Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader

Boverket har låtit Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) genomföra en studie om klimatpåverkan vid uppförande av nya byggnader. Studien redovisar värden för klimatpåverkan som är representativa för byggandet i Sverige år 2020. Referensvärden har tagits fram för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor.

Bakgrund till studien om referensvärden

Boverket hade ett regeringsuppdrag tillsammans med Upphandlingsmyndigheten under 2020-2021 om att främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg-, anläggnings- och fastighetsentreprenader. Inom ramen för det uppdraget gav Boverket KTH i uppdrag att ta fram referensvärden för klimatpåverkan från byggnader som är representativa för Sverige. En rapport med referensvärden publicerades 2021.

Rapporten har uppdaterats vid två tillfällen 2023. Dels med förbättrade schablonvärden för klimatpåverkan från tekniska installationer, fast inredning och invändiga ytskikt, dels utifrån uppdaterar underlag för vissa byggnader som ingick i studien. 

Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader (rapport på Digitala vetenskapliga Arkivet)

Närmare om resultaten i studien om klimatpåverkan

KTH:s studie har omfattat 68 byggnader. Klimatberäkningar baseras på underlag med höga kvalitetskrav från verkliga byggnader och har genomförts med en enhetlig metodik. Klimatdata som använts i beräkningarna är i huvudsak genomsnittliga värden från Boverkets klimatdatabas. Två olika systemgränser har använts i studien.

Referensvärden har beräknats enligt samma systemgräns som gäller enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader som infördes i januari 2022, det vill säga för byggskedet (modul A1-A5) och byggdelarnas klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och icke-bärande innerväggar. Du kan läsa mer om klimatdeklarationens omfattning i Boverkets handbok.

Klimatdeklaration – en handbok

Referensvärden för byggnader har också tagits fram där fler byggdelar ingår jämfört med regler om klimatdeklaration för byggnader från januari 2022. Boverket har haft i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur införandet av gränsvärden kan påskyndas och tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. Dessa referensvärden, där också tekniska installationer, fast inredning och invändiga ytskikt ingår, har legat till grund för Boverkets förslag på gränsvärden för byggnadens klimatpåverkan. Slutrapport med författningsförslag lämnades till regeringen i maj 2023.

Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration

Referensvärden för byggnaders klimatpåverkan redovisas för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor, i enheten kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, både för bruttoarea (BTA) och för uppvärmd area (A_temp). Referensvärden redovisas totalt för hela byggskedet, det vill säga modul A1-A5, men också för de olika modulerna, produktskedet (modul A1-A3), och för transport plus bygg- och installationsprocessen (modul A4-A5). Referensvärdena redovisas med medelvärde, medianvärde samt övre och undre kvartil.

Utöver referensvärdena redovisas också resultatet för:

• klimatpåverkan uppdelat på olika byggdelar, till exempel husunderbyggnad, stomme och fasader
• klimatpåverkan uppdelat på olika byggprodukttyper, till exempel betong, stål och andra metaller, isolering och byggskivor.
• klimatpåverkan utifrån olika byggnadsegenskaper, till exempel huvudsakligt stommaterial, påverkan av antal våningar över och under mark, solceller, med mera
• minskade utsläpp som en följd av vissa klimatförbättrade byggproduktval visas.

Underlaget om byggnader finns som öppen data

Underlaget om byggnaderna som ligger till grund för klimatberäkningarna i KTH:s studie finns tillgängligt som öppen data. Notera att underlaget om byggnaderna är bearbetat och att metodiken för detta beskrivs närmare i KTH:s rapport.

Öppna data