Beräkning av byggnadens energiprestanda

Mätning och beräkning av byggnadens energianvändning görs vid upprättande av energideklarationer och vid verifiering av energikrav i Boverkets byggregler BBR.

Beräkning av energianvändning när mätdata saknas

Mätning är huvudregel vid upprättande av energideklarationer och rekommenderas vid verifiering av energikraven i BBR.

Beräkning av energianvändning kan göras vid verifiering av kraven i BBR men för energideklarationer kan det enbart göras då mätdata saknas. Normalt brukande ska beaktas både vid beräkning och mätning av byggnadens energianvändning.

Normalt brukande, mätning och beräkning

Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN (2016:12) innehåller regler för hur normalt brukande ska hanteras vid beräkning och mätning av byggnadens energianvändning.

Denna sida innehåller följande delar:

• Normalt brukande
• Mätning
• Beräkning

Normalt brukande

För att en byggnad ska bedömas rättvist och inte påverkas av om användarna har varit snåla eller slösaktiga med energi så ska den bedömas utifrån ett normalt brukande. Energianvändning knutet till användarnas beteende och brukande är till exempel tappvarmvatten och innetemperatur. Boverkets föreskrifter BEN innehåller regler för hur normalt brukande ska hanteras vid beräkning och mätning av byggnadens energianvändning.

Normalt brukande beaktas i beräkningar genom att fastställda värden används för tappvarmvatten och innetemperatur. I samband med mätning ersätts energianvändning för onormalt liten eller stor tappvarmvattenanvändning med ett standardiserat värde, uppvärmningsbehovet justeras utifrån en dokumenterad avvikelse från standardiserad innetemperatur osv.

Mätning

Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Vid uppförande av flerbostadshus och lokaler bör energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi kunna mätas separat. För energislag som inte erhålls direkt i kWh, t.ex. fossil olja och biobränsle, kan uppmätta volymer räknas om till energi (kWh) med hjälp av bränsletypernas effektiva värmevärde.

I en byggnad som har installerad eleffekt som överstiger 10 W/m2 för uppvärmning och tappvarmvatten bör hushållsenergi eller verksamhetsenergi vara möjliga att avläsa separat. En byggnad som har installerad eleffekt som understiger 10 W/m2 för uppvärmning och tappvarmvatten och har elektrisk kylmaskin bör också förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning.

Vid upprättande av energideklarationer är situationen ofta sådan att detaljerade värden inte är tillgängliga. BEN anger olika vägar att lösa detta, till exempel olika metoder för att bestämma energin till den verkliga användningen av tappvarmvatten. Denna kan sedan korrigeras till normalt brukande.

Länk till en sida med beräknings- och normaliseringsexempel finns i "Relaterad information".

Beräkning

Noggrannheten i en beräkning av byggnadens energianvändning måste vara så god att den verkliga energianvändningen, som mäts när byggnaden senare är i drift, uppfyller kraven i BBR. BEN anger kriterier på vad som ska beaktas i ett beräkningsprogram.

Behovet av energi för uppvärmning varierar beroende på var i Sverige huset är beläget. När energibehovet ska beräknas måste kunskap finnas om ortens klimat. I energiberäkningen ska också hänsyn tas till byggnadens alla energitekniska egenskaper som påverkar byggnadens energianvändning. Det innebär till exempel att byggnadens värmetröghet och interna värmetillskott från personvärme, hushållsmaskiner, solinstrålning med mera som minskar behovet av levererad energi (köpt energi) ska beaktas i beräkningen. Regler för hur beräkningar av energianvändningen ska göras och indata för normalt brukande finns i BEN.

Länk till en sida med beräknings- och normaliseringsexempel finns i "Relaterad information".

Fastställande av byggnadens energianvändning

Den som är byggherre eller certifierad energiexpert ska använda Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) när byggnadens energianvändning fastställs. Det kan göras genom mätning men också i vissa fall genom beräkning. Föreskriften anger vilka faktorer som ska beaktas och hur brukarnas påverkan på energianvändningen ska hanteras. Den behandlar särskilt hur byggnadens energianvändning fastställs vid ett normalt brukande.

Byggnadens energianvändning kan enligt föreskriften BEN bestämmas dels baserat på mätning (kapitel 3), dels på beräkning (kapitel 2). Den ska användas av byggherren vid verifiering av byggnadens primärenergital enligt Boverkets byggregler (BBR) och den certifierade energiexperten när byggnadens energiprestanda bestäms i en energideklaration.

Byggnadens energianvändning utgörs av energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi, uttryckt i kWh/år. Denna energianvändning ska bestämmas vid ett normalt brukande och för ett normalår. Informationen ligger sedan till grund för att bestämma energiprestanda enligt BBR och i energideklarationerna.

Den certifierade energiexperten anger energianvändningen knutet till ett normalt brukande i Boverkets formulär för energideklaration. Beräkningen av energiprestanda, inklusive normalårskorrigering, sker automatiskt i formuläret. Byggherren använder den normaliserade energianvändningen, inklusive normalårskorrigering, för att beräkna byggnadens primärenergital enligt avsnitt 9 om Energihushållning i BBR.

Varför ska byggnadens energianvändning bestämmas vid ett normalt brukande

Energianvändningen påverkas av olika faktorer. Byggnadens tekniska egenskaper och hur brukarna använder byggnaden är särskilt viktiga. En byggnads energiprestanda ska enligt byggreglerna och energideklarationerna beskriva de tekniska egenskaperna och inte hur brukarna använder byggnaden.

Hur brukandet av byggnaden påverkar energianvändningen kan variera från fall till fall. Om inte brukarnas påverkan hanteras enligt en viss metod så är det svårt att bedöma i vilken grad energiprestandan beskriver byggnadens tekniska egenskaper. Därför har det införts regler om att energianvändningen ska bestämmas vid ett visst standardiserat brukande, ett så kallat normalt brukande. Det skapar en större tillförlitlighet vid uppföljning av en byggnads energianvändning vid jämförelse med energikraven i BBR. Det leder också till att energiprestandan på ett mer tillförlitligt sätt kan användas för att jämföra byggnader med varandra vilket är särskilt viktigt i energideklarationerna.

Ta del av hela föreskriften BEN under rubriken "Boverkets författningssamling" i Relaterad information.

Värme och tappvarmvatten

Energi för uppvärmning och tappvarmvatten utgör huvuddelen av en ny byggnads energianvändning och ingår därför i kravet på byggnadens energiprestanda - primärenergitalet. Byggreglerna ställer också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden och hur mycket eleffekt som får vara installerad för uppvärmning och tappvarmvatten.

En byggnads uppvärmningsbehov skapas till största delen av energiförluster genom ytterväggar, fönster, golv och tak, och av energiförluster genom ventilationssystemet. Värmeåtervinning från ventilationsluften minskar uppvärmningsbehovet och förbättrar byggnadens energiprestanda. Vid framtagandet av energireglerna förutsätts att innetemperaturen är 21°C för bostäder.

Energi till tappvarmvatten utgörs av den direkta användningen av tappvarmvatten men hit kan också distributionsförluster i ledningarna räknas in. När en byggnads energiprestanda ska bestämmas används schablonvärden för att avspegla normal vattenanvändning. Schablonvärdet är normaliserat och kan skilja sig från den verkliga tappvarmvattenanvändningen. Det kan exempelvis vara så att en familj i ett småhus använder mer tappvarmvatten än schablonvärdet, men det är schablonvärdet som ska användas. Schablonvärden för energi till tappvarmvatten används också när energideklarationer för byggnader upprättas. Anledningen till att ett schablonvärde används är att byggnaders energiprestanda ska bli jämförbar oberoende av att de som bor i eller använder byggnaden använder olika mycket tappvarmvatten.

Värmeisolering

Utöver krav på byggnadens primärenergital ställs också krav på lägsta godtagbara värmeisolering av byggnaden. Det finns krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um, för byggnadsdelar som omsluter byggnaden. Avsikten är att säkerställa att byggnaden får en bra klimatskärm som håller hela byggnadens brukstid.

Det finns inte längre en uppdelning i elvärme och ej elvärmda byggnader

I byggreglerna fram till 1 juli 2017 delades byggnader in i elvärmda byggnader och byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Det nya måttet på byggnadens energiprestanda, primärenergitalet EPpet, innehåller justeringsfaktorer för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas. Justeringsfaktorerna är olika för de olika energibärarna. 

Reglerna tar hänsyn till "gratisvärme"

Reglerna tar hänsyn till värmetillskott ("gratisvärme") från tappvarmvatten, hushållsenergi, personer, sol med mera inom byggnaden eftersom detta minskar byggnadens behov av levererad energi. Vid beräkning av byggnadens energianvändning får storleken på "gratisvärme" värderas.

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Detta inkluderar till exempel solceller och solfångare.

Solceller, solfångare och annan förnybar energi

Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning energin kan nyttiggöras i byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Detta inkluderar till exempel solceller och solfångare. Det är inte all energi som tillgodoräknas utan el från solceller ska produceras och användas samtidigt. El som distribueras till elnätet får inte tillgodoräknas. Det är bara den el som används till uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel som ingår här. Med hjälp av batterilagring av solel i huset kan en större andel av elenergin från solceller tillgodoräknas.

Komfortkyla

Energi för komfortkyla är den energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Det gäller alltså inte kylrum och liknande. Komfortkyla räknas in i byggnadens energianvändning.

I en byggnad kan ett kylbehov uppstå på grund av till exempel solinstrålning på sommaren och värme från personer och olika apparater i byggnaden. För att minimera behovet av komfortkyla måste man bland annat vid projekteringen ta hänsyn till den överskottsvärme som kan uppstå, t.ex. från solinstrålning eller från utrustning i byggnaden såsom belysning och apparater. Detta kan göras både med hjälp av bygg- och installationstekniska åtgärder. För att minska behovet av komfortkyla har t.ex. storlek och placering av fönster samt om det finns möjlighet till solavskärmning stor betydelse. Effektiv belysning och utrustning minskar också de interna värmetillskotten.

Hushållsenergi och verksamhetsenergi

Hushållsenergi och verksamhetsenergi i lokaler ingår inte i byggnadens energianvändning och ingår därför inte i byggnadens energiprestanda. Här kan du läsa mer om vad som utgör hushålls- och verksamhetsenergi.

Hushållsenergi

Hushållsenergi är den el eller annan energi som används för hushållsändamål i bostäder. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, spis, kyl, frys, och andra hushållsapparater. Även den el som används för belysning, datorer, TV och annan hemelektronik ingår i hushållsenergi.

Den hushållsenergi som anges i Gripen ingår inte i beräkningen av byggnadens energiprestanda och klassningen. Den kan ses som information för att ge en helhetsbild av energianvändningen i byggnaden. Det innebär att hushållsel inte normaliseras.

Dock kan kända uppgifter om hushållsel användas för att justera uppvärmningsenergin på grund av avvikande hushållsenergi (3 kap. 5 § BEN). Det är energiexpertens bedömning om internlasterna kan vara så avvikande att det inte försumbart påverkar byggnadens uppvärmningsbehov. I det allmänna rådet anges 3 kWh/m2 och år som gräns för om justering kan göras eller inte. Andelen av hushållsenergin som kan tillgodogöras anges i samma allmänna råd till 70 procent under uppvärmningssäsongen. Som normalvärde för hushållsenergin anges 30 kWh/m2 Atemp och år. Finns det ingen känd information om hushållsel kan det således inte heller nyttjas för en möjlig justering av uppvärmningsenergin.

Verksamhetsenergi

Verksamhetsenergi är den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, datorer, kopiatorer, maskiner, och andra apparater för verksamheten och belysning utöver den som är nödvändig för byggnadens grundbehov. Även den energi som används till spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin och andra hushållsapparater ingår i verksamhetsenergi.