglutande tak i ett byggprojekt, för att på så sätt undvika kostsamma konsekvenser.

Läs mer om exempel på risker med låglutande tak under fliken ”Allmänt”.

Boverket (2023). Låglutande tak. https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/risker/risker-fuktskador/fuktrisker-yttertak/takterasser/ Hämtad 2024-11-21