Startsida / Energiguiden / Energieffektivisera flerbostadshus / Energirenovera / Projektera / Mål och dokumentation
Projektera

Kravställning och dokumentation i projekteringsskedet

Granskad: 4 oktober 2024

I projekteringsskedet omvandlas de mål, behov och förutsättningar som togs fram under byggidéskedet till skarpare krav. Idéerna förfinas och förtydligas i bygghandlingar som talar om hur de valda åtgärderna ska utföras. Handlingarna har olika status beroende på hur detaljerade de hunnit bli

Omvandla era mål till tydliga krav 

De mål och behov som ni formulerat i början av projektet omvandlas under projekteringen till skarpare krav, om de visar sig vara genomförbara. Det kan till exempel handla om tekniska krav, materialval och krav på speciell utformning. Dessa krav formuleras utifrån de förutsättningar som har tagits fram under byggidéskedet. Kraven ställs för att ni ska få det resultat som ni har tänkt er. 

När ni har valt projektörer är det en god idé att gå igenom målen och förutsättningarna med dem. Läs mer om att sätta mål och undersöka förutsättningarna för projektet i avsnittet Byggidé.

Byggidé

Offentligrättsliga krav, som finns i bland annat PBL, är samhällets krav på den lägsta godtagbara nivå som byggnaden måste nå upp till. Som byggherre har ni möjlighet att ställa högre eller fler krav än de minimikrav som samhället har, till exempel vad gäller energianvändning, hållbarhet eller inomhusmiljö. Nedan finns tips, hjälpmedel och stöd för att ställa krav under projekteringsskedet i ett energirenoveringsprojekt. 

Kravställning vid energiåtgärder 

Det är viktigt att specificera vilka mål och krav ni har på hur energianvändningen i byggnaden ska påverkas av projektet. Kraven kan omfatta både tekniska aspekter som energiprestanda och olika former av kontroller eller uppföljning av dessa. Att ställa krav på att alla inblandade aktörer har rätt kompetens och utbildning är också en viktig del av kvalitetssäkringen.  

Genom att vara noga vid kravställningen kan man säkerställa att byggprojektet inte bara uppfyller lagstadgade och tekniska krav utan också ger ett hållbart resultat med önskad kvalitet. Tydligt ställda krav som går att följa upp ökar chansen att ni får den energieffektivisering och det resultat som ni önskar. Som tur är finns det mycket hjälp att få. 

  • Det finns flera hjälpmedel och stöd som utvecklats för att underlätta för den som vill ställa krav kopplat till energieffektiviserande åtgärder. Nedan följer några exempel på sådana stöd och hjälpmedel.

    Stöd från BeBo för att ställa energirelaterade krav

    Inom BeBo finns verktyg som kan användas för att ställa energirelaterade krav på åtgärder i avtal. Verktyget kan också användas för att utvärdera rimligheten i nivån på de åtgärder som föreslås av konsult eller entreprenör.

    Verktyget innehåller förslag på energikrav för byggnaders olika funktioner och installationer. Kraven är uppdelade i två nivåer, en lägre nivå av krav (Nivå B) som eftersträvar att beskriva en miniminivå och en högre nivå av krav (Nivå A) som eftersträvar att beskriva en tuffare men rimlig nivå.

    Energikrav BeBo är indelat i krav vid Ändring och ombyggnad respektive krav vid Nybyggnation. Kraven vid ändring och ombyggnad är i sin tur uppdelade i:

    • Klimatskärm
    • Ventilation
    • Uppvärmning
    • Styr, regler och övervakning
    • Övrigt

    Energikrav BeBo (på BeBo:s webbplats)

    Förstudier och projekt om att ställa energirelaterade krav

    På BeBo:s webbplats finns fördjupande information om att ställa energikrav vid upphandling. Där finns bland annat länkar till förstudier och projekt som har resulterat i rekommendationer för upphandling eller underlag för kravspecifikationer för olika energiåtgärder.

    1.7 Upphandling och kravspecifikationer - Bebostad

  • Genom att föra in hållbarhetskrav tidigt i upphandlingen kan ni som beställare påverka hur hållbar ombyggnaden blir.

    Under projekteringsskedet finns flera saker som byggherren och beställaren kan göra för att öka projektets hållbarhet, till exempel:

    • Omsätta hållbarhetsmål och hållbarhetskriterier till detaljerade krav i handlingar som ritningar, beskrivningar och förfrågningsunderlag.
    • Tydligt beskriva vilka material och produkter entreprenören ska arbeta med, om ni har särskilda krav på det. Det kan till exempel handla om att ni vill använda byggnadsmaterial som är hållbara och giftfria, med så lite hälso- och miljöfarliga kemikalier som möjligt. så att materialen både är resurs- och klimateffektiva och samtidigt ger en hälsosam inomhusmiljö för de boende. Det är vanligt att fastighetsägare ställer krav på att produkter ska vara accepterade enligt olika miljöbedömningssystem, till exempel Byggvarubedömningen, Sunda hus eller Basta. 

    Stöd i form av hållbarhetskriterier från Upphandlingsmyndigheten

    Upphandlingsmyndigheten har tagit fram så kallade hållbarhetskriterier som ni kan använda när ni utformar er upphandling. Kriterierna består av färdigformulerade krav med tillhörande information. De ska vara drivande vilket innebär att kriterierna är mer långtgående än lagstiftningen.  

    Det finns bland annat kriterier som kan vara till hjälp vid upphandling av olika energieffektiviserande åtgärder, till exempel att öka lufttätheten, byta till energieffektiva fönster, effektivare fläktar eller vattensnålare armaturer.

    Kriterierna är indelade i basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå.

    Hållbarhetskriterier för Flerbostadshus ombyggnad (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

    Läs mer om hållbar upphandling hos Upphandlingsmyndigheten 

    Informationen är i första hand utformad för offentlig upphandling, men innehållet och verktygen kan även vara relevanta för bostadsrättsföreningar och mindre privata fastighetsägare. 

    Upphandling av bygg och anläggning (på Upphandlingsmyndighetens webbplats)

     

    Hjälpmedel för att ställa klimatrelaterade krav vid upphandling

    Projektet Klimatkrav till rimlig kostnad från IVL Svenska miljöinstitutet har tagit fram en vägledning för att underlätta för fastighetsbolag att ställa krav som bidrar till lägre klimatpåverkan i byggprojekt. Vägledningen inkluderar både renoverings- och ombyggnationsprojekt samt nybyggnation.

    Vägledningen innehåller bland annat förslag på upphandlingstexter och kravformuleringar som kan lyftas in i upphandlingsdokument och/eller avtal med en entreprenör. Till exempel krav kopplat till att

    • vinnande anbudsgivare i projekteringsskedet ska föreslå och prissätta miljöförbättringar som exempelvis alternativa arbetsmetoder eller material för att minska klimatpåverkan,
    • vinnande anbudsgivare ska i samband med slutbesiktning redovisa klimatpåverkan till beställaren,
    • entreprenören ska i samband med övrig slutdokumentation lämna en uppdaterad klimatberäkning som deklarerar projektets slutliga klimatpåverkan baserat på det slutgiltiga utförandet och utvärdera eventuella klimatreducerande åtgärders effekt. 

    Klimatkrav till rimlig kostnad (på IVL:s webbplats)

  • En åtgärd för att minska sannolikheten för att risker faller ut är att ställa krav på att viktiga moment kontrolleras. Kontroller kostar alltid resurser och allt kan inte kontrolleras. Det är därför smart att försöka att inte tillföra kontroller som kostar mer än riskminskningen de ger.

    Utifrån en riskbedömning kan ni få koll på vad som är riskfyllt i renoveringen och därmed välja kontroller för de moment som är kritiska för att byggnaden ska få den kvalitet som samhället kräver och som byggherren har beställt. 

    Kontroller som ska utföras av konsult eller entreprenör behöver oftast avtalas, så kom ihåg att få med kontrollerna i avtalen.

    Läs mer om risker och kontroller under projekteringsskedet på sidan Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet.

    Risker och kontroller i projekteringsskedet

  • Det finns andra krav som ni behöver hantera i projekteringen. Det gäller till exempel krav på arbetsmiljö. Läs mer om sådana krav på sidan Avtal under byggskedet, rubriken ”Upphandling av utförare” och ”Exempel på kompletterande krav i förfrågningsunderlaget”

    Avtal i byggskedet

  • De krav ni ställer behöver vara möjliga att följa upp och kontrollera – annars kan det uppstå osäkerhet kring om de har uppfyllts eller inte. För samtliga krav bör det vara tydligt att dessa ska följas och det ska framgå vad som händer om de inte efterlevs.

    Detta gäller inte minst kraven på byggnadens energianvändning. Samtidigt som man formulerar kraven för hur byggnadens energianvändning ska påverkas av renoveringen, är det viktigt att ha en plan för energiuppföljning både i anslutning till själva entreprenaden och till förvaltningsfasen. Ni behöver till exempel planera för:

    • Vad och hur ni vill mäta; vilka mätare ska installeras i byggnaden och hur dessa ska samla och förmedla data?
    • Vilka resurser som finns i förvaltningsorganisationen för att jobba med uppföljning. Hur kan man utforma mätsystem och rapporter så att det blir enkelt att se hur bra byggnaden fungerar?

    Med dagens teknik är det möjligt att mäta och följa upp energianvändningen i byggnaden på en detaljerad nivå. Det är därför viktigt att fundera på vilken nivå av mätning som är hanterbar och faktiskt underlättar uppföljningen. Annars kan det hända att mätningarna bara genererar stora mängder data som det kan vara svårt för er som fastighetsägare att hantera.

    Hjälpmedel för uppföljning av energikrav

    För att underlätta verifieringen av energiprestanda har Sveby tagit fram mallar och dokument som täcker in riktlinjer och rutiner för uppföljning av energikrav, samt hantering av avvikelser. Till exempel finns mätanvisningar som beskriver hur en byggnads energiprestanda ska verifieras genom mätning. Mätanvisningarna kan användas vid kontraktsskrivning, som bilaga till Svebys Energiavtal 21. Dessutom finns en verifieringsmall som är tänkt att fungera som ett verktyg vid sammanställning av energistatistik och korrigeringar i verifieringsskedet. Läs mer på Svebys webbplats.

    Verifiering (på Sveby:s webbplats)

    I Energimyndighetens utbildning Energilyftet finns mer information om mätning och uppföljning av energiprestanda i byggprojekt, både under planeringen och under förvaltning av den färdiga byggnaden. 

    Del 9: Mätning och uppföljning av energiprestanda (på Energilyftets webbplats)

     

  • Ofta kan ni få hjälp med att beskriva den åtgärd ni vill ha utförd hos branschföreningar eller leverantörer. De kan också ha information om vilka krav man bör ställa på en viss typ av produkt eller tjänst. Beroende på vad ni vill göra finns det olika branschföreningar och leverantörer.

    Ni kan läsa mer om vanliga energieffektiviserande åtgärder på sidan Välja åtgärder.

    Välja åtgärder

    AMA – Allmän material- och arbetsbeskrivning

    AMA står för Allmän Material- och Arbetsbeskrivning och är ett referensverk som sammanställs och ges ut av Svensk Byggtjänst. I AMA finns många beskrivningar av beprövade lösningar för utförande och materialval som kan användas när man upprättar beskrivningar av och utför byggarbeten i Sverige. 

    AMA är uppdelad i ett antal olika områden:

    • Anläggning
    • Hus
    • VVS & Kyl
    • El

    AMA finns också för Administrativa föreskrifter (AF). AMA AF spänner över alla områden och baseras på AB (Allmänna Bestämmelser) och ABT (Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader).

  • Det finns även stöd utvecklat för att underlätta när man ska sammanställa och följa upp krav på energieffektiviserande åtgärder genom hela projektet. Nedan följer några exempel på sådana stöd och hjälpmedel.

    Energihjälpen – Hjälpmedel för att sammanställa och följa upp energikrav

    Energihjälpen är ett verktyg för dig som ställer krav och följer upp krav på byggnadens energianvändning. Energihjälpen kan användas både vid energirenovering och nyproduktion. Energihjälpen består av ett dokument där byggherren kan sammanställa beställarkrav och gransknings-, uppföljnings- och verifieringsunderlag för byggnadens energiprestanda genom hela processen. 

    Resultat av energiberäkningar och verifiering av uppmätta värden samlas i ett och samma verktyg som täcker hela byggprocessen.

    De som utför energiberäkning, projektering och mätning kan fylla i och uppdatera respektive del i dokumentet. 

    Det ifyllda dokumentet kan till exempel ingå i kontrollplanen och bifogas vid redovisning inför att byggnadsnämnden ger ett startbesked, eller i ett senare skede. Formuläret kan uppdateras ifall ändringar sker under processens gång. 

    På detta sätt kan projektets energisamordnare och den kontrollansvarige med hjälp av Energihjälpen följa energiberäkningarna genom hela byggprocessen.       

    Energihjälpen är anpassad till Boverkets byggregler och ger stöd för att följa upp frivilliga ambitiösa energikrav som tagits fram exempelvis genom Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier, BeBos Energikrav och/eller Svebys Energiavtal 21.

    Energihjälpen (på LÅGAN:s webbplats)

     

    ByggaE – Hjälpmedel för att arbeta med energikrav genom byggprocessen

    ByggaE är en metod för att arbeta med energifrågorna genom hela byggprocessen och involverar alla aktörer som påverkar byggnadens energianvändning. Kvaliteten i arbetet säkerställs genom att arbetet löpande dokumenteras, kommuniceras, kontrolleras och verifieras med hjälp av rutiner och checklistor som utvecklats i metoden. ByggaE är uppbyggd kring en mappstuktur där samtliga hjälpmedel i metoden (till exempel dokumentmallar, checklistor) finns samlade. ByggaE kan tillämpas i den omfattning som önskas, det vill säga det är fullt möjligt att bara tillämpa vissa delar av metoden.

    Metodbeskrivning och energidokumentation – ByggaE

    I ByggaE finns det exempelvis en mall för energikravsbeskrivning, där alla energikrav i projektet kan sammanställas. Det är ett dokument som kan följa projektet och kan uppdateras när så är lämpligt. Det kan ingå i dokumenten som används vid upphandling och kan innehålla hänvisningar till andra dokument om uppgifter normalt skrivs på andra ställen. 

    Till energikravsbeskrivningen har ByggaE även tagit fram ett dokument i form av en tabell som kallas ”Sammanfattande energiprestandadokument”. Det är en dokumentmall där de tekniska energikraven kan sammanställas. Det finns sedan kolumner för olika referenser men också de olika skedena i byggprocessen. Under projektet kan man sedan uppdatera tabellen med aktuella värden som beräknats under projekteringen, nya värden vid förändringar under projektering och slutligen uppmätta värden vid förvaltning. Tabellen ger en snabb översikt och möjlighet att se när förändringar skett, vilket är värdefullt både för en projektledare och för den som ansvarar för byggherrens uppföljning. 

    Man kan ta bort krav som man tycker är ointressanta och lägga till andra som man vill följa. Vissa krav kanske man inte har bestämt när man startar, exempelvis u-värden på fönster, men dessa kan fyllas i under projektets gång. 

    Energidokumentation (på ByggaE:s webbplats)

  • Det finns utvecklade system för att sätta upp mål och följa upp dem som kan användas i energirenoveringsprojekt, till exempel att omvandla målen till krav under processen. De startar ofta med en basnivå som motsvarar krav på att följa olika allmänna regler och har tydliga ambitionsnivåer att välja mellan. Att använda ett sådant system kan underlätta och förtydliga ert målarbete och förenkla er kvalitetshantering. Helt enkelt paketerade mål. 

    Certifieringssystem

    I Sverige används olika kommersiella system för att miljöcertifiera byggnader. Dessa system innehåller bland annat kravnivåer för energianvändning. Miljöcertifieringarna är en privaträttslig certifiering och inte ett myndighetskrav. Några exempel på miljöcertifieringssystem för byggnader är:

    • Miljöbyggnad 
    • Svanen
    • BREEAM
    • LEAD

    Level(s)

    Level(s) är ett frivilligt verktyg och ramverk utvecklat av Europeiska Unionen för att främja hållbarhet i byggnader. Det kan användas för att bedöma och rapportera om byggnaders miljöprestanda över hela deras livscykel, från design och konstruktion till användning och slutskede. 
    På EU-kommissionens webbplats finns mer information och utbildning om Level(s).

    Om Level(s) på EU-kommissionens webbplats

Samla och håll ordning på er dokumentation

När nya aktörer kommer in i ett projekt för att ny kompetens behövs, är det viktigt att säkerställa att alla inblandade i projektet har tillgång till rätt dokumentation. Se därför till att hålla god ordning på den dokumentation som finns tillgänglig och som tas fram i projektet. Det underlättar för att det ska gå att kontrollera och kvalitetssäkra renoveringen, hantera risker och se till att projektet lever upp till era mål. 

Statussättning på handlingar

Handlingarna i ett byggprojekt innefattar all information som tas fram i projektet. Handlingarna behövs för att kunna genomföra renoveringsprojektet på ett bra sätt, visa att lagstiftningen uppfylls och för att uppfylla civilrättsliga avtal mellan parter i projektet. Exempel på handlingar är arkitektritningar, konstruktionsritningar, installationsritningar samt olika beskrivningar av till exempel buller, fuktsäkerhet, tillgänglighet och brandskydd.

Handlingarna behöver vara fackmässigt presenterade. Det betyder att de följer standarder för hur sådana handlingar bör se ut. Exempel på sådana standarder finns hos Svenska institutet för standarder (SIS). Att handlingar ser ut på ett likartat sätt säkerställer att de inte missuppfattas. 

SIS Bygghandlingar (på Svenska institutet för standarders (SIS) webbplats)

Ett exempel på standardiserad presentation är att sätta status på handlingar. Handlingar kan ges olika status utifrån hur långt man har kommit i renoveringsprocessen. 

Under projekteringen vidareutvecklas till exempel ofta så kallade programhandlingar till systemhandlingar och sedan vidare till bygghandlingar. Handlingarnas status är dock inte direkt kopplad till krav i lagstiftningen, eftersom det inte står i PBL vilken status handlingen ska ha för att till exempel utgöra underlag för bygglov. I mindre projekt händer det därför att man hoppar över framtagandet av vissa handlingar. 
Nedan följer några vanliga benämningar på handlingars status. 

Programhandling 

Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna och målen för ett projekt. Här bör alla krav, behov och önskemål skrivas in. Programhandlingarna som arbetas fram används som styrande underlag när man går vidare i processen. Oftast är programhandlingen inte tillräckligt detaljerad för att kunna användas som underlag för att söka bygglov.

Systemhandling

Systemhandlingarna utgörs av de utredningar som byggherren gör i samarbete med konsulter/projektörer för att utreda vilka tekniska system och material som kan vara den bästa lösningen för projektet. I systemhandlingarna ska alla krav, behov och önskemål som sammanställts i er programhandling omvandlas till ritningar och beskrivningar. Systemhandlingarna kan, givet att de är tillräckligt detaljerade, användas som underlag för att söka bygglov.

Bygghandling

Bygghandlingarna är de handlingar som entreprenören bygger efter. Bygghandlingarna ska tydligt visa vilka konstruktioner, produkter och systemlösningar som ska väljas. De ska även innehålla en detaljerad specifikation av hur byggherrens krav och behov av funktion, egenskaper och prestanda ska uppfyllas. Bygghandlingarna kan användas som underlag för en ansökan om bygglov, som ska lämnas in till kommunens byggnadsnämnd. 

Olika typer av anbud samt bygglovshandlingar

Ibland behöver handlingarna paketeras för ett visst syfte. Det kan vara för att begära in anbud, och då kallas de upphandlingsdokument, anbudsförfrågan eller förfrågningsunderlag (benämningarna varierar). Vid ansökan om bygglov kallas handlingarna för bygglovshandlingar. Dessa paket kan bestå av en kombination av olika programhandlingar, systemhandlingar och bygghandlingar.

Läs mer om förfrågningsunderlag på sidorna om avtal i byggskedet.

Avtal i byggskedet

Läs mer om bygglovshandlingar på sidan PBL under planeringsskedet

 PBL i planeringsskedet

Att arbeta med statussättning är vanligt inom kvalitetsarbete för att säkerställa att man inte bygger utifrån handlingar som inte är färdiga. Det är vanligt att man ser till att handlingen kontrolleras (granskas) innan man ger den en ny status.

Byggherren ska följa upp och kontrollera handlingarna

Byggherren behöver granska och följa upp handlingarna så att alla krav, behov och önskemål följs och tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt – både era egna och samhällets. 

Under projekteringen är det viktigt att kontrollera och säkerställa att de handlingar som upprättas  tar hand om och hanterar de risker som har tagits fram i riskbedömningen och kontrollplanen. Kontrollplanen definieras i PBL som ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att samhällets krav enligt PBL för åtgärden kan antas komma att uppfyllas.

Kontrollplanen ska tas fram av byggherren med stöd av dennas organisation, vilket inkluderar kontrollansvarig, entreprenörer, projektörer och övriga konsulter.
Läs mer om riskbedömning och kontroller i projekteringsskedet på sidan Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet.

Risker, utredningar och kontroller i projekteringsskedet

Boverket (2024). Mål och dokumentation. https://www.boverket.se/sv/energiguiden/energieffektivisera-flerbostadshus/energirenovera/projektera/mal-och-dokumentation/ Hämtad 2024-10-16