Kontrollera byggnadens status

Luftkvalitet, radon, ljus, temperatur, risker för fukt, mögel och utsläpp från farliga byggnadsmaterial är exempel på sådant som påverkar inomhusmiljön och som är viktigt att ha koll på när man underhåller sin byggnad.

Inomhusmiljön kan förändras (till det bättre eller till det sämre) när man gör ändringar i byggnaden. Att lufttäta en byggnad kan till exempel öka behovet av ventilation, och fönsteråtgärder kan till exempel få en stor påverkan på dagsljusinsläppet i lägenheterna.

Läs på, bedöm vilka risker som kan finnas med en viss åtgärd samt utred byggnadens förutsättningar innan ni sätter i gång med era åtgärder.

Inventera nuläget:

• Ta till exempel reda på hur de boende upplever sin inomhusmiljö. De boendes upplevelse av inomhusmiljön brukar vara en god indikator på hur huset och installationerna fungerar. En skriftlig enkätundersökning avslöjar hur de boende upplever luft, värme, ljud, ljus och sin egen hälsa i huset och hur spridda problemen är. Den ger därför vägledning om prioritering av åtgärder.
• Inomhusmiljöproblemen undersöks vid behov med kompletterande mätningar av till exempel temperaturer, luftrörelser och luftomsättning.

Fukt kan ställa till med många problem och det är därför viktigt att upptäcka fuktskador i tid. Var det finns risk för fuktskador och sannolikheten för att de uppkommer är olika för olika byggnader. Även konsekvenserna vid en eventuell skada är olika. En specialist på fuktskador vet var man ska leta och kan bedöma sannolikheten för att fuktskador ska uppstå, och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Men det går att bilda sig en egen uppfattning också, om man vill undersöka lite själv först.  

Energimässigt är det viktigt att byggnaden är lufttät så att inte värmen försvinner ut okontrollerat med läckande luft. Även komfortmässigt är det viktigt med en tät klimatskärm, det vill säga att ytterväggar, tak, golv/grund, fönster och dörrar är lufttäta.

Täthetsprovning, eller provtryckning som det ibland kallas, är ett sätt att säkerställa tätheten i klimatskärmen. Vid en täthetsprovning upptäcker man eventuella läckage av luft. Täthetsprovning kräver kunskap både om hur den genomförs och hur resultaten ska tolkas. Anlita därför rätt kompetens.

Termografering är en undersökning som innebär att huset fotograferas med en värmekamera. Värmekameran kan mäta och visualisera temperaturskillnader i såväl klimatskärm som i installationer. Resultatet av termograferingen gör att man kan lokalisera brister i isoleringen, köldbryggor samt luftläckage. Termografering kräver kunskap både om hur den genomförs och hur resultaten ska tolkas. Anlita därför rätt kompetens.

Byggnadens ventilationssystem är en viktig faktor när man vill se över byggnadens energianvändning. Ofta kan man göra stora energibesparingar genom att börja i fläktrummet. I OVK-protokollet (protokollet från den obligatoriska ventilationskontrollen) kan ni se om de ventilationssystem ni har fungerar som det är tänkt.

En anledning till att minska byggnadens energianvändning kan vara att man vill minska byggnadens påverkan på klimatet och miljön. Bygg- och fastighetssektorn står för nästan en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Ungefär hälften av bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan kommer från uppvärmning och förvaltning. Du kan läsa mer om utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn på sidan Växthusgaser.

Växthusgaser

Genom att ta reda på byggnadens klimatpåverkan får ni bättre underlag för att välja åtgärder som minskar den. Ni får även en möjlighet att jämföra er med andra byggnader.

Även om det idag inte finns något lagkrav att redovisa klimatdeklaration för befintliga byggnader, finns det många frivilliga certifieringar där redovisning av klimatpåverkan ingår.

Klimatpåverkan påverkas av energianvändningen men också av vilka byggprodukter och vilken teknisk utrustning man väljer i samband med att en åtgärd genomförs.  Ta hjälp av en certifierad expert – eller ta hjälp av förvaltaren – för att identifiera och bedöma byggnadens huvudsakliga miljö- och klimatpåverkan och vad ni bör fokusera på, på såväl kort som lång sikt. Detta ingår vanligen inte i den ordinarie förvaltningen utan måste köpas in som en separat tjänst. En sådan utredning kan ge tips på allt från att ändra beteenden för att spara energi, till att optimera byggnadens befintliga system eller att genomföra större renoveringar och/eller byta ut äldre system. 

Läs mer om klimatpåverkan och återbruk vid energirenovering- och förvaltning på sidan klimatpåverkan- och återbruk.

Miljö- och klimatpåverkan samt återbruk vid energirenovering

Vid underhåll av byggnaden som kan tänkas påverka byggnadens utseende och kulturvärden, behöver ni känna till vad som upplevs som värt att värna om och bevara i ert hus – både av de boende och generellt. Vid alla ingrepp måste hänsyn tas till sådant som ger byggnaden dess karaktär.  

Ni bör ställa er frågor som:

• Vad är det som karaktäriserar er byggnad? 
• Vilka bevarandevärden har den?
• Hur skulle renoveringen påverka byggnadens utseende?
• Vilka effekter får renoveringen på omgivningen?
• Omfattas byggnaden av skydd eller andra bestämmelser i detaljplanen eller kommunens kulturmiljöprogram? 

Byggnaders yttre delar, ska enligt PBL, hållas i vårdat skick. Ändringar ska utföras varsamt vilket bland annat innebär att byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Kravet på varsamhet gäller såväl invändigt som utvändigt och särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. Utöver det generella skyddet som framgår av PBL, kan kommunen i detaljplanen ha infört speciella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Kontrollera med kommunen om det finns varsamhetskrav för det aktuella huset.

Kommunernas webbsidor för byggande och boende

Läs mer om krav enligt PBL vid energirenovering, bland annat varsamhetskravet, på sidan PBL under byggidéskedet.

PBL under byggidéskedet

Även för miljöns skull är det bra att inte byta till nytt i onödan, utan försöka ta vara på och återbruka sådant som fungerar. 

Miljö, klimat och återbruk

Genom att ha en dialog med de boende har ni möjlighet att få information om vad de tycker är värt att värna i byggnaden.

Boendedialog

Följande bilder kan vara till hjälp för att avgöra vad som är tidstypiskt och karaktäristiskt för just er byggnad. Vad är det som gör att det syns hur gammalt huset är och ger huset dess kulturhistoriska värde?  

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1940-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1960-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1970-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Status med fokus på kulturvärden

Vid underhåll av byggnaden som kan tänkas påverka byggnadens utseende och kulturvärden, behöver ni känna till vad som upplevs som värt att värna om och bevara i ert hus – både av de boende och generellt. Vid alla ingrepp måste hänsyn tas till sådant som ger byggnaden dess karaktär.  

Ni bör ställa er frågor som:

• Vad är det som karaktäriserar er byggnad? 
• Vilka bevarandevärden har den?
• Hur skulle renoveringen påverka byggnadens utseende?
• Vilka effekter får renoveringen på omgivningen?
• Omfattas byggnaden av skydd eller andra bestämmelser i detaljplanen eller kommunens kulturmiljöprogram? 

Byggnaders yttre delar, ska enligt PBL, hållas i vårdat skick. Ändringar ska utföras varsamt vilket bland annat innebär att byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Kravet på varsamhet gäller såväl invändigt som utvändigt och särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. Utöver det generella skyddet som framgår av PBL, kan kommunen i detaljplanen ha infört speciella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Kontrollera med kommunen om det finns varsamhetskrav för det aktuella huset.

Kommunernas webbsidor för byggande och boende

Läs mer om krav enligt PBL vid energirenovering, bland annat varsamhetskravet, på sidan PBL under byggidéskedet.

PBL under byggidéskedet

Även för miljöns skull är det bra att inte byta till nytt i onödan, utan försöka ta vara på och återbruka sådant som fungerar. 

Genom att ha en dialog med de boende har ni möjlighet att få information om vad de tycker är värt att värna i byggnaden.

Följande bilder kan vara till hjälp för att avgöra vad som är tidstypiskt och karaktäristiskt för just er byggnad. Vad är det som gör att det syns hur gammalt huset är och ger huset dess kulturhistoriska värde?  

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1940-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1960-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen

Tidstypiska byggnadsdetaljer i ett flerbostadshus från 1970-talet. Illustration: Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen