Uppföljning
Byggherren bör kontrollera och följa upp resultaten av renoveringen, till exempel gällande energianvändning och inomhusmiljö, för att säkerställa att de håller över tid.
Kontrollera energianvändningen
Vid energieffektiviserande renovering är det viktigt att följa upp byggnadens energianvändning. Läs av och sammanställ energistatistik, till exempel normalårskorrigerade värden för energianvändningen, de två första åren och jämför energianvändningen före och efter renoveringen. Motsvarar resultatet era uppställda mål? Eftersom variationer i väder och användning påverkar användningen, får ni en mer korrekt bild om ni gör utvärderingen genom att följa upp användningen i minst 6–12 månader, gärna längre.
Var uppmärksam på inomhusmiljön
Var uppmärksam på inomhusmiljön efter renoveringen, såsom temperatur, luftfuktighet och luftkvalitet. En enkel och billig åtgärd att göra under garantitiden är att lämna ut en enkät till de boende om hur de upplever inomhusmiljön i sin lägenhet. Om man även har genomfört en motsvarande enkät före renoveringen kan man jämföra resultaten och på detta sätt få en bra kontroll av hur arbetet lyckats.
Byggnadsteknisk besiktning efter underhållsåtgärder
I samband med underhåll och renoveringar kan det uppstå skador på byggnaden på grund av saker man inte räknat med. För att upptäcka eventuella skador tidigt bör man därför låta genomföra en byggnadsteknisk besiktning, som genomföras av en tekniskt sakkunnig person.
Om en skada upptäcks ska bör en riskanalys göras och tekniskt sakkunnig tillkallas. Den sakkunnige kan utifrån besiktning och riskanalys ta fram ett åtgärdsprogram för att hantera skadan.
- Kall och dragig inomhusmiljö,
- väldigt höga energikostnader,
- fuktskador, missfärgning av målade ytor eller sprickor,
- dålig luft och lukt,
- stopp i avlopp, och
- ljudproblem.
- Krackeleringar i nymålade ytskikt uppkommer efter undermåligt förarbete på underlaget. Vanligt förekommande vid fönsterrenoveringar och målning av träpaneler och putsskikt i fasader.
- Fuktgenomslag till följd av att man applicerat fel ytskikt på fuktiga ytor. Kan vara golv- eller väggfärg. Det kan även gälla för täta plast- eller gummimattor på golv.
- Krackeleringar och puts som släpper vid lagningar i putsskikt kan uppkomma om lagningen utförts vid för låga temperaturer.
- Felaktiga appliceringar av ytskikt inomhus kan orsaka inomhusmiljöproblem. Exempelvis kan plastmattor i flera lager leda till kemisk nedbrytning av mjukgörarkomponenter i limskikten mellan mattorna. Golvytor måste alltid nollställas innan nya mattor monteras. Allt gammalt lim och rester måste bort.
- Om man har tilläggsisolerat vindsutrymmen kan det uppstå följdskador i form av påväxt i organiska trädetaljer, såsom takstolar och underlagstak. Det sker om det under längre tider på året skapas högre relativ fuktighet i det aktuella vindsutrymmet (än innan) på grund av lägre temperatur. Relativ fuktighet (RF) är ett mått på hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur mycket fukt som luften kan bära maximalt, utan att kondensera. Den relativa luftfuktigheten bör ligga mellan 40 och 60 procent. Påväxt i trämaterial uppstår normalt vid relativ luftfuktighet (RF) över 70 procent.
- När det gäller högre byggnader med tunnputs eller enstegstätade fasader bör underhållsbesiktning utföras minst vartannat år, eftersom dessa ingår i kategorin riskkonstruktioner.
Boverket har sammanställt mer information om vanliga risker som är bra att vara medveten om för att kunna hantera dem och på så sätt förebygga fel, brister och skador i byggnaden. Det finns information om fuktrisker, risker med ventilation, risker med termiskt klimat, risker med asbest och risker vid energieffektivisering.
Vägledning och information från andra aktörer
BeBo har sammanställt mer information om uppföljning vid energieffektiviserande renovering. Webbsidan innehåller information om energiuppföljning och uppföljning av inomhusmiljön, samt länkar till fördjupande information i olika relevanta studier som har genomförts inom nätverket.
3.2 Måluppföljning (på Bebos webbplats)
I projektet ”Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda” som finansierats Energimyndigheten och SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) har man analyserat orsakerna till att det blivit skillnader mellan den projekterade energiprestandan och den faktiska energiprestandan i den färdiga byggnaden.
Projektet har även samlat några erfarenhetstexter om att undvika vanliga fel och brister i drift som påverkar byggnaders funktion och energianvändning. Det finns till exempel texter om VVC-förluster och bristande isolering av utelufts- och avluftskanaler.
Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda (på Lågans webbplats)
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.