Utsläpp av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn

Illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp på cirka 28 tusen ton kväveoxider, vilket motsvarar 19 procent av Sveriges totala utsläpp av kväveoxider. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp av kväveoxider utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp ligger på 23 tusen ton. De totala utsläppen låg på 51 tusen ton kväveoxider. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av kväveoxider minskat med 9 procent vilket är en positiv utveckling.

Kväveoxider bidrar till försurning och övergödning

Kväveoxider bildas vid all typ av förbränning vid hög temperatur, oberoende av bränslets kemiska sammansättning. De utsläppta kväveoxiderna (NO_x) innefattar både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO₂) men i atmosfären omvandlas kvävemonoxid snabbt till kvävedioxid. Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafik, främst person­ och lastbilar, men även andra källor kan ge betydande bidrag till halterna av kvävedioxid, till exempel energianvändning, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart.

Nedfallet av kväveföreningar orsakar försurning och övergödning av mark, skog och vatten. Förhöjda halter av kvävedioxid kan också ge negativa effekter på hälsan. Dagar när luften har förhöjda halter av kvävedioxid kan till exempel förvärra för personer med astma eller lungproblem. Nyare data pekar även på negativa hälsoeffekter, bland annat hos barn, vid längre tids exponering för kvävedioxid i halter som ofta förekommer i tätorter.

Kvävedioxid deltar även i bildandet av marknära ozon, vilket i sin tur kan ha negativa effekter på hälsa och miljö.

Tidsserie 2008-2022

Totala utsläpp av kväveoxider (NO_x) från bygg- och fastighetssektorn

Källa och illustration: Boverket/SCB

Under 2022 var de totala utsläppen av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn cirka 51 tusen ton om man inkluderar utsläpp från importerade varor. Av dessa släpptes cirka 28 tusen ton ut i Sverige, vilket motsvarar cirka 19 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av kväveoxider. Utsläpp från import uppgick till 23 tusen ton. Mellan 2021 och 2022 har utsläpp inbäddade i importerade produkter ökat med 1,3 tusen ton, medan utsläpp från produktion i Sverige har minskat med 1,5 tusen ton. Därmed uppstår en knapp minskning i totala utsläpp med 0,1 tusen ton kväveoxider.  Under perioden 2008–2022 har utsläppen av kväveoxider minskat med 9 procent vilket är en positiv utveckling. 

Bygg- och fastighetssektorn ger upphov till utsläpp av kväveoxider inom den egna sektorn men även indirekt i hela värdekedjan, där en viktig källa är förbränning för uppvärmning. Indirekta utsläppen av kväveoxider från import kommer främst från transporter och tillverkning av byggmaterial.

Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 3,3 procent i 2022 jämfört med 2021. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 2,4 procent under samma period. 

Mellan 2008 och 2022 minskade de inhemska utsläppen av kväveoxider från bygg- och fastighetsbranschen med 17 procent. Under samma period minskade produktionsbaserade utsläpp av kväveoxider från hela Sveriges ekonomi med 24 procent.

Det uppstår två tidsseriebrott i input-output tabellerna från SCB:s nationalräkenskaper som används som indata till modellen för Boverkets miljöindikatorer. Det bedöms att tidsseriebrottet mellan åren 2020 och 2021 har en minimal påverkan på nivån för utsläpp av kväveoxider. Det bedöms också att tidsseriebrottet mellan åren 2014 och 2015 har en minimal påverkan på skattningen av utsläpp av kväveoxider för bygg- och fastighetsbranschen.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av kväveoxider (exklusive anläggning av väg och järnväg) har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Utsläppsberäkningen från importerade varor och tjänster för denna indikator tar hänsyn till andra länders produktionssätt.

Totala utsläpp av kväveoxider (NO_x) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

Källa och illustration: Boverket/SCB

Sett till vilka delbranscher som bidrar står fastighetsförvaltning för 23 procent, renovering, om- och tillbyggnad för 29 procent, uppvärmning för 26 procent och nybyggnad för 22 procent av de totala utsläppen. Utsläppen är nästintill oförändrade 2022 jämfört med 2022 från alla fyra delbranscherna.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2022

Totala utsläpp av kväveoxider (NO_x) från bygg- och fastighetssektorn

Observera: Brott i tidsserien mellan 2007 och 2008 på grund av ny näringsindelning (SNI). Därför är tidsserien 2008–2022 markerad med * för att tydliggöra de olika tidsserierna och att jämförelser mellan dessa båda tidsserier bör göras med försiktighet. Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg och fastighetssektorns utsläpp av kväveoxider (NOx­) varierade perioden 1993–2007 mellan 55 tusen ton som högst (1994) och 40 tusen ton som lägst (1999). I genomsnitt var utsläppen cirka 48 tusen ton per år. Exklusive uppvärmning var utsläppen från bygg­ och fastighetssektorn mellan 23 tusen och 35 tusen ton per år.

Notera att utsläppen från importerade varor och tjänster ingår i hela tidsserien för kväveoxider till skillnad från i den sammansatta serien för växthusgaser som endast redovisar inhemska utsläpp. Fram till 2007 har utsläpp av kväveoxider beräknats som om de importerade produkterna producerades i Sverige. Mellan 2008 och 2022 har utsläppen från import skattats med en metod som tar hänsyn till andra länders produktionssätt. Detta är ytterligare en anledning till tidsseriebrottet mellan 2007 och 2008.

Brott i tidsserien innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över hela perioden 1993–2022.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2022. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national­- och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007. Samtidigt förbättrades statistiken för byggbranschen i nationalräkenskaperna. För perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen SNI 2002. Data redovisas därför i två olika tidsserier.