Målstyrning i byggidéskedet

Innan man klarlagt förutsättningarna och valt åtgärd är det svårt att vara konkret. Det finns därför andra sätt att förtydliga syftet och förutsättningarna för en energirenovering. Här kan du läsa mer om att sätta övergripande mål för energirenovering. Mål som senare bryts ned i delmål och konkretiseras efterhand som energirenoveringen fortskrider. 

Formulera övergripande mål och ambitionsnivå  

Förutom de formella krav som finns i regler är det era egna ambitionsnivåer som bestämmer omfattningen av åtgärderna i er energirenovering. Innan ni väljer vad och hur ni ska energirenovera är det bra att ha tänkt igenom på vilka mål som ska ligga till grund för beslutet att genomföra en åtgärd. Vad är det ni vill uppnå? 

Det kan finnas många olika motiv till att energirenovera, både tekniska, ekonomiska och miljömässiga. Sett utifrån tekniska skäl kan det till exempel handla om att åtgärda akuta underhållsbehov eller att ersätta uttjänta komponenter och system med nya som använder mindre energi.  

Om företaget eller föreningen bedömer att byggnadens energikostnader är alltför höga på grund av en onödigt hög energianvändning så kan ekonomin utgöra ett tungt vägande skäl till att göra en energirenovering.  

Förutom lägre energianvändning kan en energirenovering även medföra andra mervärden så som bättre inomhusmiljö för de boende, sociala värden, samt minskad miljö- och klimatpåverkan.  

Läs mer om mervärden vid energirenovering på sidan Fördelar med energieffektivisering av hus.

Fördelar med energieffektivisering av hus

Exempel på energimål

Nedan följer några exempel på olika typer av övergripande mål i en energirenovering.

Mål för att förbättra och förenkla drift och underhåll

Komplicerad drift och underhåll (DoU) som kräver mycket tid och många platsbesök är i sig själv en kostnadsdrivande och klimatbelastande faktor. Dålig styrning och kontroll påverkar förutom energianvändningen även inomhusmiljön och leder ofta till att det förr eller senare behövs mer akut underhåll. Därför bör ni även ha mål kring DoU.

Ni kan exempelvis ha mål kring att: 

• kunna fjärrstyra och mäta installationers funktion inklusive energianvändning,
• ha varningssystem som varnar för problem med driften.

Mål ur andra hållbarhetsaspekter

Byggnader finns till för att skapa god inomhusmiljö och bra levnadsförhållanden. Glöm inte bort mål som säkerställer det i er energirenovering.    

Målkonflikter och målberoenden

Det är viktigt att förstå att åtgärder för minskad energianvändning påverkar andra faktorer. Den åtgärd som minskar energianvändningen mest behöver till exempel inte nödvändigtvis vara den som minskar kostnaderna mest. En enkel åtgärd som minskar byggnadens energianvändning, som att dra ned på ventilationen, kan påverka inomhusmiljön negativt. Det ger målkonflikter. Genom att ni är tydliga med vilka era mål är blir det även lättare att identifiera möjliga målkonflikter som behöver hanteras.

Det finns också målberoenden som gör att det är viktigt att göra saker i rätt ordning. Genom att först minska byggnadens energibehov via till exempel tilläggsisolering kan mindre installationer med lägre effekt installeras. Att på så sätt undvika onödigt stora installationer kan vara både billigare och innebära mindre klimat- och miljöbelastning.

På sidan ”Exempel på energieffektiviseringsåtgärder” finns mer information om specifika energiåtgärder och vad som är viktigt att tänka på för att undvika målkonflikter, förebygga risker och få bästa möjliga resultat vid genomförande av dem.

Exempel energieffektiviseringsåtgärder

Stöd för att sätta energimål

Genom att ställa tydliga mål och krav som går att följa upp ökar chansen att ni får den energieffektivisering och det resultat som ni önskar. 
Det kan vara svårt att formulera mål. Nedan följer några hjälpmedel som kan ge er tips på energirelaterade mål ni kan ställa och sätt man kan formulera dem på. 

Upphandlingsmyndighetens mallar för kravställning på byggnadens värme- och energianvändning 

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram så kallade hållbarhetskriterier som kan användas när man utformar upphandlingar av olika slag. Här finns också kriterier för byggnadens värme- och energianvändning  som kan användas vid upphandlingar som görs i tidiga skeden.
   
Just hållbarhetskriterierna för byggnadens värme- och energianvändning är formulerade utifrån nybyggnad, men de kan även användas vid ändringar. Utgå dock alltid från den befintliga byggnadens förutsättningar när ni formulerar kraven.

Upphandlingsmyndighetens kriterier ska vara drivande vilket innebär att kriterierna är mer långtgående än lagstiftningen. Kriterierna är även indelade i olika ambitionsnivåer: Basnivå, Avancerad nivå och Spjutspetsnivå.

Hållbarhetskrav för Byggnadens värme- och energianvändning, krav i upphandling för tidiga skeden (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

Energiavtal 21 - Avtalsmall för upphandling av totalentreprenad vid energieffektiviseringsprojekt

Byggandets Kontraktskommitté, BKK har i samarbete med Sveby tagit fram en mall som är ett exempel på hur ett avtal kan formuleras för att tydliggöra entreprenörens ansvar för byggnadens energiprestanda vid en totalentreprenad. Avtalsmallen kallas Svebys Energiavtal 21.

Energiavtal 21 är avsett att användas i totalentreprenader där parterna avtalat om att tillämpa ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads- anläggnings- och installationsarbeten).

I avtalet ingår en juridisk och en teknisk del.

• Den juridiska delen innehåller bland annat krav på energiprestanda (kWh/m² Atemp och år), uppföljning av energiprestandakrav och ansvar för att åtgärda fel.
• Den tekniska delen innehåller bland annat hur energiberäkningar ska utföras och hur energianvändningen ska verifieras.

Svebys webbplats

ByggaE - Hjälpmedel för att arbeta med energikrav genom byggprocessen 

ByggaE är en metod för att arbeta med energifrågorna genom hela byggprocessen och involverar alla aktörer som påverkar byggnadens energianvändning. Kvaliteten i arbetet säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av rutiner och checklistor som utvecklats i metoden.

ByggaE-metoden är uppbyggd kring en mappstuktur där samtliga hjälpmedel i metoden (till exempel dokumentmallar och checklistor) finns samlade. ByggaE kan tillämpas i den omfattning som önskas, det vill säga det är fullt möjligt att bara tillämpa vissa delar av metoden.

Metodbeskrivning och energidokumentation (på Byggae.se) 

I ByggaE finns det exempelvis en mall för energikravsbeskrivning, där alla energikrav i projektet kan sammanställas. Det är ett dokument som kan följa projektet och kan uppdateras när så är lämpligt. Det kan ingå i dokumenten som används vid upphandling och kan innehålla hänvisningar till andra dokument om uppgifter normalt skrivs på andra ställen. Man bör sträva efter att ställa krav som går att följa upp. 

Som stöd för att beskriva energikraven använder man de förstudier och tidiga energiberäkningar man gjort.

Man kan ta bort krav som man tycker är ointressanta och lägga till andra som man vill följa. Vissa krav kanske man inte har bestämt när man startar, exempelvis u-värden på fönster, men dessa kan fyllas i under projektets gång. 

Energidokumentation (på Byggae.se)

System och ramverk för målarbete- och hantering 

Det finns utvecklade system för att sätta upp mål och följa upp dem som kan användas i energirenoveringsprojekt. De startar ofta med en basnivå som motsvarar regelkrav och har tydliga ambitionsnivåer att välja mellan. Det kan underlätta och förtydliga ert målarbete och förenkla er kvalitetshantering. Helt enkelt paketerade mål.  

Certifieringssystem 

I Sverige används olika kommersiella system för att miljöcertifiera byggnader. Dessa system innehåller bland annat kravnivåer för energianvändning. Miljöcertifieringarna är en privaträttslig certifiering och inte ett myndighetskrav. Några exempel på certifieringssystem är: 

• Miljöbyggnad  
• Svanen 
• BREEAM 
• LEAD 

Level(s) 

Level(s) är ett frivilligt verktyg och ramverk utvecklat av Europeiska Unionen för att främja hållbarhet i byggnader. Det är ett hjälpmedel för att bedöma och rapportera om byggnaders miljöprestanda över hela deras livscykel, från design och konstruktion till användning och slutskede.  

På EU-kommissionens webbplats finns mer information och utbildning om Level(s). 

Level(s) (på EU-kommissionens webbplats)

Projektstyrning och processtöd – Behöver ni ta in hjälp?

Bedöm vad ni själva och er förvaltningsorganisation klarar av och vilken kompetens och vilka resurser som finns. Det gäller både tid och kunskap. Klarar er befintliga organisation av ett större projekt, eller behövs extra hjälp och stöd? Det finns ofta behov av att ta in hjälp på olika områden och för olika uppgifter i projektet. 
Läs mer om vanliga roller och ansvar under byggidé på sidan Roller i byggidéskedet.

Roller i byggskedet

När åtgärder planeras i byggnaden är det viktigt att ha ett bra beslutsunderlag. Det kan bland annat utgöras av en rapport från en förstudie. Att ta fram ett bra beslutsunderlag och genomföra en bra förstudie tar tid och resurser. En ordinarie förvaltningsorganisation saknar ofta delar av den kompetens som krävs för att driva en större energirenovering. Därför kan hjälp och stöd behövas, till exempel en byggprojektledare för att leda projektet eller konsulter för att hjälpa till att utreda byggnadens förutsättningar. 

Syftet med att ta in hjälp redan under byggidéskedet är att säkerställa att beslutsunderlaget blir tillräckligt bra och att det tas fram i tid. 

Läs mer om att ta in hjälp under byggidéskedet på sidan Avtal i byggidéskedet.

Avtal i byggskedet

Ekonomiska ramar 

Bedöm även vilka ekonomiska resurser som finns att tillgå och fastställ de ekonomiska ramarna. Till exempel genom att få fram ett inriktningsbeslut och en budget tidigt i processen. Förutsättningarna är då bättre för att kunna sätta rätt ambitionsnivå. 

Klarlägg de ekonomiska förutsättningarna

Mål för dokumentation 

Starta tidigt med att planera för vad som ska dokumenteras, hur dokumentationen ska tillgängliggöras för relevanta aktörer i projektet och hur dokumentationen ska paketeras. På så sätt kan dokumentationen stödja era processer. Att planera dokumentationen tidigt underlättar även så att relevant dokumentation kan lyftas över i förvaltningen i ett senare skede utan onödigt extraarbete. 

Det finns olika typer av information som kan behöva paketeras i ett byggprojekt, exempelvis:

• Handlingar som underlag till val av åtgärd.  
• Handlingar som underlag till myndighetsbeslut.
• Handlingar för att utföra åtgärden.
• Drift och underhållsinstruktioner. 

Använda en projektplan 

För många åtgärder är det många olika typer av information som ska hanteras. För att öka tydligheten för alla parter kan man dokumentera rutinerna för informationshantering tidigt, i en projektplan. I mer komplexa fall kan man ta fram en kompletterande dokumenthanteringsplan.  

Standarder för informationshantering 

Byggbranschen och förvaltningsbranschen har tagit fram standarder för att göra informationsmängder mer spårbara och lättolkade. Standarderna behandlar exempelvis hur dokument och filer namnges beroende på informationsinnehåll, hur ritningssymboler ska utformas och tolkas med mera. Få med i avtalen från början hur ni vill ha dokumentationen utförd. 

Svensk byggtjänst

SIS (Svenska institutet för standarder)

Säkerställ tillgång till dokumentationen 

Säkerställ att alla inblandade i åtgärden, både nuvarande och sådana som kommer in senare i arbetet, har enkel tillgång till relevant och aktuell dokumentation. Det kan till exempel ske genom att dokument som tas fram under processen (utredningar, program och skisser) samlas på ett ställe.  

Det har blivit vanligare med digitala projektplattformar som stödjer strukturerad informationshantering genom hela åtgärdsprocessen. Ni har kanske redan en digital förvaltningsplattform som har stöd även för byggåtgärder.  

Statussättning på handlingar

Handlingarna i ett byggprojekt innefattar samtliga informationsmängder som tas fram i projektet. De handlingar som ska tas fram är olika detaljerade beroende på hur långt projektet har kommit. För att markera vilket skede en handling tillhör är det vanligt att handlingarna även får en status.  

• Byte av status på en handling brukar även vara kopplat till ett kvalitetsarbete såsom en granskning av handlingen. Det huvudsakliga syftet med detta är att säkerställa att det är färdiga och korrekta handlingar som används när man bygger och förvaltar. Under byggidéskedet kan handlingarna exempelvis ha följande status: 
• Förslagsskisser. I det inledande skedet kan man kalla handlingarna för förslagsskisser eller idéskisser – de tas fram för att förtydliga och undersöka projektidén. Man kan upprätta flera olika förslag, för olika åtgärder, för att jämföra dessa. I det här skedet är det inte så många aktörer inblandade och det kostar därför inte så mycket om man ångrar sig och vill välja andra åtgärder. 

Programhandling. Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna och målen för ett projekt. Här bör alla krav, behov och önskemål infogas. Programhandlingarna som arbetas fram används som styrande underlag framåt i processen.  Läs mer om handlingar i projektet på sidan  Mål och dokumentation projektering.

Mål och dokumentation projektering

Mål för entreprenadform 

Det finns inte något givet tillfälle i ett byggprojekt när entreprenadformen ska väljas utan det skiljer sig åt i olika projekt. Det är dock viktigt att vara införstådd med vad olika entreprenadformer ger för möjligheter och utmaningar så att projektet kan välja det som passar bäst. Eftersom valet av entreprenadform påverkar på vilken nivå och när olika handlingar tas fram är det bra att välja detta tidigt. 

Läs mer på sidan Avtal i byggidéskedet under rubriken ”Entreprenadformen påverkar” 

Avtal i byggidéskedet

Målens detaljnivå ökas efterhand 

Mål som ni sätter i byggidéskedet bryts ned i delmål, krav och konkretiseras efterhand som energirenoveringen fortskrider. Under byggidéskedet kommer ni till exempel fram till vad som ska utföras. I nästa skede, projekteringen, förfinas idéerna i bygghandlingar till hur valda åtgärder ska utföras. Läs mer om att omvandla era mål till krav projekteringsskedet på sidan Mål, krav och dokumentation i projekteringen.

Mål, krav och dokumentation i projekteringen