Utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn

Illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2022 för inhemska utsläpp av partiklar till luften på 17,2 tusen ton, vilket motsvarade 20 procent av Sveriges totala utsläpp av partiklar. Sektorn bidrar dessutom till utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 19,8 tusen ton. De totala utsläppen av partiklar låg på 37 tusen ton. Under perioden 2008–2022 har utsläppen av partiklar ökat med 9 procent vilket är en negativ utveckling.

Partiklar påverkar människors hälsa

Mindre partiklar bildas främst vid all typ av förbränning, främst vid värmeproduktion och trafik. Även omgivande länder bidrar väsentligt till partikelhalterna i södra Sverige. Större partiklar bildas främst i gatumiljö i tätorter vid slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår oftast vid användning av dubbdäck. Från bygg- och fastighetssektorn kommer utsläppen av partiklar huvudsakligen från värmeproduktion och transporter men också i ökande grad från hushållssektorn via vedeldning.

De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter i dag har allvarliga effekter på människors hälsa, även vid låga nivåer och i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och ökad risk för förtida död. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt-kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna. Hos barn kan exponering för partiklar dessutom försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.

Tidsserie 2008–2022

Totala utsläpp av partiklar till luft (TSP – totala mängden luftburna partiklar) från bygg- och fastighetssektorn

Källa och illustration: Boverket/SCB

Under 2022 var de totala utsläppen av partiklar till luften från bygg- och fastighetssektorn 37 tusen ton, när utsläpp från importerade varor inkluderades. Av dessa släpptes 17,2 tusen ton ut i Sverige. Detta motsvarar 20 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av partiklar.

Bygg- och fastighetssektorns emissioner av partiklar, både från inhemska utsläpp och från importen, uppgår i genomsnitt till 33,2 tusen ton mellan åren 2008 och 2022. Mellan 2021 och 2022 har utsläppen av partiklar minskat med 4,5 procent. Utsläppen från produktionen i Sverige minskade med 4,9 procent mellan 2021 och 2022, medan utsläpp från importerade varor minskade med 4 procent under samma period. År 2022 står utsläpp utomlands för cirka 53 procent av totalt partikelutsläpp och utsläpp i Sverige står för 47 procent. Under perioden 2008–2022 har totala utsläppen av partiklar ökat med 9 procent vilket är en negativ utveckling. 

Bygg- och fastighetssektorn ger upphov till partikelutsläpp inom den egna sektorn men även indirekt i hela värdekedjan. Produktion av stål utomlands är en del i bygg- och fastighetssektorns värdekedja som ger upphov till höga partikelutsläpp. Småskalig förbränning för uppvärmning är en till stor källa för partikelutsläpp.

Sysselsättningen kopplad till bygg- och fastighetssektorn ökade med 3,3 procent i 2022 jämfört med 2021. Förädlingsvärdet i sektorn och dess värdekedja ökade med 2,4 procent under samma period. 

Mellan 2008 och 2022 har inhemska partikelutsläpp från Sveriges bygg- och fastighetssektor minskat med 9,5 procent. Under samma tidsperiod har partikelutsläpp för hela Sveriges ekonomi minskat med knappt 47 procent.

Vad gäller partikelutsläpp från produkter som Sveriges bygg- och fastighetssektor importerar har de ökat med 32 procent mellan 2008 och 2022.

Det uppstår två tidsseriebrott i input-output tabellerna från SCB:s nationalräkenskaper som används som indata till modellen för Boverkets miljöindikatorer. Det bedöms att tidsseriebrottet mellan åren 2020 och 2021 har lett till att TSP utsläpp för bygg- och fastighetsbranschen har underskattats för åren 2015 till 2020 med cirka 5 procent jämfört med åren 2021 – 2022. Det bedöms att tidsseriebrottet mellan åren 2014 och 2015 har en minimal påverkan på skattningen av TSP utsläpp för bygg- och fastighetsbranschen.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av partiklar (exklusive anläggning av väg och järnväg) har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Utsläppsberäkningen från importerade varor och tjänster för denna indikator tar hänsyn till andra länders produktionssätt.

Totala utsläpp av partiklar (TSP) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

Källa och illustration: Boverket/SCB

Den delbransch som främst bidrar till mängden utsläpp av partiklar år 2022 är renovering, om- och tillbyggnad som står för 35 procent av de totala utsläppen. Nybyggnad står för 25 procent, fastighetsförvaltning för 23 procent och uppvärmning för 17 procent. Sett över tiden visar trenden att utsläppen av partiklar från uppvärmning har minskat med 42 procent sedan 2008. Utsläppen av partiklar har ökat från renovering, om- och tillbyggnad med 38 procent, från nybyggnad med 43 procent och för fastighetsförvaltning med 15 procent.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2022

Totala utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn

Observera: Brott i tidsserien mellan 2007 och 2008 på grund av ny näringsindelning (SNI). Därför är tidsserien 2008–2022 markerad med * för att tydliggöra de olika tidsserierna och att jämförelser mellan dessa båda tidsserier bör göras med försiktighet. Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av partiklar varierade mellan 14 tusen ton och 18 tusen ton under perioden 1993–2007. I genomsnitt var utsläppen cirka 16 tusen ton per år. Om uppvärmningen exkluderades var utsläppen mellan 6 tusen och 9 tusen ton per år.

Fram till 2007 har utsläpp av kväveoxider beräknats som om de importerade produkterna producerades i Sverige. Mellan 2008 och 2022 har utsläppen från import skattats med en metod som tar hänsyn till andra länders produktionssätt. Detta är ytterligare en anledning till tidsseriebrottet mellan 2007 och 2008.

För utsläppen av partiklar syns en skillnad mellan de olika tidsserierna. Detta beror också på skillnader till följd av den nya branschindelningen (SNI). Skillnaderna i metod innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen under perioden 1993–2022.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för perioden 1993–2022. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning i nationalräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007. Samtidigt förbättrades statistiken för byggbranschen i nationalräkenskaperna. För perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen SNI 2002. Data redovisas därför i två olika tidsserier.