Metodval för LCA

Illustration: Boverket/Infab

Här presenterar vi ett antal metodval för dig som vill veta mer om hur en livscykelanalys (LCA) går till. Under avsnittet – LCA i byggprocessen, kan du läsa mer om vad du behöver tänka på och hur du kan gå tillväga när du använder LCA i byggprocessen.

Metodvalen anpassas till vad du ska använda din LCA till. Beskriv metodval och tillvägagångssätt tydligt för att resultatet ska vara möjligt att förstå och tolka. Några av de viktigaste metodvalen handlar om funktionell enhet och systemgränser. Läs mer nedan om vad de olika begreppen innebär.

I vissa beräkningsverktyg är en del metodval förutbestämda. I dessa verktyg behöver du alltså inte göra eller motivera alla val. Välj verktyg med transparent redovisning så att det går att följa beräkningarna.

Funktionell enhet

För att du ska kunna jämföra olika byggnader ska de alternativ du utvärderar ha samma grundläggande funktion. Detta beskrivs i LCA-termer som en funktionell enhet. Begreppet funktionell enhet motsvarar den funktion den utvärderade byggnaden levererar Det är vanligt att beskriva en funktionell enhet som att de grundläggande kraven motsvarar kraven i Boverkets byggregler vad gäller energiprestanda, ljudförhållanden, tillgänglighet, och så vidare. Vidare måste miljöpåverkan beskrivas som ett nyckeltal, vilket normalt görs genom att man räknar ut byggnadens miljöpåverkan per kvadratmeter. Alla alternativa utföranden ska leva upp till dessa. Vissa utföranden kan dock vara bättre än funktionskraven. Det vill säga vid användning av LCA vid en upphandling behöver inte alla funktioner vara helt lika.

Hur den funktionella enheten specificeras beror på syftet med jämförelsen. Helst jämförs byggnader som fyller samma funktion, till exempel har likadana prestanda för ljud- och tillgänglighet, är planerade för lika många boende – ja, helt enkelt är så lika som möjligt.

Systemgränser

Med systemgräns menas hur LCA-beräkningen avgränsas. Systemgränserna definierar dels de aktiviteter och processer som ingår i din LCA i respektive livscykelskede, dels vilka aktiviteter och processer som inte ingår.

Tidsmässiga avgränsningar

Ofta ligger en LCA till grund för strategiska beslut under lång tid. Byggnader är långlivade, och därför behöver beräkningen innehålla scenarier för användningen. Det är dock omöjligt att förutspå en enskild byggnads livslängd, och då behövs en realistisk analysperiod – och ju längre analysperiod, desto mer osäkra scenarier. Det vanliga är en analysperiod på ca 50 år, vilket stämmer bra med när en framtida ombyggnad kan förväntas ske. Den framtida ombyggnaden innebär ofta standardhöjande åtgärder och ska metodmässigt hanteras som en ny analysperiod. Då kan exempelvis en stomme som kan återanvändas minska miljöpåverkan betydligt.

Geografiska avgränsningar

Även det geografiska området bör definieras så att de miljödata som används är relevanta, eftersom tillverkningsprocesser, elproduktionsmetoder med mera skiljer sig mycket åt mellan olika delar av världen. Data bör också vara representativa för den svenska marknaden om det gäller LCA för en byggnad i Sverige. De anpassade beräkningsverktygen innehåller i allt högre utsträckning sådana representativa data. Framför allt är det viktigt att data är så bra som möjligt för större produktgrupper. Lägg alltså krutet där.

Avgränsningar i livscykeln

Det är viktigt att avgränsa vilka processer i livscykeln som ska ingå. Målet bör vara att följa livscykeln från utvinning av råvarorna ur naturen tills att de inte längre används, men att följa alla flöden hela vägen skulle i praktiken innebära ett mycket omfattande arbete. Det finns också en stor osäkerhet i alla processer som har med framtiden att göra, till exempel underhåll och utbyte eller rivning. Därför behöver din LCA avgränsas och utesluta de processer som antas bidra minimalt till den totala miljöpåverkan.

Vanliga undantag

Följande parametrar undantas ofta i en LCA för en byggnad:

• tillverkning av maskiner som används för att producera byggprodukter och uppföra själva byggnaden
• avvikelser från normal drift – studien görs på normala driftsförhållanden
• personalens upphov till miljöpåverkan genom exempelvis resor till och från arbetet.